Samebyn vann mot staten i HD

Idag kom högsta domstolens dom i Girjasmålet. Och Girjas sameby vann mot staten.

Samebyn har i drygt ett decennium stridit för åsikten att den har ensamrätt att bestämma vem som får jaga och fiska på samebyns område medan staten har hävdat att det är staten som äger marken och därmed staten som ensam avgör vem som får jaga och fiska där.

Högsta domstolen beslutade att samebyn ensam har rätt att upplåta rätt till småviltsjakt och fiske på grund av det som i domen kallas urminnes hävd. Staten får överhuvudtaget inte lägga sig i vem som får och inte får jaga och fiska i området.

I domen har högsta domstolen en lång utläggning om vad som egentligen menas med urminnes hävd, inklusive en utförlig redogörelse för vad som är känt om både samernas och svenska statens historia i området sedan vad som för det här området är förhistorisk tid. Det är enligt högsta domstolen tydligt att renskötande samer under mycket lång tid hade upparbetat en allmänt erkänd ensamrätt att bestämma över jakt- och fiskerättigheterna i sina lappskatteland i det område som idag används av Girjas sameby och det finns inga belägg för att samerna frivilligt överlät den rätten till svenska staten. Staten har visserligen med tiden, särskilt sedan slutet av 1800-talet, ifrågasatt många av samernas gamla rättigheter men inte, enligt högsta domstolen, på ett sätt som juridiskt sett upphäver dessa rättigheter. I alla fall inte när det gäller just rätten att råda över jakten och fisket i de renskötande samernas område. Och eftersom renskötande samer numera enligt lag måste vara organiserade i samebyar, som är en särskild företagsform för just renskötsel, är det samebyn som äger rättigheterna.

Högsta domstolen var enhällig när det gäller själva domen, det vill säga att samebyn har ensamrätt i förhållande till staten när det gäller att bestämma vem som får och inte får utöva småviltsjakt och fiske i samebyns område, men hade olika åsikter när det gäller motiveringen. Enligt själva domen baseras denna rätt på urminnes hävd men kan däremot inte baseras på rennäringslagen. Men två av justitieråden höll inte med om det utan ansåg att den rätten visst också kan motiveras även baserat på rennäringslagen, hur den lagen har kommit till och hur staten historiskt sett har tillämpat den.

Domen är ett prejudikat vilket betyder att den ska användas som vägledning för att förstå vad lagstiftningen egentligen betyder i praktiken. Men vad det faktiskt betyder är ännu oklart när det gäller den här domen. Själva grundfrågan om vem som egentligen äger marken togs inte upp i målet och frågan om vad det egentligen innebär att vara markägare i dessa områden berördes bara delvis. Vad kommer domen att få för konsekvenser för Sveriges övriga samebyar, för alla de samer som inte är medlemmar i någon sameby alls och för den övriga befolkningen i norra Sverige? Kommer staten helt enkelt att skriva om lagstiftningen för att undvika domens konsekvenser? Och hur kommer domen att påverka det redan ganska ansträngda förhållandet mellan de renskötande samerna och resten av befolkningen i norra Sverige?

Tänk om du aldrig mer fick använda en toalett!


Toaletter. Så oerhört viktiga. Och ändå så tabubelagda, pinsamma och skamfyllda att prata om.

I dag är FN:s internationella toalettdag. Den är till för att uppmärksamma att alldeles för många människor i världen fortfarande inte tillgång till någon toalett alls,  varken i hemmet eller på jobbet eller någon annanstans. Och alldeles för många skolor har inga toaletter för eleverna. Och där skoltoaletter finns är de långt ifrån alltid utformade på ett sätt som gör att barnen vågar använda dem. Kan man inte gå på toaletten när man behöver det blir hälsan lidande, och inte presterar man särskilt bra heller. Tänk dig själv hur du skulle må om du från och med nu aldrig någonsin mer får använda en toalett. Aldrig. Någonsin.

Jag kan verkligen önska att världen hade kommit längre. Varför är det här fortfarande ett problem?

När jag för några år sedan började jobba med miljö- och hälsoskyddsfrågor fick jag upp ögonen för att saker och ting fortfarande inte alltid är som de ska på toalett- och avloppsfronten ens här i Sverige. Och ännu mindre så i många fattigare länder. Sedan dess skänker jag varje månad en slant till WaterAid, en av de välgörenhetsorganisationer som arbetar med den här frågan.

Certifierat faktabaserad världsbild

Som en stor anhängare av den framlidne folkbildaren Hans Rosling är jag mycket stolt över att ha svarat rätt på alla frågor i Gapmindertestet 2018. Och jag varken googlade eller slog upp svaren.

För de som är intresserade kan jag avslöja att nyckeln till att gissa rätt på de frågor man inte redan kan utantill är att följa de tips som Ola Rosling ger i slutet av TED-föredraget ”How not to be ignorant about the world” av Hans och Ola från 2014:

Fler sätt att använda pengarna till något bra i jul

När nu befolkningen tydligen slår nytt rekord i att göra av med pengar även denna jul kan jag ju även passa på att tipsa om de tre hjälporganisationer som jag själv stödjer regelbundet med en slant varje månad:

Majblomman – som arbetar mot barnfattigdom i Sverige

Sverige för UNHCR – som samlar in pengar till FN:s flyktingorgan UNHCR

WaterAid – som arbetar för att alla ska få tillgång till rent vatten, toaletter och hygien

Annons för UNICEF: Julklappar som räddar barns liv

Inget barn önskar sig vaccin, en varm filt eller vattenreningstabletter i julklapp, men om man har tvingats fly från sitt hem och lever under fruktansvärda förhållanden är det vad man måste ha för att överleva. Därför vill jag tipsa om att du kan köpa julklappar i UNICEF:s gåvoshop. Alla saker skickas till de barn som behöver dem mest, till exempel barn på flykt. Du själv får ett gåvobevis som du kan ge bort i julklapp om du vill.

En nyhet för i år är att Akelius Stiftelse kommer att dubbla varje krona som du eller någon annan handlar för i UNICEF:s gåvoshop under december månad vilket gör att UNICEF kan hjälpa ännu fler barn.

På julklappslistan i år finns till exempel nötkräm mot undernäring, vinterkläder till barn och ett katastrofpaket. Gå in och köp julklappar som räddar barns liv på unicef.se/gavoshop.

***
Det här inlägget är obetald reklam för UNICEF Sverige.
Denna blogg ingår i UNICEF:s bloggnätverk ”Bloggare för varje unge”.

bloggare-varenda-unge-200-150-flicka

Annons för UNICEF: #backamamma

I samband med mors dag backar vi upp alla fantastiska mammor världen över! Du kan vara med och backa upp mammorna genom att köpa ett morsdagpaket till en mamma i din närhet. Gå in här: unicef.se/gavoshop

UNICEF:s morsdagpaket för 278 kronor innehåller 8 doser vaccin som ger barn skydd mot mässling och polio, två myggnät som skyddar mot till exempel malaria, 30 påsar nötkräm som kan rädda ett undernärt barns liv, 70 påsar vätskeersättning mot uttorkning och 1 000 vattenreningstabletter som renar smutsigt vatten och ger fler barn rent vatten att dricka.

Estere Chimkango (24 år gammal) med sitt barn Talandira fotograferade utanför deras hem i Billy Village Ngabu i Chikwawa, Malawi där Estere bor med sina två barn Talandira och Takondwa. Estere gynnas av den utbildning, hjälp och stöd som Mothers2Mothers (med stöd från UNICEF) tillhandahåller vid den närmaste vårdcentralen. Foto: Schermbrucker/UNICEF.

***
Det här inlägget är obetald reklam för UNICEF Sverige.
Denna blogg ingår i UNICEF:s bloggnätverk ”Bloggare för varje unge”.

bloggare-varenda-unge-200-150-flicka

Global Handwashing Day

Bästa förebyggande behandlingen mot skadliga virus och bakterier:
Tvätta händerna med tvål och vatten och torka dem sedan torra.

Idag är Global Handwashing Day. En dag som ägnas åt att påminna alla om hur viktigt handtvätt är för hälsan.

Ett rikt land som Sverige borde vara ett föregångsland när det gäller handhygien. Tillgång till tvål och vatten för handtvätt samt tillgång till rena handdukar, pappershanddukar eller fungerande blåstorkar borde vara en självklarhet på alla platser där handhygien är viktigt. Tyvärr är avsaknad av ett lämpligt placerat handfat med både varmt och kallt vatten, tvål och något att torka händerna med bland de vanligaste felen man hittar när man som hälsoskydds- eller livsmedelsinspektör är ute och inspekterar svenska verksamheter. Så borde det inte vara. Sverige borde ha kommit längre än så.