Flera månaders egenhändigt plockad frukost på väg in i frysen

Idag var första gången på många år som jag plockade blåbär för att ta hem. Jag brukar äta blåbär när jag är ute i skogen, men sällan plocka hem dem. Men på sistone har jag börjat äta blåbärsgröt, vilket till vardags oftast helt enkelt betyder havregrynsgröt kokat med några blåbär i kastrullen, till frukost och det känns fånigt att köpa blåbären den här tiden på året när det går snabbt att gratis plocka ihop nästan 600 g (rensat) inom en kilometer från min lägenhet. Det är ungefär 1 liter blåbär och motsvarar ca 2,5 förpackningar med frysta svenska blåbär i affären. Så jag är riktigt stolt över mig själv för att jag äntligen har kommit mig för att ta med mig hinken ut i skogen och plocka bär. Nu håller jag på att, en bricka i taget, styckfrysa bären för att kunna slänga ner några åt gången i grötkastrullen.

Odlingslotten har redan börjat ge skörd

Min lilla odlingslott för lite drygt en månad sedan när jag fick tillgång till den och kunde börja plantera:

Min odlingslott idag:Det växer så det knakar. Särskilt på senare tid när det äntligen har börjat regna efter flera mycket torra veckor. Jag har redan hunnit börja skörda och äta rädisor, sallad och mangoldblad. Särskilt rädisorna är enorma jämfört med de som man köper i mataffärerna. Bondbönorna blommar och blomkålen har börjat bilda ett litet blomkålshuvud. Även gräslöken, morötterna, sockerärtorna och schalottenlöken har vuxit till sig och broccolin har blivit enorm, även om den hittills bara verkar bestå av blad. Det var lite trögt att få sockerärtorna att gro, men efter andra försöket att plantera ut fröna kom de till slut igång ordentligt.

Äntligen får jag börja odla på min nya odlingslott

Eftersom mina planer för den kommande sommarsemestern redan har gått i stöpet på grund av coronapandemin blev jag glad när ett alternativ dök upp. Svenska kyrkan i Älvsbyn har i samarbete med Älvsby folkhögskola och Vän i Älvsbyn den här sommaren startat ett nytt socialt projekt som går ut på att frivilliga, helst både svenskfödda och invandrare, får använda en liten odlingslott på 4 kvm framför kyrkan att odla på. Jag ansökte direkt om en odlingslott och förrgår fick vi äntligen börja odla på våra lotter. Eftersom jag inte vet vad som växer bra just där har jag blandat allt möjligt ätbart på min lott. På mina 4 kvm har jag lyckats få plats med bondbönor, schalottenlök, broccoli, blomkål, mangold, sockerärtor, gräslök, morötter, rädisor och plocksallat. Det ska bli spännande att se hur det går, om jag får någon skörd framåt hösten.

Vid badsjön

Gillar att promenera till badsjön mitt emot södra infarten till Sikfors och bara sitta där på en stock och mysa i solen. Där finns gula näckrosor i vattnet och i luften flyger sländor och fjärilar omkring. Det är sällan jag tar med kameran men den här gången gjorde jag för en gångs skull det. Och just då landade ett par sångsvanar i vattnet. Svanarna plaskade runt i sjön och verkade ha kul.

Rönnen i juni

Maj månad har i år varit den kallaste på flera decennier i Norrbotten enligt SMHI (figuren ovan visar skillnaden mellan medeltemperaturen för maj i år och den normala medeltemperaturen i maj) men nu verkar vintern äntligen vara över.

This year the month of May was the coldest in many decades in the Norrbotten region according to the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI) (the figure above shows the difference between the mean temperature for May this year and the normal mean temperature in May) but now winter finally seems to have ended.

På rönnen tittar nu både blad och blomknoppar fram.

Both leaves and flower buds have now appeared on the rowan tree.


Snösmältningen gör att vattenföringen i älven ökar. Det dröjer några veckor än innan den riktiga vårfloden kommer men forsen är redan imponerande. Med tanke på den sena våren finns det farhågor att det kan bli översvämningar framåt mitten och slutet på juni när snön smälter i fjällen. Vi får väl se…

The melting snow increases the water flow in the river. Although there are still a few weeks left until the water flow peaks the rapid is already impressive. Considering the late spring this year some people worry that there might be floods in mid to late June when the snow melts in the mountains. We’ll see…

Den här gången såg jag även några djur längs stigen.

This time I also saw a few animals along the path.

Eftersom snön äntligen tinat bort även i skogen fortsatte jag uppströms längs Piteälven från Storforsens övre utsiktsplats. Först kommer man till ett friluftsmuseum i skogen med lämningar från flottningstiden. Jordkojan ser ut som en hobbits stuga. Få går uppströms så där får man oftast ha skogen och älven för sig själv, vilket är en stor skillnad från den konstanta invasionen av turister längs själva forsen. Stigen genom skogen följer den branta, och uppenbarligen inte helt stabila, kanten längs älven.

Since the snow has finally melted also in the forest I continued upstream along the Pite River from the main lookout point at Storforsen. First you come to an outdoor museum in the forest with remains from the log-floating era. The small hut looks like a hobbit’s cottage. Few people go upstream so there you usually have the forest and the river to yourself, which is a big difference from the constant invasion of tourists along the actual rapid. The path through the forest follows the steep, and apparently not entirely stable, edge of the river.

Och slutligen några regnbågsfoton.

And finally a few rainbow photos.

Fotona är tagna 2017-06-03 i Storforsen, Bredsel.

Im following a treeKolla även in andra trädföljare på The Squirrelbasket (internationellt).

Sjungande fåglar i Hägnan

Förra helgen stannade jag till på friluftsmuseet Hägnan vid Luleå Gammelstad för en fika. Luften kring caféet ljöd av fågelsång.

Där fanns bland annat sädesärlor,
talgoxar,björktrastar,rödvingetrastar,
bofinkar, och gulsparvar med sitt karakteristiska i-i-i-i-i-i-u.På stigarna i skogen vid Hägnan låg snön fortfarande kvar men våren är ändå här. Videkissarna hade slagit ut och i en av hagarna gick ett par sömniga grisar och bökade.

Rönnen i maj – och mer vårfåglar

Våren är sen i år. Nu i maj är det fortfarande mycket mer snö kvar än det har varit på åratal vid den här tiden på året. Den här observationen stödjs av det faktum att medeltemperaturen i april faktiskt var något kallare än normalt i Älvsbytrakten enligt SMHI (figuren ovan visar medeltemperaturens avvikelse från det normala). Mot förväntan gick inte Piteälven innan valborgsmässoafton i år, men tack vare ett par varma vårdagar den senaste veckan har älven gått vid Älvsbyn. Vid Storforsen håller isen på att gå både i Piteälven och i Varjisån (se videon nedan), som går ihop med Piteälven strax nedanför forsen.

Spring has been slow to arrive this year. Now in early May it is still far more snow left than it has been for years at this time of year. This observation is confirmed by the fact that the mean temperature in April actually was slightly colder than normal in the Älvsbyn region according to the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI) (the figure above shows the deviation of the mean temperature from normal). Contrary to my expectation Pite River did not break before Walpurgis Night this year but thanks to a couple of warm spring days this last week the river has now broken at Älvsbyn. At Storforsen the ice is breaking up both in Pite River and in the small Varjis stream (see video below) which join Pite River just below the rapid.


Själva rönnen har fortfarande inte förändrats sedan sist. Ännu har knopparna inte börjat spricka. Däremot har området förändrats. Nu har rönnen helt tinat fram ur snön. Nederdelen av stammarna är täckta av mossa. På marken ligger resterna av förra årets löv kvar.

The rowan tree itself still has not changed since last time. Bud burst has not started yet. But the area around the tree has changed. Now all the snow around the rowan is gone. The lower part of the stems are covered in moss. On the ground last year’s leaves still remain.Den här gången hade nästan all snö och is på stigen längs Storforsen smält bort och jag kunde för första gången i år gå (utan att riskera livet) längs forsen hela vägen upp till huvudutsiktspunkten. Där uppe passade jag på att fotografera lite mer färgglada botaniska inslag. Vid den övre entrén till naturreservatet finns en stor karta över Piteälven som förklarar hur älvsystemet ser ut och var längs älven Storforsen ligger.

This time almost all the snow and ice on the path along Storforsen had melted and for the first time this year I could walk (without risking my life) along the rapid all the way up to the main lookout point. Up there I took the chance to photograph some more colourful botanical features. By the upper entrance to the natural reserve there is a big map of Pite River that explains what the river system looks like and where along the river Storforsen is located.Piteälven startar uppe i Sulidälbmáfjället i Sàlajiegnaglaciären och slingrar sig 40 mil ner till Svensbyfjärden vid Öjebyn, Piteås gammelstad. På grund av landhöjningen (för närvarande cirka 1 meter varje århundrade här) flyttas hela tiden kusten allt längre ut. Under den senaste istiden pressade den gigantiska inlandsisens tyngd ner marken och marken håller nu sakta på att åter stiga tillbaka till sin ursprungliga nivå.

Pite River starts up in the Sulidälbmá mountain at Sàlajiegna glacier and meanders 400 kilometers down to Svensbyfjärden at Öjebyn, Piteå Old Town. Due to land rise (currently about 1 metre every 100 years here) the coast line is constantly moving further out. During the last ice age the weight of the gigantic inland ice sheet compressed the land and now the land is now slowly rising back to its original level.

 

Snösmältningen här i låglanden ökar sakta vattenföringen i Piteälven men det är inte förrän snön smälter uppe i fjällen i mitten till slutet av juni som vattenföringen är som störst i Storforsen med cirka 850 kubikmeter i sekunden. Storforsen är fin nu också men då är den mäktig på riktigt.

The melting snow here in the lowlands is slowly increasing the water flow in Pite River but it is not until the snow in the mountains up north melts in mid to late June that the water flow peaks in Storforsen at about 850 cubic metres of water per second. Storforsen is nice now too but that is when it is actually impressive.

Nu återvänder flyttfåglarna. Ett fält nära Tväråselet på vägen mot Storforsen är en populär rastplats. Den här dagen såg jag tranor, sångsvanar, kanadagäss och gräsänder där. Och en rovfågel med kluven stjärt som verkade se ut som en röd glada eller möjligen en brun glada, vilket är förvirrande eftersom ingen av de två arterna borde finnas här. Vet inte riktigt vad det var.

Now the birds that move down south for the winter are returning. A field by Tväråselet along the road to Storforsen is a popular resting site. On this day I saw Common Cranes (Grus grus), Whooper Swans (Cygnus cygnus), Canada Geese (Branta canadensis) and Mallards (Anas platyrhynchos) there. And a raptor with a forked tail that seemed to look like a Red Kite (Milvus milvus) or possibly a Black Kite (Milvus migrans), which is confusing because neither species is supposed to exist here. Don’t quite know what that was.Uppljusade bilder av rovfågeln / Brightened photos of the raptor:Fotona är tagna 2017-05-06 i Storforsen, Bredsel, och längs väg 374 vid Tväråselet.

Im following a treeKolla även in andra trädföljare på The Squirrelbasket (internationellt).