Användbar tatuering

Bildutdrag från tweeten ovan:

Foto: Sky Stevens (foto från tweeten)

Jag har aldrig känt mig lockad att skaffa en tatuering. Förutom möjligen denna. Att tatuera en linjal på handen vore faktiskt riktigt praktiskt…

Vi försökte vara snälla. Sedan hämtade vi hagelgevären.

CYJGv5zWEAAoQyD.png_largeTålamod och uthållighet är utan tvekan de överlägset viktigaste egenskaperna om man ska syssla med forskning. Själv kämpade jag i åratal med experiment som envist vägrade att fungera som de skulle. Men ibland tar även forskares tålamod slut. Och då bör du se till att inte stå mellan forskaren och dennes mål.

Ett vetenskapligt frieri

Hittat under ”Acknowledgements” i artikel om dinosaurier:

”C.M.B. would specifically like to highlight the ongoing and unwavering support of Lorna O’Brien. Lorna, will you marry me?”

Någon gång emellanåt händer det faktiskt att forskare lyckas avsluta en vetenskaplig artikel med en både spännande och gullig cliffhanger. Kanske ett lite väl indirekt sätt att fria i mitt tycke men vi får ändå hoppas att Lorna O’Brien läser Current Biology så att Caleb M. Brown får svar på sin fråga.

Caleb M. Brown & Donald M. Henderson (2015) A New Horned Dinosaur Reveals Convergent Evolution in Cranial Ornamentation in Ceratopsidae. Current Biology (in press). http://dx.doi.org/10.1016/j.cub.2015.04.041

Kvinnor med dyra leksaker

Något som jag faktiskt saknar från min tid som forskare är att kunna ägna hela dagar åt att köra mycket tekniskt avancerade och hutlöst dyra maskiner. Det var ofta riktigt kul. Tyvärr har jag inga foton av mig själv i labbet. Inte heller har jag några foton på alla de apparater vi använde. Det enda undantaget jag har hittat bland mina gamla filer är det här (ganska dåliga) fotot av vad som kan kallas för mynningen på den genkanon som vi använde för att skjuta in DNA i granceller. Genkanonen var varken den dyraste eller den mest avancerade apparaten jag använde som forskare men eftersom jag inte har någon bild på de andra så får den duga som exempel. Den var monterad i en sterilbänk som blåste ut steril luft från bakstycket för att minska risken att cellerna blev kontaminerade under processen.

GenkanonNormalt genmodifierar inte forskare växtceller direkt utan låter en jordbakterie som heter Agrobacterium tumefaciens göra jobbet istället. I naturen genmodifierar den växter så att de bildar en tumör. Bakterien tvingar på så sätt växterna att tillverka mat åt den. På labbet byter man ut tumörgenen i bakterien mot den gen man vill stoppa in i växten och låter sedan bakterien göra jobbet. Det är nämligen avsevärt lättare att ändra i bakteriers DNA än i flercelliga organismers. Tyvärr fungerade den tekniken inget vidare med granar. Där fick vi istället köra med brutalare metoder. Vi täckte pyttesmå guldkulor med DNA:t och sköt in det i grancellerna istället. Cellerna placeras, efter en förbehandling, i en öppen petriskål inuti den genomskinliga cylindern på bilden och besköts sedan ovanifrån. Vetenskapligt sett var projektet tyvärr ingen succé, men det var i alla fall kul att få skjuta några omgångar celler med kanonen.

Jag älskar Twittertaggen #girlswithtoys (flickor med leksaker) som drogs igång av Kate Clancy (@KateClancy) i irritation över att forskare i en intervju beskrevs som boys with toys (pojkar med leksaker). Där lägger kvinnliga forskare upp bilder på sig själva med de apparater de använder i sitt jobb. För en gångs skull ser bilder av forskare på nätet verkligen ut som riktiga forskare. Önskar bara att jag hade någon bättre bild att bidra med.

Jag läser din blogg men det syns inte

Jag är nog lite av en hycklare. Som i princip alla bloggare håller jag koll på hur många som besöker bloggen via webben och vilka inlägg som får flest besökare. Men själv läser jag huvudsakligen andras bloggar i flödesläsaren Feedly (i form av en mobilapp) för det är så enormt mycket enklare och mer praktiskt än att själv hålla koll på när en massa olika bloggsidor på webben uppdateras. Det gör att mina besök inte registreras på de bloggar jag följer trots att jag läser alla deras inlägg. Dessutom gör appen det svårt att komma åt att kommentera bloggarna så jag kommenterar inte så ofta andras bloggar. Trots att jag själv blir glad när andra kommenterar min blogg.

Nåja, för att ändå ge lite ära åt de bloggar jag följer så länkar jag här till alla bloggar och tidskrifter som jag för tillfället följer i min flödesläsare.

Som ni märker följer jag många fotobloggar, speciellt många kvinnliga naturfotografer. Här hämtar jag mycket inspiration till mitt eget fotograferande. Förutom att följa privata bloggar i flödesläsaren så använder jag den även för att läsa vetenskapliga tidskrifter och för jobbinformation. Fast eftersom jag inte längre jobbar som forskare så följer jag numera bara en vetenskaplig tidskrift.

Har du tips på någon bra blogg som du följer?

Foto

Bild & Naturhistoria
Bildliga Betraktelser
Birgittas bilder
Brutus bloggar
Fotograf Cecilia Bergman
erika ahlberg’s foto
Fotograf Patrik Larsson
Hilda’s Naturblogg
Imageorama
Ingebjørg Fyrileiv Guldvik
Kerstins naturbilder
Kristinas bilder
Loose and Leafy
makrofokus
Marie K
Mats Wilhelm
Mitt fönster mot skogen
Naturfoto Jokkmokk
Naturfotomagasinet
Anna Ulmestrand Photo
Uppsala Fotografiska Sällskap (informationssida från min fotoklubb)
Vading-bilder
Veronica Hjorts bilder

Livsstil

Fjällripans blogg
Travels with the Blonde Coyote

Vetenskap (mer eller mindre)

Aardvarchaeology
Ett sötare blod
In the Company of Plants and Rocks
Magma Cum Laude
PhD Comics
The Last Word On Nothing

Karriär och arbetsmarknad (naturvetare & miljö- och hälsoskyddsinspektörer)

Miljö- och hälsoskyddsbloggen
Naturvetarbloggen

Frilansande och skrivande

The Freelancery
The Science Writers’ Handbook
The Open Notebook
Who Pays Writers?

Vetenskapliga tidskrifter

Geology

Vänner

Ein Austausch und ein Abenteuer
spela fela

Vetenskaplig parlör

What_scientists_really_meanDet vetenskapliga språket kan vara svårt att förstå om man inte är van vid det. Men misströsta inte. Med denna utomordentliga vetenskapliga parlör kan du på nolltid lära dig översätta ett antal vanligt förekommande vetenskapliga uttryck till mer lättförståelig vardaglig engelska.

Jag har inte lyckats identifiera vem som ursprungligen skapade denna lista som snurrat runt i sociala medier i åratal. Någon som vet?

Merit = krocketvinst, lottdragning eller relevant yrkeskompetens?

”The order of authorship was determined from a twenty-five-game croquet series held at Imperial College Field Station during summer 1973.”

Biologerna M.P. Hassell och R.M. May tillbringade sommaren 1973 på Imperial Colleges fältstation. Uppenbarligen hade de tråkigt för de ägnade 25 stycken krocketmatcher åt att avgöra vem av dem som skulle få den stora äran att stå först på deras gemensamma artikel ”Aggregation of predators and insect parasites and its effect on stability”. Hassell vann. Artikeln publicerades i Journal of Animal Ecology sommaren 1974 med en fotnot om hur författarordningen avgjorts.

Det gäller att slå vakt om sin karriär. I den vetenskapliga världen är meriter samma sak som vetenskapliga publikationer. Eftersom de flesta publikationer har många författare är det vanligt att det blir slagsmål om vem som ska få äran att stå först på listan och därmed få mest uppmärksamhet. Det är inte alltid så lätt att avgöra vem som egentligen bidragit mest till projektet och då behövs en alternativ metod för att fördela platserna. Lottdragning är klassiskt men tråkigt. Om en krocketturnering är mer rättvist än lottdragning kan väl diskuteras men det är nog roligare i alla fall…

En sommar vid jordens ände

Min intervju med Örjan Gustafsson finns nu att läsa på Gaudeamus hemsida. Örjan Gustafsson är forskningsledare för den första etappen av SWERUS-C3-expeditionen med isbrytaren Oden i Arktiska oceanen i sommar. Syftet med expeditionen är att ta reda på mer om sambandet mellan klimatet, permafrosten och kolcykeln.

Alla kan följa SWERUS-C3-expeditionen via sociala medier. Länkar finns på expeditionens hemsida.

Dag 1 på mitt nya liv

Så där ja. Alla buffrar jag tillverkade med stor noggrannhet är nu uthällda i vasken. Mängder av använda små plaströr ligger i soporna. Mina bakterieplattor och transgena växter är autoklaverade, eller tryckkokade som det väl heter på vanlig svenska. Labböcker och datafiler är överlämnade. Skrivbordet är tömt. Fikat är uppätet. Min sista dag som forskare på KTH är avklarad.

Eftersom akademien är som den är innebär det i och för sig inte att själva jobbet är avslutat. De rapporter som ska publiceras om arbetet är fortfarande inte klara. Men i princip är jag färdig med KTH. Och jag lämnar därmed livet som universitetsforskare bakom mig. Kanske återkommer jag en vacker dag, men just nu känner jag mig färdig med den delen av mitt liv.

Jag kommer istället att återigen sätta mig i skolbänken för att plugga miljö- och hälsoskydd. Dessutom har jag redan börjat läsa geologi på distans som komplement till min tidigare biologiutbildning. Snart kommer även min första ”riktiga” vetenskapsjournalistiska artikel ut i studenttidningen Gaudeamus.

Länge var det min stora dröm att disputera och bli en forskare. Nu har jag gjort allt det jag drömde om. Jag har min doktorstitel och jag har till och med jobbat med forskning i flera år efter doktorandtiden. Nu är det är dags att gå vidare och uppfylla nya drömmar.

Naturvetare kommer jag alltid att vara i själ och hjärta oavsett om jag jobbar som forskare eller inte. Men i fortsättningen är målet att vara en både fysiskt och psykiskt frisk och hälsosam naturvetare. Och jag är överens med min läkare om att i dagsläget förstör en fortsatt karriär som universitetsforskare mina chanser att uppnå det målet.

Vilken sorts geolog är du?

Alla yrkeskategorier har sina egna uppsättningar stereotypa fördomar om kollegorna med en lite annorlunda inriktning. Och även om ingen riktigt tar det hela på allvar så finns ändå tankarna där någonstans i bakhuvudet.

Här är en genialisk parodi på ett vanligt förekommande geologiskt diagram. Den här bilden har på sistone väckt stor entusiasm och diskussionslusta hos diverse geologer på twitter. Hur mycket behöver du tillsätta av de tre ingredienserna ”labråtta”, ”campare” och ”datanörd” för att resultatet ska bli en seismolog? Eller en berggrundsgeolog?

Geophysicist geochemist phase diagramDet framgår inte från diskussionen vem som gjort bilden men när jag googlar den verkar bloggen Diamictite av Emily J. Chin vara den tidigaste plats som bilden dyker upp på. Enligt den bloggen gjorde Emily bilden 2011 för att trycka på tröjor.

Hur skulle motsvarande bild se ut inom din yrkeskategori?