På fritiden är jag med i Lappbodarnas slåtterförening. Föreningen består av några naturintresserade människor som i flera år har arbetat ideellt med att återskapa en slåtteräng i Lappbodarna i Norrfjärden, Piteå kommun. I praktiken betyder det främst fagning av ängen på våren och höslåtter på sensommaren. Ängsfagning betyder lövräfsning och allmän städning. Slåttern utförs med lie och slåtterbalk. Vanligen hässjas höet och används som djurfoder.
På senare år har föreningen utvidgat det hävdade ängsområdet och har därför slagit det utvidgade området även på våren under några år för att påskynda omvandlingen till äng. I år är sista året som detta område slås både vår och höst.
Idag var det vårslåtter av det utvidgade området. Min uppgift var att räfsa ihop det slagna höet. Vid den här extra slåttern på våren hässjar vi inte höet utan samlar bara ihop de slagna växterna och bär bort dem från ängen. Det räcker inte med att slå ängen för att skapa en artrik blomsteräng utan de slagna höet behöver också tas bort från ängen eftersom det annars gödslar marken. Blir marken för näringsrik konkurreras ängsväxterna som vi vill gynna ut av andra arter.
Det var, som vanligt den här tiden på året, rejäl mygginvasion vid slåtterängen. Men det gick bra ändå. Ett av mina senaste inköp var nämligen en mygghatt. Idag testade jag hatten i den myggsurrande verkligheten för första gången och var mycket nöjd med resultatet. Mygghatten gjorde dagen mycket trevligare än den annars skulle ha varit.
Arbetet med ängen är tänkt att gynna både traditionella men numera sällsynta ängsväxter och pollinerande småkryp. Föreningen har även byggt ett ”hotell” för sandbin och andra småkryp på området. Hotellet består i praktiken av en stor sandhög. Små hål i sanden tyder på att hotellgäster har flyttat in.
Inte långt från sandhögen bedriver Länsstyrelsen miljöövervakning av insekter på ängen. Deras insektsfälla är det som ser ut som ett tält på bilden.
Odlingslotten 
Hösten har kommit. Dagarna är fortfarande milda men kvällar, nätter och mornar är det bara några grader över nollpunkten. Idag skördade jag de sista bondbönorna som jag sedan åt till lunch. Sockerärtorna får stå kvar för de ger fortfarande goda ärtskidor. Resten är redan skördat. Förutom mycket av bondbönorna som är förvällda och infrysta så är det också uppätet.
Redan för en månad sedan hade jag börjat skörda och under den senaste månaden har odlingslotten gett riklig skörd av rädisor, plocksallad, mangold, sockerärtor, gräslök och nu på sistone även de första sommarmorötterna. Morötterna är ännu ganska små men genom gallringsskördandet lär de kvarvarande bli större. Broccolin har dessutom äntligen börjat bilda små broccolihuvuden. Jag har provsmakat ett litet broccolihuvud men ännu är det inte dags att skörda. Även bondbönorna behöver mer tid på sig att mogna men det verkar som att de kommer att ge en stor skörd. De schalottenlökar som jag planterade mellan bondbönorna ser också ut att ha utvecklas bra, i den mån det alls går att se dem längre under den frodiga växtligheten på odlingslotten. Blomkålens första försök att bilda ett blomkålshuvud hade blivit totalt förstört och jag var på väg att helt ge upp på blomkålsplantan och rycka upp den men nu har den plötsligt börjat om och bildat ett nytt, vitt, blomkålshuvud så den får stå kvar med förhoppningen att det ändå ska bli en liten men ätbar skörd av blomkål.
Hela området med odlingslotter framför kyrkan, med blomrabatten med alla humlorna längst till höger:
