Fy skäms Europa

Öppna lagliga vägar in i EU. Låt flyktingar flyga hit och ansöka om asyl när de kommer fram.

Rädda barnen försöker få ihop minst 100 000 underskrifter att skicka med Sveriges representant till EU-mötet den 14 september 2015 om den pågående flyktingkrisen. Syftet är att visa att det finns många i Sverige som stödjer kravet att Europas stater måste börja uppfylla sina skyldigheter mot asylsökande vilket inkluderar att skapa lagliga vägar in i EU för asylsökande. Jag har skrivit på.

Vi måste tillåta människor att resa in i Europa med säkra transportmedel för att kunna lämna in sin asylansökan på plats i EU. Något som var fullt möjligt till för knappt 15 år sedan då EU införde regler som i praktiken stoppar asylsökande från att kunna flyga in i EU om de inte redan blivit beviljade asyl. Vilket är omöjligt eftersom de inte kan ansöka om asyl i något EU-land innan de kommit in i EU. Ett hopplöst moment 22-problem som tvingar ut människor på dyra och livsfarliga resvägar för att föröka ta sig över gränsen till EU.

Det bästa vore så klart om människor inte behövde fly alls. Om alla krig tog slut och ingen behövde frukta att bli torterad, våldtagen, förslavad eller dödad. Men så ser verkligheten inte ut och det kommer den troligen aldrig att göra heller.

Rätten att söka asyl tillhör de grundläggande mänskliga rättigheterna. De grundläggande mänskliga rättigheterna handlar inte om politik och de grundläggande mänskliga rättigheterna har alltid företräde framför ekonomiska hänsyn. Alltid. Punkt. Slut.

Rätten att söka asyl slås fast i artikel 14 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Asylrätten framgår dessutom av artiklarna 18 och 19 i avdelning II i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. EU:s stadga om de grundläggande mänskliga rättigheterna hänvisar till  FN:s flyktingkonvention från 1951 (den s.k. Genèvekonventionen) med 1967 års tilläggsprotokoll som definierar vem som är flykting, vilka rättigheter flyktingar har och vilka skyldigheter stater har gentemot flyktingar.

Just nu dör massor av människor helt i onödan för att europeiska länder försöker hindra dem från att utöva denna mänskliga rättighet. Det är inte det krig de har flytt ifrån som dödar dessa människor. Det är vi. Den här krisen har skapats av europeisk politik och det enda sättet att faktiskt förändra något är att utöva påtryckningar på politikerna. Namnlistor är kanske lite mossigt, men så länge man inte själv får vara med på ministermötena och personligen läxa upp de europeiska politikerna så finns det inte så många andra sätt att nå fram och göra sin röst hörd.

UNICEF har också en namninsamling för lagliga vägar in i EU. När det gäller deras namninsamling framgår det dock inte exakt hur de tänker använda själva namnlistan för att åstadkomma detta. Men jag har ändå skrivit på den också.

unicef

Socialstyrelsen funderar på att införa nationella riktlinjer för endometrios

Socialstyrelsen håller på att utreda om det är nödvändigt med nationella riktlinjer för vården av endometrios, epilepsi och psoriasis eftersom dessa är kroniska sjukdomar med stor påverkan på samhället. Nationella riktlinjer finns redan för bland annat diabetes, schizofreni, stroke, cancer, depression och ångest. Det finns även tecken på att endometrios börjar uppmärksammas av politiker på båda sidor om blockgränsen.

Det var då ta mig fan inte en dag för tidigt.

Jag har endometrios. Det har jag haft sedan jag var tonåring. Endometrios är en folksjukdom som drabbar ungefär var tionde kvinna i fertil ålder. I Sverige räknar man med att ungefär 200 000 kvinnor har endometrios. I korthet innebär endometrios att livmoderslemhinna finns på andra platser i kroppen än inne i livmodern där det är meningen att den ska vara. Även denna felplacerade livmoderslemhinna blöder vid mens och orsakar inflammation och ofta mycket kraftiga smärtor. Endometrios kan även leda till svårigheter att bli gravid. Ingen vet vad som orsakar endometrios även om det finns en del idéer om möjliga orsaker.

För mig tog det drygt ett decennium från att problemen började tills att jag fick diagnosen endometrios. Det är normalt. Det är ungefär så lång tid det brukar ta, vilket ärligt talat är förjävligt. När jag fick min diagnos hade jag redan varit hos ett stort antal läkare som hade alla möjliga fantasifulla förklaringar till de ohyggliga smärtor och magproblem jag upplevde vid mens. Jag minns särskilt en läkare som bestämt hävdade att problemet var att min livmoder pekade åt fel håll. Jag hade testat alla möjliga sorters smärtstillande medicin som ingen av dem hade någon märkbar effekt överhuvudtaget. Mot slutet var jag livrädd för smärtan och var på gränsen för vad jag orkade. Och just att det tar så oerhört lång tid att få en korrekt diagnos, vilket ju är en förutsättning för en effektiv behandling, har både patienter och specialistläkare klagat på länge. Kanske har Socialstyrelsen äntligen bestämt sig för att lyssna på klagomålen.

Diagnosen endometrios fick jag hösten 2004 efter att ha blivit remitterad till Endometrioscentrum på Akademiska sjukhuset i Uppsala, vilket var (och möjligen fortfarande är) den enda existerande specialistkliniken för endometrios i Sverige. På sjukhuset genomförde läkaren en titthålsoperation och konstaterade att jag hade endometrios. Och sedan dess har jag dagligen ätit hormontabletter, vilket är det vanligaste sättet att hantera endometrios. Man medicinerar bort mensen helt enkelt. Tidigare åt jag varje dag (alltså utan de vanliga uppehållen) p-piller med både östrogen och gulkroppshormon men numera äter jag dagligen en dubbel dos av så kallade minipiller som bara innehåller gulkroppshormon och inget östrogen. Så länge jag fortsätter äta tabletterna har jag ingen mens och därmed inte heller någon endometriossmärta. Det gör att jag kan studera och arbeta som en normal människa. Men endometrios kan inte botas. Slutar jag ta tabletterna kommer den tillbaka. Tyvärr är hormonbehandlingar aldrig fria från biverkningar men för mig och för de flesta andra med endometrios är pillren i dagsläget den bästa behandling som medicinvetenskapen har att erbjuda. Att endometrios i första hand behandlas med preventivmedel ställer till med vissa problem för kvinnor med endometrios som vill bli gravida eftersom en daglig dos preventivmedel inte direkt främjar fertiliteten.

Jag hoppas att Socialstyrelsen verkligen tar tag i att förbättra endometriosvården så att andra i fortsättningen slipper genomlida ett decennium av ohyggliga smärtor helt i onödan. Så dålig vård av en folksjukdom är ovärdigt ett civiliserat land.

Mer information:

Vårdguiden 1177 om endometrios

Endometriosföreningen

Endometrioscentrum i Uppsala

Socialstyrelsen gör förstudie om endometrios. Pressmeddelande från Socialstyrelsen 2015.

Motion till riksdagen 2014/15:2444 Endometrios som folksjukdom av Désirée Pethrus (KD)

Dags att uppmärksamma endometrios. Pressmeddelande från Socialdemokraterna 2015.

Väggen är en mur – och den går hela vägen runt

Var jag än vänder mig möts jag av människor som i full fart rusar huvudstupa in i den så berömda väggen och blir sjukskrivna. Det är tydligt att ingen är immun men att alla ändå tror sig vara det.

Jag tror att en vägg är fel liknelse. Det verkar som att människor uppfattar väggen som något man kan väja för  om man bara är en tillräckligt duktig förare. Alla ser varningstecknen men ingen verkar bli tillräckligt skrämd av dem för att sakta ner i tid. Det är alltid något annat som är viktigare här och nu.

Men det är snarare som att alla människor är omgivna av en ringmur. Och jag är inte säker på att ringmuren har några portar. Att låta bli att försöka bryta igenom muren är kanske det enda sättet att undvika att krascha in i den?

Jag vill hitta en plats innanför muren där jag kan slå mig ner. Kanske har jag till sist blivit tillräckligt gammal för att klara av att inte bara välja utan också att välja bort?

En ny istid, fast omvänt

4_5_degreesUnder den senaste istiden var den globala medeltemperaturen 3-5°C kallare än nu. Den skillnaden motsvarar hur mycket varmare det tros bli inom den närmaste framtiden.

För att det ska bli lite lättare att förstå vad det innebär har Randall Munroe på xkcd.com  hittat på temperaturenheten 1 istidsenhet (Ice Age Unit) för en skillnad i global medeltemperatur på 4,5°C. Hans lilla lektion i klimatförändringar under jordens historia sammanfattar det mesta man behöver veta om saken.

Vit, blond och blåögd

Med tanke på att flera främlingsfientliga partier haft stora framgångar i gårdagens EU-val passar det rätt bra att Gaudeamus publicerade min artikel om hur och när bilden av svenskarna blev bilden av det vita, blonda och blåögda folket på nätet just idag. Den tryckta tidningen kom ut för några dagar sedan.

Böcker får min plånbok att svälla

Jag lånar massor av böcker på biblioteket. Dessutom behöver jag tillgång till universitetsbibliotekets forskningslitteratur. Problemet är att biblioteket inte är ett bibliotek utan flera olika, och alla envisas med att ha sitt eget lånekort. Resultatet är att min plånbok är proppfull med bibliotekskort. Hela åtta stycken lånekort behöver jag för att täcka in de bibliotek jag oftast brukar använda. Varför måste alla bibliotek ha sitt eget kort? Vad är de för fel på ett gemensamt kort? Man kan ju registrera kortet på de bibliotek man använder om det nu ska vara nödvändigt.

Just nu har jag lånekort på:

  • Uppsala stadsbibliotek
  • Stockholms stadsbibliotek
  • Bodens stadsbibliotek
  • Uppsala universitetsbibliotek
  • SLU-biblioteken
  • KTH-biblioteket
  • Stockholms universitetsbibliotek

På Stockholms universitetsbibliotek räcker det inte ens med ett lånekort. Där har jag varit tvungen att skaffa två olika lånekort – ett som KTH-forskare och ett som SU-student.

Forskarvärlden överrumplades av sviket löfte

När den amerikanska kongressen nyligen lyckades driva igenom den mindre lysande idén att tillfälligt lägga ner den amerikanska staten uppstod en del oväntade bieffekter för världens forskare.

Forskning är nästan alltid en internationell aktivitet. Numera är forskning också en IT-baserad aktivitet. All information som forskarna genererar samlas nämligen i allmänna databaser och dessa utgör sedan grunden för ytterligare forskning. Fördelen med detta system är att vem som helst kan komma åt informationen och använda den. Problemet är att någon måste ansvara för att underhålla och uppdatera databaserna. Vem har den stabilitet och de ekonomiska resurser som krävs för att kunna garantera att informationen fortsätter att finnas tillgänglig även i framtiden? Svaret på den frågan brukar vara den amerikanska staten.

National Center for Biotechnology Information (NCBI) är en del av den amerikanska sjukvårdsmyndigheten National Institutes of Health. NCBI driver många av de absolut viktigaste databaserna inom den biovetenskapliga forskningen. Dessa databaser inkluderar GenBank som innehåller alla kända gensekvenser i alla kända organismer och PubMed som är världens främsta litteraturdatabas för biomedicinsk och molekylärbiologisk litteratur.

När den amerikanska staten nyligen lade ner verksamheten upphörde plötsligt underhållet av dessa och andra vetenskapliga databaser. Vetenskap är nämligen inte nödvändigt och ska därför inte prioriteras tycker den amerikanska staten. Nu varade uppehållet bara en kort period så konsekvenserna blev inte så allvarliga, men vad händer nästa gång den amerikanska staten får ekonomiska problem?

”To avoid lapsing into another dark age of research, the ongoing maintenance of PubMed must be guaranteed. We urge the scientific community to push for PubMed to be entirely supported and commissioned by an international forum.”

Citatet ovan kommer från det senaste numret av Nature där ett par australiensiska forskare argumenterar för att PubMed är för viktig för att riskeras och därför borde skötas av ett internationellt forum istället för av de opålitliga amerikanerna. Det låter lockande, men det framgår inte vem som då ska ha huvudansvaret för databasen. Det är tyvärr vanligt att underhållet av vetenskapliga databaser rinner ut i sanden efter några år om det inte finns någon som permanent har huvudansvaret. Och det vore ju ingen förbättring.

Eftersom det för tillfället inte finns några andra realistiska alternativ så lär den amerikanska staten fortsätta att driva dessa databaser ett bra tag till, trots att den bevisligen inte ens klarar av att driva sig själv. Forskarna får helt enkelt ha tålamod och hoppas på det bästa.

P.S. Det är en hisnande tanke att för bara några decennier sedan kunde de flesta forskare utföra sitt jobb hur bra som helst utan att ha tillgång till en enda databas eller ens en enda dator. Världen är konstig och blir bara konstigare för varje år som går…

Obamas klimatplan

Obama har nyligen lanserat en klimatplan. Hans plan för att bekämpa klimatförändringen kan du läsa på Vita husets hemsida. Den stora nyheten är egentligen inte innehållet i planen, utan det faktum att han överhuvudtaget har en offentlig plan för detta. Planen innehåller dessutom inte bara vackra men vaga ord, utan också ett antal tydliga och mätbara mål. Att ha en plan är naturligtvis inte samma sak som att genomföra den, men det är i alla fall en början. Detta borde förhoppningsvis innebära en ny och mer positiv roll för USA i den internationella klimatpolitiken.

Här kan du höra Obama tala om sin klimatpolitik och om den nya klimatplanen. Han uppmanar bland annat den amerikanska befolkningen att sätta sig in i klimatfrågan och att ställa krav. Detta tal innehåller det, vid det här laget berömda, uttalandet (vid 44:23 i videon) att vi inte har tid att vänta på ett möte med ”föreningen för en platt jord” (the Flat Earth Society) i denna fråga. Vad denna förening, som osannolikt nog faktiskt finns på riktigt, har med saken att göra är ett mysterium, men citatet har blivit mycket mer berömt och diskuterat än innehållet i själva klimatplanen.

Jag måste säga att delar av Obamas klimatpolitik är inte helt begriplig. I sitt tal hävdar Obama bland annat att det är en klimatmässig förbättring att USA har ökat sin inhemska produktion av olja och naturgas, vilket låter underligt. Är det inte just den enorma användningen av fossila bränslen som är det största klimatproblemet?

Tror du på sjöjungfrur?

”But are mermaids real? No evidence of aquatic humanoids has ever been found. Why, then, do they occupy the collective unconscious of nearly all seafaring peoples? That’s a question best left to historians, philosophers, and anthropologists.”

Detta är den amerikanska statens officiella ståndpunkt på ämnet sjöjungfrur. Ja, det finns en sådan, närmare bestämt från NOAA (National Oceanic and Atmospheric Administration). Tydligen har ett par fejkdokumentärer om sjöjungfrur på Animal Planet fått många av tokstollarna i USA att tro att sjöjungfrur finns på riktigt. Det gäller väl knappast någon större del av befolkningen (hoppas jag), men de troende verkar uppenbarligen vara tillräckligt envisa och högljudda för att den amerikanska staten ska anse att den behöver kommentera saken. Animal Planet gnuggar tydligen händerna av förtjusning över tittarsuccén och funderar på uppföljare. Marinbiologer, vetenskapskommunikatörer och statliga administratörer suckar djupt (när de inte ilsket fräser ifrån). Alla vi andra har väldigt roligt åt det hela…

Kommer morgondagens bilar att drivas av träd istället för fossil?

Enligt en rapport från Kungl. Vetenskapsakademiens energiutskott skulle Sverige kunna använda skogen för att bli självförsörjande på drivmedel. Vi behöver inte använda fossila bränslen alls. Det förutsätter dock att skogsbruket effektiviseras och att vi ersätter bensin och diesel med metanol (träsprit) och DME (dimetyleter). Båda dessa har tidigare använts som drivmedel i motorer. De är kanske inte jordens mest hälsosamma ämnen, men är sannerligen inte bensin och diesel heller, och de ger i alla fall betydligt renare avgaser. Metanol kan dessutom tillverkas från koldioxid, och koldioxidöverskott är ju för tillfället något vi gärna vill bli av med för klimatets skull. Dessutom kan metanol användas för att lagra energi från t.ex. vindkraftverk. Detta låter ju bra. Varför har vi då fortfarande bensin och diesel i bilarna?

Den mest grundläggande anledningen är naturligtvis att fossila bränslen fortfarande är alltför billiga för att biobränslen ska kunna konkurrera på allvar. Det finns trots allt fortfarande en hel del lättillgänglig olja i världen. Dessutom finns det konkurrerande idéer om vad träden i skogen ska användas till. En effektivisering av skogsbruket skulle i och för sig ge mer råmaterial, men det är inte självklart att ens detta överskott ska användas till att tillverka just drivmedel. Av träd gör man även t.ex. byggmaterial, papper och olika kemiska och biokemiska produkter.

Fungerande testanläggningar finns för att tillverka  biodrivmedel från träd, men ännu finns inga fullskaliga industriella anläggningar. Skogsindustrin behöver i och för sig hitta nya användningsområden för skogen, men det är en långdragen och dyr process att ställa om industriell produktion. Dessutom måste både fordon och infrastruktur anpassas. Kort sagt behövs det en hel del pengar och politisk beslutsamhet om det ska bli något av med det hela. Men visst skulle det vara ett stort steg på vägen mot målet att bli oberoende av fossila bränslen…