Asparna i augusti

En molnig sensommardag. Sommarblommorna håller på att blomma över. Asplöven darrar lite i den svaga vinden. Myror kryper upp och ner längs stammarna. Och på åkern bredvid asparna mognar kornen.

A cloudy late summer day. Summerflowers are withering. Aspen leaves tremble slightly in the light wind. Ants crawl up and down the tree trunks. And in the field next to the aspens barley is ripening.

Fotona är tagna den 7 augusti 2019.

Im following a treeKolla även in andra trädföljare på The Squirrelbasket (internationellt).

Asparna i juli

Nu är det högsommar. Luften är fylld av fågelsång och blomdoft. Och av både trevliga och mindre trevliga småkryp av alla slag. Asparna har hämtat sig sedan sist och de gröna asplöven darrar i vinden.

Now it’s high summer. The air is full of bird song and floral scents. And of all kinds of both nice and not so nice small animals. The aspens have recovered since the last visit and the green aspen leaves tremble in the wind.

Fotona är tagna den 9 juli 2019.

Im following a treeKolla även in andra trädföljare på The Squirrelbasket (internationellt).

Asparna i juni

Sommaren har kommit till Sikfors och vattnet flödar åter fram i Piteälven. Det var en varm dag när jag tog med kameran för mitt månatliga besök hos asparna så jag förlängde promenaden med en omväg över kraftverksdammen för att njuta av det fina vädret. Men trots det fina sommarvädret är det här en ledsam tid för mig eftersom min pappa nyligen gått bort.

Summer has arrived at Sikfors village and the water is once again flowing in Pite river. It was a warm day when I brought my camera along for my monthly visit to the aspens so I extended the walk by taking a detour over the hydroelectric dam to enjoy the nice weather. But despite the nice summer weather this is a sad time for me since my father recently passed away.

Asparna hade äntligen fått sina darrande asplöv, men de verkade inte må så bra. Löven var bleka och höstfärgade. Aspar på andra ställen i byn såg också rätt risiga ut. Vet inte riktigt varför.

Det hade dykt upp en liten nybyggd (ombyggd?) gångbro bredvid vägen nära asparna. Med en mötesskylt.

The aspens finally had their trembling aspen leaves, but they didn’t seem to be feeling so good. The leaves were pale and had autumn colours. Other aspens in the village also seemed unhealthy. Not sure why.

A newly built (rebuilt?) small footbridge had appeared beside the road close to the aspens. With a meeting sign.

Avslutade denna lilla trädexkursion med att sitta ute i solen och äta palt till lunch på campingrestaurangen.

Palt är en traditionell lokal delikatess i Norrbotten och särskilt i Piteområdet. För de som inte vet vad palt är (har upptäckt att det finns sådana människor): palt är en sorts kokta degbollar gjorda av riven rå potatis, mjöl och salt med en fyllning av salt fläsk. Palt liknar sörländska kroppkakor men har mer smak och betydligt fastare konsistens. Blodpalt gjort på nöt- eller renblod är också populärt men jag föredrar den klassiska vita palten. Palt äts alltid med lingonsylt och smör. Just smakkombinationen sött och salt är väldigt typisk för svensk mat. Få andra skulle exempelvis komma på idén att salta godis! För stora delar av lokalbefolkningen i Piteåområdet är palt en helig maträtt – säg aldrig något negativt om palt när du i närheten av Piteå!

Finished this little tree excursion with an outdoor lunch sitting in the sunshine at the camping restaurant eating palt.

Palt is a traditional local delicacy in Norrbotten county and especially in the Piteå region. For those who don’t know what palt is (I have discovered that such people exist): Palt is essentially boiled dumplings made from grated raw potatos, flour and salt with a filling consisting of salted pork. Palt is similar but not identical to kroppkakor, which is a common dish in southern Sweden. Blodpalt (blood palt) made with beef blood or reindeer blood is also popular but I prefer the classic white version. Palt is always eaten with lingonberry jam and butter. The sweet and salty combination of flavours is typically Swedish – that is why candy is often heavily salted in Sweden to the horror of many foreign tourists. Palt is a holy dish for most locals in the Piteå region – never say anything bad about palt if you ever happen to be around here!

Fotona är tagna den 5 juni 2019.

Im following a treeKolla även in andra trädföljare på The Squirrelbasket (internationellt).

Asparna i maj

Här i den (mer eller mindre) kustnära delen av Norrbottens län har våren äntligen kommit. Asparna har snart blommat över men ännu syns inga löv till.

Here in the (sort of) coastal region of Norrbotten county spring has finally arrived. The aspens are nearing the end of their flowering season but no leaves are visible yet.

Än så länge finns det inte mycket färskt nytt gräs. Utom på myrstacken. Kanske är den varmare än den omgivande marken?

There’s not much new green grass growing yet. Except on the anthill. Maybe it’s warmer than the surrounding ground?

Fotona är tagna den 11 maj 2019.

Im following a treeKolla även in andra trädföljare på The Squirrelbasket (internationellt).

Tranorna har anlänt

Såg årets första trana idag på vägen hem från jobbet.

Var rätt trött eftersom jag tidigare på dagen hade kört de 18 milen mellan Arjeplog, där jag jobbade i går eftermiddag och kväll, och mitt kontor i Älvsbyn. Men jag piggnade till lite när jag såg en trana stå och beta på den fortfarande ganska snötäckta åkern i Norra byn i utkanten av Älvsbyn.

Det är i sig rätt ironiskt att mitt jobb, som syftar till att minska miljöproblemen och motverka klimatuppvärmningen, involverar en rejäl dos resande. Men verkligheten är ofta väldigt långt från att vara rationell och logisk.

Och i Vistträsk har jag sett svanar varje gång jag har kört förbi den här veckan. Så flyttfåglarna håller definitivt på att anlända här uppe nu. Våren är äntligen på väg.

Asparna i april

Nu när snön har börjat smälta bort och stubbarna syns är det tydligt att de saknade träden har blivit nersågade. Och de verkar fortfarande hålla på att fälla träd. Jag hoppas bara att i alla fall några av asparna får stå kvar året ut så att jag kan slutföra det här trädföljarprojektet.

Now that the snow is melting and the tree stumps are visible it’s clear that the missing trees have been cut down. And the cutting seems to be ongoing still. I just hope that at least some of the aspens will be left standing until the end of the year so that I can complete this year’s tree following project.

De kvarvarande asparna har börjat blomma. Jag tycker det verkar vara hanhängen som håller på att slå ut. Aspar är skildkönade, det vill säga, träden är antingen hanträd eller honträd.

The remaining aspens are starting to flower. I think it looks like male flowers that are emerging. Aspens are dioecious, meaning that each tree is either male or female.

De trädstammar som ligger och väntar på att bli borttransporterade är inte resterna av de fällda asparna utan barrträd. Men i snittytan på vissa av dem kan man se fina exempel på hur kvistar och grenar bildas långt inne i stammen och tränger sig ut genom veden. Sådana pedagogiska exempel värmer i hjärtat eftersom de påminner mig om hur jag en gång i tiden undervisade universitetsstudenter i växtanatomi och växtfysiologi.

The stacked tree logs that are waiting to be removed are not the remains of the aspens but conifers. But on some of the cut surfaces you can see nice examples of how twigs and branches start out near the middle of the trunk and work their way out through the wood. Such pedagogical examples warm my heart since they remind me of how, many years ago, I used to teach university students plant anatomy and physiology.

Det märks att vägen vid asparna är skadad av tunga fordon vilket inte direkt förbättrar den redan ganska dåliga vägkvaliteten. En fördel med att de har rensat bland träden är i alla fall att älven syns bättre från vägen. Isen har inte gått än, men det är nog inte så många veckor kvar. Eftersom campingrestaurangen för närvarande håller stängt på helgerna kunde jag inte avsluta mitt trädspanande med en fika. Men kanske nästa gång…

It is clear that the road by the aspens has been damaged by heavy vehicles which doesn’t improve the already rather bad road quality. One good thing about the tree cutting is that at least now you can see the river much better from the road. The ice hasn’t broken yet but I’m guessing it will break in a few more weeks. Since the camping restaurant is currently closed during the weekends I couldn’t end my tree watching with a coffee and cake break. But maybe next time…

Fotona är tagna den 6 april 2019.

Im following a treeKolla även in andra trädföljare på The Squirrelbasket (internationellt).

Nya svenska trädarter

Plötsligt är svenska medier fyllda av en trädnyhet! När hände det senast?

Det som har gjort alla så uppjagade är att ett par nybildade svenska trädarter har hittats på Gotland. Att nya trädarter alldeles naturligt bildas i Sverige och etablerar sig är oerhört ovanligt. I detta fall rör det sig om hybrider mellan rönn (Sorbus aucuparia) och finnoxel (Sorbus hybrida). De nya hybridarterna har fått namnen bungerönn (Sorbus faohraei) och garderönn (Sorbus atrata). De har etablerat sig på varsin del av ön och förökar sig vegetativt.

Källor:
Sveriges radio: Nya trädarter upptäckta på Gotland
SVT: Två nya trädarter funna på Gotland

Vetenskaplig referens (endast sammanfattningen är fritt tillgänglig):
Levin m.fl. (2018) Multiple independent origins of intermediate species between Sorbus aucuparia and S. hybrida (Rosaceae) in the Baltic region. Nordic Journal of Botany 36 (12)

Trädsnack i radio


I det senaste avsnittet av SR:s Naturmorgon var Annelie Carlsbecker med och pratade om hur träd hanterar torka. Annelie jobbade på samma avdelning som mig på Uppsala universitet när jag en gång i tiden var doktorand. Riktigt kul att träd för en gångs skull får lite uppmärksamhet i radio. Det måste jag ju uppmärksamma. Inslagen med Annelie kommer utspritt vid flera tillfällen under programmet som du kan lyssna på i länken ovan.

Det känns också märkligt att inse att det har gått 8 år sedan jag disputerade. På en avhandling som mest handlade om just träd. Kan det verkligen vara så länge sedan? Men det är det. Och mitt liv ser helt annorlunda ut idag än det gjorde då.

Uppföljning: DNA-analys bekräftar det jag redan vet

Som uppföljning av resultatet av företaget Family Tree DNA:s analys myOrigins som jag tidigare skrivit om testade jag att göra liknande analyser med några av de olika beräkningsmetoder och referenspopulationer som finns att välja på hos Gedmatch. Enligt myOrigins är jag, som ni kanske kommer ihåg, 46 procent skandinav och 46 procent finländare och resten av min ”etnicitet” är öst- och sydösteuropé (5 respektive 4 procent).

Jag valde analysmetoder hos Gedmatch som jämför mitt DNA med DNA från nutida referenspopulationer i Europa och andra delar av världen. Den här gången valde jag bort analysmetoder som jämför mitt DNA med arkeologiska prover. Jag valde även bort analysmetoder som främst eller endast jämför mitt DNA med nutida människor från andra världsdelar än Europa samt metoder som endast fokuserar på att analysera judiska befolkningsgrupper. Allt tyder nämligen på att mina förfäder och förmödrar under det senaste årtusendet var européer, möjligen med viss asiatisk inblandning, och det finns inget som tyder på att jag har något judiskt påbrå. Analysmetoder som är specifikt designade för icke-européer eller för judar är därför opålitliga för analys av mitt DNA och troligen skulle ge resultat som är helt orelevant och inte stämmer.

Resultatet bekräftar i princip det jag redan känner till, nämligen att jag huvudsakligen härstammar från nordeuropéer. Analyserna är inte särskilt detaljerade, huvudsakligen för att det är mycket svårt att få ihop tillräckligt många och tillräckligt representativa prover från varje grupp om man försöker dela upp mänskligheten i för små populationer. Definitionen av en population är egentligen alla individer av en viss art som befinner sig inom ett visst område vid ett visst tillfälle, men människor har av någon anledning mycket svårt att tillämpa det biologiska populationsbegreppet på sin egen art. När olika mänskliga populationer i praktiken ska provtas och analyseras tenderar därför ordet population snarare att betyda alla personer som bor i, eller möjligen härstammar från, ett visst område eller kanske alla personer som är medborgare i ett visst land eller möjligen alla personer som är erkända medlemmar av en specifik befolkningsgrupp. Det kan därför vara ganska svårt att definiera vem som egentligen tillhör respektive inte tillhör en viss mänsklig population. Så mycket mer än att jag är nordeuropé, vilket jag ju redan visste, går därför egentligen inte att säga utifrån resultaten. Inga stora överraskningar med andra ord.

Den enda av analysmetoderna nedan som gör en mer detaljerad uppdelning som för min del kan direkt jämföras med resultatet från myOrigins är Eurogenes K36, som dock anger en betydligt längre andel (44 procent) för Fennoskandia (som inkluderar Norge, Sverige, Finland, Kolahalvön och Karelen) än vad myOrigins angav för Skandinavien+Finland tillsammans (92 procent). Sammantaget är dessa resultat en påminnelse om att DNA-analyser av ”etnisk sammansättning” ska tas med en rejäl nypa salt. Och ju mer detaljerade svar analysen påstår sig ge desto större nypa salt bör resultatet betraktas med.

Eurogenes K13 (13 referenspopulationer):
Baltic: 41,21%
North Atlantic: 39,97%
Western Mediterranean: 7,73%
Sibirian: 3,24%
Eastern Mediterranean: 2,15%
West Asian: 1,86%
Oceanian: 1,38%
South Asian: 1,04%

Eurogenes EUtest V2 K15 (15 referenspopulationer):
North Sea: 34,27%
Baltic: 20,76%
Atlantic: 19,52%
East European: 15,47%
Western Mediterranean: 4,80%
Siberian: 2,47%
Oceanian: 1,13%

Eurogenes K12 (12 referenspopulationer):
North Sea: 33,33%
South Baltic: 22,26%
West European: 19,99%
Volga-Ural: 14,59%
Mediterranean: 5,32%
Siberian: 2,74%

Eurogenes K36 (36 referenspopulationer):
Fennoscandian: 44,09%
North Atlantic: 11,29%
North Sea: 10,69%
East Central European: 9,68%
Eastern European: 9,59%
Italian: 7,67%
Central European: 3,09%
French: 1,86%

MDLP World (12 referenspopulationer):
North and East European: 51,49%
South and West European: 37,19%
Caucaus Parsia: 4,71%
North Asian: 3,63%
Middle East: 1,30%

Dodecad World9 (9 referenspopulationer):
Atlantic Baltic: 76,64%
Caucasus Gedrosia: 11,70%
Southern: 5,04%
Siberian: 4,56%

Resultat för populationer som är mindre än 1% visas inte.