Pluto får ju inte vara med i planetklubben längre men kanske finns det ändå en nionde planet i solsystemet. En jätteplanet. Ett par forskare på Caltech har modellerat och simulerat sig fram till att en nionde jätteplanet logiskt sett borde finnas där ute. Ännu har dock ingen sett till Planet Nio (som de lite fantasilöst kallar den) i verkligheten. Men nu är jakten igång så vem vet? Snart kanske vi har nio planeter igen. Fast då måste vi definitivt hitta på ett bättre namn på den nya planeten än Planet Nio (Planet Nine på engelska).
Etikett: astronomi
Berg där det inte ska finnas berg
En närbild på Pluto tagen från New Horizons på 77 000 kilometers avstånd avslöjade mängder av vad som verkar vara relativt nybildade berg. En del av bergen är dessutom misstänkt lika vulkaner. Vad alla hade förväntat sig att hitta var mängder av nedslagskratrar ansamlade över solsystemets 4,56 miljarder år långa historia. Att kratrarna verkar har försvunnit och ersatts av berg tyder på att någon form av geologisk aktivitet pågår på Pluto. Men vilken sorts aktivitet och vad som driver den är ännu så länge något av ett mysterium.
Plutos hjärta
Jag älskar det här nytagna fotot av Pluto. En liten miniplanet med ett stort hjärta.
Bilden är tagen från NASA:s rymdfarkost New Horizons när den åkte förbi på 768 000 kilometers avstånd från Pluto.
Mitt hem från rymden
#Ireland, UK and #Scandinavia on a moonlit night under an amazing and everchanging aurora pic.twitter.com/pFeDGlkagL
— Terry W. Virts (@AstroTerry) 11 februari 2015
Man kan inte riktigt se Norrbotten men annars har Terry lyckats få med alla ställen jag har bott på i hela mitt liv på sina foton. Med norrsken också. Det är riktigt coolt att astronauterna kan lägga ut sina foton på sociala media under tiden de bor uppe i rymden.
Titta ner från ovan (i realtid)
Nu kan du se ner på jorden från den internationella rymdstationen (ISS=International Space Station). Omloppsbanan för ISS är 90 minuter och man kan följa var ISS är just nu via ESA. En svart bild innebär att det är natt på jorden på den plats rymdstationen befinner sig ovanför just nu. En grå bild innebär att de byter kamera eller att det inte finns någon kontakt med rymdstationen för tillfället.
Ibland får man vänta ett tag på att kameran verkligen ska vara riktad rakt ner mot jorden…
Live streaming video by Ustream
P.S. Sändningar från www.ustream.tv ska gå att se även på mobiler men det fungerar inte alltid i verkligheten.
Studenter råkade upptäcka ny supernova
I förrgår stod en lektion i praktisk astronomi på schemat för studenterna Ben Cooke, Tom Wright, Matthew Wilde och Guy Pollack vid University College London (UCL), men lektionen gick inte som planerat. Just när de skulle sätta igång började himlen över observatoriet täckas av moln. Läraren Steve Fossey bestämde sig för att göra det bästa av situationen och lektionen fick kortas ner till ett 10-minuters workshop i astronomisk fotografering.
Studenterna valde galaxen Messier 82 som fotoobjekt eftersom det råkade vara en lucka i molntäcket precis där Messier 82 låg på himlen. När Fossey ställde in teleskopet på galaxen lade han märke till en starkt lysande punkt som han inte kände igen. En snabb titt på gamla foton visade att den inte fanns med där.
Eftersom himlen höll på att täckas av moln gällde det att snabbt försöka samla så mycket data som möjligt om denna ”nya stjärna” medan den fortfarande gick att se. Lektionen hade helt plötsligt blivit allvar och studenterna fick hastigt förvandlas till aktiva forskare.
Fossey rapporterade snabbt fyndet och dagen efter kunde det bekräftas att han och hans studenter hade upptäckt en ny supernova. Den lysande pricken var alltså en exploderande stjärna. Anledningen till explosionen uppges vara att stjärnan blivit instabil efter att en närliggande vit dvärgstjärna sugit åt sig en alltför stor del av dess massa. Den nya supernovan har döpts till SN 2014J.
Foto: UCL/University of London Observatory/Steve Fossey/Ben Cooke/Guy Pollack/Matthew Wilde/Thomas Wright
Europa vaknar
Europa vaknar. Bildsekvens från ESAs internationella rymdstation sammansatt av ESA astronauten André Kuipers. Försöker orientera mig och hitta min hemstad (eller någon av de andra städer jag har bott i) i bilderna.
Kvinnor gillar tydligen rymden och stjärnor
Det finns tydligen åtminstone två svenskor som har skrivit populärvetenskapliga böcker om naturvetenskap, nämligen Marie Rådbo som skrivit ”Ögon känsliga för stjärnor : en bok om rymden” och Ulrika Engström som skrivit ”Himlens väktare : astronomins historia före teleskopet”. Har inte läst någon av dem ännu, men vi får väl se.
Jag bad bibliotekens svarstjänst Bibblan svarar om tips på kvinnliga författare som skrivit populärvetenskapliga böcker om naturvetenskap på svenska. Dessa två var de exempel de hittade. Och Stefan Grip, som var den bibliotekarie som tog sig an uppgiften, erkände att det var svårt att hitta några kvinnor alls som skriver om naturvetenskap.
Känner du själv till fler exempel på kvinnor som skrivit populärvetenskapliga böcker om naturvetenskap (helst på svenska)? Med det menar jag populärvetenskapliga böcker som handlar om biologi, kemi, geovetenskap eller fysik. Medicin och matlagning ingår inte, även om jag vet att det finns kvinnor som skrivit bra böcker om de ämnena.
Det är lite underligt att både de två böcker som jag hittade på Adlibris och de två som Bibblan svarar hittade handlade om just astronomi. Annars brukar biologi anses vara det kvinnligaste av de naturvetenskapliga ämnena medan fysik brukar anses vara det manligaste. Kanske kan jag bli en riktig pionjär om jag skriver och lyckas publicera den bok om växter och naturhistoria som jag funderar på?
Pengar, pengar, pengar
För att muntra upp alla forskare som sitter och skriver på säsongens pengaansökningar har ett gäng astronomer gjort denna parodi på en musikvideo.