Äntligen får jag börja odla på min nya odlingslott

Eftersom mina planer för den kommande sommarsemestern redan har gått i stöpet på grund av coronapandemin blev jag glad när ett alternativ dök upp. Svenska kyrkan i Älvsbyn har i samarbete med Älvsby folkhögskola och Vän i Älvsbyn den här sommaren startat ett nytt socialt projekt som går ut på att frivilliga, helst både svenskfödda och invandrare, får använda en liten odlingslott på 4 kvm framför kyrkan att odla på. Jag ansökte direkt om en odlingslott och förrgår fick vi äntligen börja odla på våra lotter. Eftersom jag inte vet vad som växer bra just där har jag blandat allt möjligt ätbart på min lott. På mina 4 kvm har jag lyckats få plats med bondbönor, schalottenlök, broccoli, blomkål, mangold, sockerärtor, gräslök, morötter, rädisor och plocksallat. Det ska bli spännande att se hur det går, om jag får någon skörd framåt hösten.

Trädet i maj

Nu är det vår. Det mesta av snön och isen har tinat bort. Silltrutarna på dammens smältande is ser nästan ut som en målning. Och löven har börjat kika fram ur knopparna. På marken under trädet ligger resterna av förra årets löv, som uppenbarligen är av den långsmala typen. Barken är väldigt skrovlig med djupa sprickor.

Now spring has arrived. Most of the snow and ice have melted. The lesser black-backed gulls on the melting ice of the pond look almost like a painting. And the leaves are starting to peek out of the buds. The ground below the tree is covered with last year’s leaves, which obviously are of the long narrow type. The bark is really rough with deep grooves.

Jag saknar att sjunga i kör. Både övningar och konserter har varit inställda i veckor på grund av covid-19-situationen. Min kör har tyvärr inte gett sig in i den digitala världen men särskilt att de traditionella valborgsfirandena med dess traditionella vårsånger inte var tillåtna i år har inspirerat åtminstone vissa andra att testa nya digitala alternativ. Som dessa körsångare och musiker i Örebro som sjöng in våren hemifrån i en digital körkonsert.

I miss choir singing. Both practice sessions and conserts have been cancelled for weeks due to the covid-19 situation. My choir has unfortunately not gone digital but especially the fact that the usual public celebrations and festivals to welcome spring on Walpurgis Night (April 30th), which traditionally include choir singing, were not allowed this year has really inspired some others to try new digital alternatives. Like these choir singers and musicians in Örebro in southern Sweden that perform a couple of traditional Walpurgis spring songs in a digital choir concert from home.
P.S. The white and black hats are graduation caps which show that the person wearing it has graduated from upper secondary school (senior high school). In university towns it’s a tradition to wear your white graduation cap on Walpurgis Night.

Så låt oss välkomna våren med sång!
So let’s welcome spring with singing!

Fotona är tagna den 6 maj 2020.

Im following a treeKolla även in andra trädföljare på The Squirrelbasket (internationellt).

Trädet i april

Det är vårvinter. Snön och isen tinar sakta bort men ännu kan jag inte gå fram till trädet i gympaskor utan att bli blöt om fötterna. Själv är jag numera sällan i Älvsbyn där trädet står eftersom jag enligt Folkhälsomyndighetens riktlinjer för närvarande mest arbetar hemifrån. Det finns så klart både för- och nackdelar med att jobba på distans hemifrån, men för mig överväger fördelarna. Jag trivs på det stora hela riktigt bra med att slippa tvingas tillbringa nästan varje vardag på kontoret. Covid-19 förekommer i Norrbotten men än så länge är antalet svårt sjuka covid-19-patienter som måste vårdas på sjukhus inte fler än vad regionen här klarar av att hantera. Låt oss hoppas att det fortsätter på det sättet.

It’s spring-winter. The snow and ice are slowly melting but I still cannot walk up to the tree in trainers/sneakers without getting my feet wet. Nowadays I’m rarely in Älvsbyn where the tree is located since, following the current rules of The Public Health Agency of Sweden, I mostly work remotely from home. There are of course both pros and cons to working from home but for me the benefits far outweigh the drawbacks. I’m generally quite pleased not to have to spend nearly every work day in the office. Covid-19 occurs in Norrbotten County but so far the number of severely ill patients with covid-19 that need hospital care does not exceed the capacity of the regional hospitals. Let’s hope it remains that way.

Fotot är taget den 8 april 2020.

Im following a treeKolla även in andra trädföljare på The Squirrelbasket (internationellt).

Coronahumor

Från pest till kolera. Bokstavligen.

Blev faktiskt riktigt munter när jag igår såg den här hyllan med böcker som Luleå stadsbibliotek särskilt vill framhäva för tillfället.

Vill man framstå som aktuell och locka folk gäller att vara lite lagom opportunistisk och att följa trenderna i samhället. Det har Luleå stadsbibliotek förstått. Och ingen har väl missat att missa att dystopi, pandemi och katastroföverlevnad är den avgjort största trenden i samhället just nu.

Tänk om du aldrig mer fick använda en toalett!


Toaletter. Så oerhört viktiga. Och ändå så tabubelagda, pinsamma och skamfyllda att prata om.

I dag är FN:s internationella toalettdag. Den är till för att uppmärksamma att alldeles för många människor i världen fortfarande inte tillgång till någon toalett alls,  varken i hemmet eller på jobbet eller någon annanstans. Och alldeles för många skolor har inga toaletter för eleverna. Och där skoltoaletter finns är de långt ifrån alltid utformade på ett sätt som gör att barnen vågar använda dem. Kan man inte gå på toaletten när man behöver det blir hälsan lidande, och inte presterar man särskilt bra heller. Tänk dig själv hur du skulle må om du från och med nu aldrig någonsin mer får använda en toalett. Aldrig. Någonsin.

Jag kan verkligen önska att världen hade kommit längre. Varför är det här fortfarande ett problem?

När jag för några år sedan började jobba med miljö- och hälsoskyddsfrågor fick jag upp ögonen för att saker och ting fortfarande inte alltid är som de ska på toalett- och avloppsfronten ens här i Sverige. Och ännu mindre så i många fattigare länder. Sedan dess skänker jag varje månad en slant till WaterAid, en av de välgörenhetsorganisationer som arbetar med den här frågan.

Certifierat faktabaserad världsbild

Som en stor anhängare av den framlidne folkbildaren Hans Rosling är jag mycket stolt över att ha svarat rätt på alla frågor i Gapmindertestet 2018. Och jag varken googlade eller slog upp svaren.

För de som är intresserade kan jag avslöja att nyckeln till att gissa rätt på de frågor man inte redan kan utantill är att följa de tips som Ola Rosling ger i slutet av TED-föredraget ”How not to be ignorant about the world” av Hans och Ola från 2014:

Om försoning


Åh vad jag önskar att jag kunde banka in det här i huvudet på alla som jobbar med människor och särskilt alla som jobbar med, eller på annat sätt ansvarar för, barn. Föreläsningen Att försonas med sin barndom av Görel Fred, som även finns på UR Play, handlar om försoning.

Att försonas är inte synonymt med att förlåta. Jag tycker att vi pratar alldeles för lite om försoning och alldeles för mycket om att straffa och att förlåta i vårt samhälle. Och jag tror att det orsakar onödigt mycket lidande. Att försonas betyder att acceptera och hantera något man inte kan förändra. Försoning är vad den populära sinnesrobönen handlar om: Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden. Att försonas är bokstavligen att lägga ner striden. Och varken förekomst av kärlek eller brist på kärlek har ett skvatt med saken att göra. Görel Freds föreläsning handlar om att försonas med att ens egna föräldrar inte klarade av att ta sitt ansvar som föräldrar, men behovet av försoning är inte begränsat till just det problemet utan kan gälla många olika saker.

Jag håller med Görel Fred om att barn som har en dålig barndom inte kan försonas med sin barndom medan de själva är små. Men de vuxna de möter som barn kan göra mycket för att barnen många år senare som vuxna lättare ska kunna försonas med sin barndom. Och därmed minska sitt eget (och troligen också andras) lidande och kunna gå vidare i livet som fungerande vuxna människor.

Den sjuka jobbstressen


En bra film av Arbetsmiljöverket om ett stort och allvarligt hälsoproblem – den sjuka jobbstressen. Ett problem som Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) som träder i kraft den 31 mars 2016 är tänkta att motverka.

Fråga om hen är legitimerad

Behandling av psykiska sjukdomar och besvär verkar vara en guldgruva för allehanda mer eller mindre seriösa entreprenörer. Vissa vill säkert sina kunder väl men det betyder inte automatiskt att den behandling de erbjuder är säker och effektiv. Titlar som terapeut och samtalsterapeut låter seriösa men hur vet man vad titlar som dessa betyder?

Det enklaste sättet att öka sannolikheten att få en bra och säker behandling samtidigt som du säkerställer dina rättigheter som patient är och förblir att se till att den som utför behandlingen är legitimerad av socialstyrelsen. Ju allvarligare hälsoproblem du har desto viktigare är det att kolla upp vem som utför behandlingen. Att personen är legitimerad av socialstyrelsen garanterar inte att behandlingen passar dig men det garanterar att personen har en relevant utbildning och det ger dig ett visst skydd om det går snett.

Från registret över legitimerad personal på socialstyrelsens hemsida:

För närvarande finns följande 21 legitimationsyrken: Apotekare, arbetsterapeut, audionom, barnmorska, biomedicinsk analytiker, dietist, fysioterapeut eller sjukgymnast, kiropraktor, läkare, logoped, naprapat, optiker, ortopedingenjör, psykolog, psykoterapeut, röntgensköterska, receptarie, sjukhusfysiker, sjuksköterska, tandhygienist och tandläkare.

En psykiatriker är en legitimerad läkare som är specialiserad på psykiska sjukdomar. När du får behandling av en legitimerad läkare/psykiatriker, psykolog eller psykoterapeut kan du alltså vara säker på att personen har utbildning inom området. Du har även vissa rättigheter som patient och den som behandlar dig har tystnadsplikt. Patienternas rättigheter stärktes dessutom nyligen i och med den nya patientlagen som började gälla den 1 januari 2015.

Alla andra yrkestitlar inom området får vem som helst använda, med eller utan utbildning. Detta inkluderar terapeut, coach och alla sammansättningar med -terapeut som inte finns med på socialstyrelsens lista ovan. Observera att diplomerad och certifierad inte betyder samma sak som legitimerad. Ett diplom eller ett certifikat får vem som helst utfärda på vilka grunder som helst. Om du får behandling av någon som inte är legitimerad av socialstyrelsen bör du tänka på dig själv som kund och inte som patient. Då är det nämligen helt och hållet upp till dig själv att kolla upp vad personen har för utbildning, att personen i fråga är seriös, att behandlingen inte är farlig och i vilken mån det finns några bevis för att behandling har någon positiv effekt alls på just ditt problem. Du har inte automatiskt några rättigheter som patient och den som behandlar dig har inte tystnadsplikt.

Låt då säga att du inte har några allvarliga psykiska problem som kräver behandling men att du ändå upplever en kris och känner att du bara måste prata med någon utomstående om ditt liv och dina problem. Du har inte råd att gå till en legitimerad psykolog och du har inte så allvarliga problem att du har rätt till subventionerad behandling. Då finns det ytterligare ett alternativ du bör överväga innan du börjar googla efter olegitimerade terapeuter. Du kan vända sig till en präst. I vårt sekulariserade samhälle är det många som glömmer att det alternativet finns. Präster behandlar inte sjukdomar men de erbjuder enskilda samtal. Du behöver inte vara medlem i Svenska kyrkan, det kostar ingenting och präster har tystnadsplikt. Och präster är vana vid att möta människor i sorg och kris.

Myten om det farliga dammet

Vi envisas med att blanda ihop begreppen renlighet, hygien och hälsa. Detta har gjort att vi tror oss kunna rädda vår egen och våra barns hälsa genom att fanatiskt jaga dammtussar och genom att nitiskt tvätta och desinfektera våra kroppar. Men det enda som händer är att vi städar oss sjuka. Nu har det till och med gått så långt att vi även städar våra husdjur sjuka.

Överläkaren och professorn Agnes Wolds program i radioserien Vinter 2014 är en både svidande och befriande uppgörelse med några av de hälsomyter som under det senaste århundradet har blivit viktiga grundpelare för vårt samhälle och vår världssyn.

Myter vi alla skulle må bättre av att lämna bakom oss.