Sommaren är här

Förresten har vi officiellt sommar här nu enligt SMHI:s definition, det vill säga dygnsmedeltemperaturen har varit över 10°C i minst fem dagar i streck.ank_somDen beigeaktiga färgen i nordöstra Sverige betyder att sommarens ankomst här skedde 21-25 maj i år.

sommar_normaltDet är aningen tidigare än vad SMHI kallar för ”normalt”. I genomsnitt ska sommaren anlända här under sista veckan i maj baserat på data från 1961-1990.

Våren anlände tidigt

Nu har vi också officiellt vår enligt SMHI:s meteorologiska definition, det vill säga när dygnsmedeltemperaturen har varit över nollstrecket sju dygn i rad.

ank_varÄlvsbyn ligger på Piteälven, ungefär där Piteälven och Luleälven båda gör en böj mot varandra. I den blåa zonen alltså. Blå färg betyder att våren anlände mellan den 2 april och den 5 april. Gul färg betyder att våren anlände mellan 26 mars och 1 april. Vit färg betyder att våren inte har anlänt ännu. Den beige-gröna färgen och de olika gröna färgerna står för tidigare datum.

normank_varVåren är tidig. Enligt SMHI brukar det normalt dröja ytterligare några veckor innan vi får vår här uppe. Datumen i kartan ovan är datumen för ”vårens normala ankomst” enligt SMHI. De röda linjerna markerar gränsen mellan olika månader. Men det ”normala” är inte längre normalt när det gäller klimat.

Examensarbetet är publicerat

En studie av sambandet mellan urbanisering och maximiflödena i Hagbyån i Stockholms län

Nu kan mitt examensarbete i miljö- och hälsoskydd från Stockholms universitet laddas ner som pdf från DiVA.

Syftet med den här studien var att reda ut om det verkligen stämmer att den ökade urbaniseringen i Stockholmsregionen under de senaste decennierna har påverkat avrinningen av dagvatten så att storleken på maximiflödena i vattendragen ökat. Samhällsplanerare med flera brukar anta att det fungerar på det sättet, men som ofta när det gäller vetenskap visade det sig att verkligheten inte stämmer med teorin. Ett resultat som jag egentligen är rätt nöjd med, för det är ju just när resultaten inte stämmer med förväntningarna som vetenskap blir kul.

Berg där det inte ska finnas berg

nh-pluto-surface-scaleFoto: NASA-JHUAPL-SwRI

En närbild på Pluto tagen från New Horizons på 77 000 kilometers avstånd avslöjade mängder av vad som verkar vara relativt nybildade berg. En del av bergen är dessutom misstänkt lika vulkaner. Vad alla hade förväntat sig att hitta var mängder av nedslagskratrar ansamlade över solsystemets 4,56 miljarder år långa historia. Att kratrarna verkar har försvunnit och ersatts av berg tyder på att någon form av geologisk aktivitet pågår på Pluto. Men vilken sorts aktivitet och vad som driver den är ännu så länge något av ett mysterium.

Bárðarbunga ruskar på sig

Nu händer det grejer på Island. Vulkanen Bárðarbunga har vaknat till liv och ruskar på sig. Visa av erfarenheten från Eyjafjallajökull agerade isländarna snabbt. Denna gång ska alla lära sig att korrekt uttala vulkanens namn. Här kan du lära dig det korrekta sättet att uttala Bárðarbunga:

Vulkanen har pepprat på med tusentals jordskalv på bara några dagar. Jordskalven verkar orsakas av att magma tränger fram i en underjordisk gång*. Någon kreativ person har till och med skapat musik av jordbävningarna. Jordbävningarna i 3D:

Vulkanismen på Island orsakas av delvis av att Island ligger ovanpå en så kallad hetfläck (som vulkanerna på Hawaii och i Yellowstone) och delvis av att Island ligger ovanpå den mittatlantiska oceanryggen där plattorna glider isär och ny havsbottenskorpa bildas.

Sannolikheten att magman kommer att tränga upp på ytan så att vulkanen får ett utbrott har bedömts som ungefär 50:50 av några olika vulkanologer. Med flygkaoset som orsakades av Eyjafjallajökull 2010 i färskt minne har detta skapat närmast en domedagsstämning. Men sannolikheten att ett nytt utbrott skulle få samma effekt är liten eftersom regelverket för flygning i luft där det kan finnas vulkanaska har förändrats sedan Eyjafjallajökulls utbrott.

Den främsta risken om Bárðarbunga får ett utbrott är istället översvämningar. Det är därför man har evakuerat människor i närområdet. Bárðarbunga ligger under den enorma glaciären Vatnajökull. Ett utbrott skapar stora volymer smältvatten som riskerar att översvämma ett glesbefolkat men relativt stort område. Även ett viktigt vattenkraftverk ligger i farozonen.

Det finns webbkameror (t.ex. här och här) riktade mot Bárðarbunga. Eller rättare sagt, riktade mot ytan av den massiva glaciären Vatnajökull ovanför platsen där Bárðarbunga ligger. Om vulkanen skulle få ett utbrott kan man alltså titta på från sitt eget trygga vardagsrum. I alla fall kan man det när den heta lavan ätit sig igenom den tjocka glaciärisen och kommit upp på ytan. Vilket inte bör ta mer än ett dygn, eller kanske några veckor som mest.

Det finns till och med en webbsida där man får veta om Bárðarbunga har ett utbrott just nu. Ja eller nej (nei). Det finns även en sida som sammanfattar den senaste informationen om jordbävningarna.

Så summa summarum,
Bárðarbunga brummar och skakar på sig, men än så länge spyr den inte ut någonting överhuvudtaget. Och för människor utanför Island finns det ingen anledning att vara rädd för ett vulkanutbrott på Island.

*dike på engelska

En ny istid, fast omvänt

4_5_degreesUnder den senaste istiden var den globala medeltemperaturen 3-5°C kallare än nu. Den skillnaden motsvarar hur mycket varmare det tros bli inom den närmaste framtiden.

För att det ska bli lite lättare att förstå vad det innebär har Randall Munroe på xkcd.com  hittat på temperaturenheten 1 istidsenhet (Ice Age Unit) för en skillnad i global medeltemperatur på 4,5°C. Hans lilla lektion i klimatförändringar under jordens historia sammanfattar det mesta man behöver veta om saken.

En sommar vid jordens ände

Min intervju med Örjan Gustafsson finns nu att läsa på Gaudeamus hemsida. Örjan Gustafsson är forskningsledare för den första etappen av SWERUS-C3-expeditionen med isbrytaren Oden i Arktiska oceanen i sommar. Syftet med expeditionen är att ta reda på mer om sambandet mellan klimatet, permafrosten och kolcykeln.

Alla kan följa SWERUS-C3-expeditionen via sociala medier. Länkar finns på expeditionens hemsida.

3,5 miljarder år på 3,5 minuter – med ljudeffekter

SGU måste ha haft kul när de gjorde ljudeffekterna till den här filmen om hur Sverige bildades. Vulkanism låter misstänkt likt åska och fjällens bildande låter väldigt likt en bilkrasch.

Jag hittade filmen på SGU:s hemsida när jag letade bakgrundsinformation till en hemuppgift i geologi.

Spår av tidigaste jordskorpan

En zirkon som hittades i sandsten från Jack Hills i Australien har daterats med stor precision. Zirkonen är mindre än en millimeter lång och ser inte mycket ut för världen men trots detta är den fascinerande. Dess kärna visade sig nämligen vara 4374 ± 6 miljoner år gammal. Alltså 4,4 miljarder år. Under hela denna långa tid har denna lilla zirkon utgjort en liten, liten del av den kontinentala jordskorpan.

Denna lilla zirkon bevisar att det måste ha funnits kontinental jordskorpa för 4,4 miljarder år sedan, och det är inte alls självklart. Jorden började bildas för ungefär 4,6 miljarder år sedan och någon gång för ungefär 4,5 miljarder år sedan krockade den unga jorden med en annan himlakropp. Resultatet av krocken var att enorma mängder material kastades ut i rymden och bildade månen.

Den lilla zirkonen verkar alltså ha bildats ungefär 100 miljoner år efter den stora krocken som bildade månen och ingick därför troligen i den allra tidigaste kontinentala jordskorpan. Den ursprungliga jordskorpan förstördes för länge sedan av plattektoniska processer men pyttesmå spår av den har alltså överlevt ända in i vår tid.

Referens:
John W. Valley m.fl. (2014) Hadean age for a post-magma-ocean zircon confirmed by atom-probe tomography. Nature Geoscience, publicerad online 23 februari 2014. doi:10.1038/ngeo2075