Användbar tatuering

Bildutdrag från tweeten ovan:

Foto: Sky Stevens (foto från tweeten)

Jag har aldrig känt mig lockad att skaffa en tatuering. Förutom möjligen denna. Att tatuera en linjal på handen vore faktiskt riktigt praktiskt…

Arkeolog i en vecka

Jag har precis kommit tillbaka från att ha tillbringat ett par semesterveckor på Hola folkhögskola i Ångermanland. Efter att ha målat akvarell i en vecka skrudade jag om till grova arbetskläder och ägnade en vecka åt att tillsammans med några arkeologer från Västernorrlands länsmuseum och ett entusiastiskt gäng amatörarkeologer gräva ut den medeltida fogdeborgen Styresholm. Även ett par arkeologer från länsstyrelsen deltog i utgrävningen under några dagar. Styresholm ligger alldeles vid stranden av Ångermanälven. Faktum är att borgen är i full färd med att rasa ner i älven vilket är den främsta anledningen till att arkeologer alls genomför utgrävningar av borgen, finansierat av den lokala länsstyrelsen.

Även om jag alltid haft ett stort intresse för historia och arkeologi var detta första gången jag själv deltog i en arkeologisk utgrävning. Det var överlag jättekul, om än skitigt och fysiskt jobbigt. Jag har fortfarande ont i knän och handleder några dagar efter att jag kommit hem. Och som gammal biolog måste jag säga att det skär i öronen när arkeologer konsekvent envisas med att kalla all sorts grässvål, och så vitt jag kan avgöra all sorts växtlighet överhuvudtaget, för torv. Det är inte torv!

I år grävde kursen dels uppe på norra borgkullen, dels nere vid vad som antas vara en smedja. Jag grävde på båda ställena, men mest nere vid smedjan. Där hittade vi stora mängder med kol och slaggbitar men även några järnföremål som troligen tillverkats i smedjan. Däribland rätt många hästskosömmar, spikar och nitar. Men jag hittade även bland annat en armborstpil som troligen gått sönder vid tillverkningen i smedjan plus en knapp och ytterligare ett runt fynd som kanske var en knapp eller kanske ett märkligt mynt. Uppe på borgkullen grävde jag fram både brända och obrända ben och en rund stigbygel av järn. Några exempel på roliga fynd som gjordes av andra på kursen var en liten tärning av ben, en ljushållare, ringar, mynt, pärlor, knivar, en stjärnformad sporre och ytterligare en stigbygel med lite annat utseende än den jag hittade.

En kväll i slutet av veckan hade vi fyndhanteringskväll, vilket innebär att sortera och tvätta en del av fynden. Då upptäckte jag att vad som såg ut att vara bara ytterligare en skitig benbit som grävts fram uppe i borgen i själva verket var en trasig kam, troligen av ben. En rolig upptäckt.

Här är en bildkavalkad från veckan. Fler bilder tagna av andra finns även i en artikel på Tidningen Ångermanlands hemsida och på Västernorrlands museums konton på sociala medier (facebook och instagram). Rapporten från utgrävningen kommer att publiceras på museets hemsida när den är klar.

Schaktet är ”avtorvat” och redo att grävas ut.
Utgrävning pågår uppe i borgen på norra platån.
En armborstpil jag hittade vars fäste verkar ha gått sönder vid tillverkningen i smedjan.
En av många nitar jag hittade vid smedjan.
Kanske en knapp eller till och med ett mynt? Det är svårt att säga när den är så smutsig.
En av många hästskosömmar vi hittade vid smedjan.
En knapp, troligen.
Utgrävning pågår nere vid smedjan.
Utgrävningen ska hela tiden dokumenteras, bland annat genom fotografering.
Utgrävning pågår uppe i borgen.
Särskilt uppe i borgen hittade vi mycket djurben. Rester från måltider?
Stigbygeln sticker upp ur jorden.
Hela den stigbygel som jag grävde upp.
Dokumentation med GPS och med drönarfotografering.
Utsikt över borgkullarna från smedjan.
Dokumentation av fynden med GPS.
Det var inte helt enkelt att lyckas landa drönaren säkert efter att fotografering var genomförd.
I vissa schakt hittade vi vad som verkar vara strukturer av trä. Dessutom visade missfärgningar i marken att det brunnit på platsen.
Utgrävning pågår vid smedjan.
Utsikt från smedjan mot borgkullarna.
Utsikt över smedjan uppifrån norra platån.
Arkeologerna ritade profiler av schakten för att dokumentera lagren.
Översikt över utgrävningen uppe på norra platån.
En bunt sorterade fynd före tvättning på fyndhanteringskvällen.
Fynden efter tvättning.
Tärningen var ett av veckans häftigaste fynd.
En ljushållare, ett mynt och en pärla.
Det stjärnformiga objektet är en sporre.
En vacker pärla, kanske äldre än de övriga fynden?
En ring.
Kammen som jag upptäckte när jag rengjorde vad jag trodde bara var en benbit.

 

Norrländsk stenålderskonst

På väg hem från en intensiv musikvecka i Värmland körde jag en omväg in i landet för att besöka Nämforsens hällristningar i Näsåker i Ångermanland. Det finns ett hällristningsmuseum i byn men det var stängt och jag fick leta ett tag innan jag begrep hur man tog sig ner till själva hällristningsområdet som ligger nere vid kraftverket i Ångermanälven. Men jag är glad att jag inte gav upp för det var värt besväret. Där finns massor av fascinerande hällristningar. Eftersom de flesta är målade i klarröd färg syns de bra från spångarna. Jag hade inte med mig min vanliga kamera på den här resan, men hällristningarna var så fascinerande att jag bara var tvungen att fota av dem ändå med mobilen.

Hällristningarna har olika motiv, och möjligen också olika ålder, men älgar verkar ha varit det överlägset populäraste att knacka in i stenarna. Man får närmast intrycket att dessa människor måste ha varit fullständigt besatta av älgar. Det är underhållande att fundera på vad bilderna egentligen ska föreställa, särskilt de mänskliga figurerna. Gubben (?) i den översta bilden ser i mitt tycke mest ut som en något klumpig golfspelare, men sådana fanns antagligen inte på den tiden.