Påskfåglar

Besökte ett par vanliga rastställen för flyttfåglar nu under påskhelgen för att ägna mig åt lite fågelskådning. Åkrarna vid Alviksgården i Luleå kommun och Tväråselet i Älvsbyns kommun. Åkrarna var delvis översvämmade så svanar, gäss och änder simmade runt på dem som i en sjö. Mycket få tranor än så länge, såg bara några få på långt håll vid Alviksgården. Där var det däremot en hel flock tofsvipor som spatserade omkring.

Tranorna har anlänt

Såg årets första trana idag på vägen hem från jobbet.

Var rätt trött eftersom jag tidigare på dagen hade kört de 18 milen mellan Arjeplog, där jag jobbade i går eftermiddag och kväll, och mitt kontor i Älvsbyn. Men jag piggnade till lite när jag såg en trana stå och beta på den fortfarande ganska snötäckta åkern i Norra byn i utkanten av Älvsbyn.

Det är i sig rätt ironiskt att mitt jobb, som syftar till att minska miljöproblemen och motverka klimatuppvärmningen, involverar en rejäl dos resande. Men verkligheten är ofta väldigt långt från att vara rationell och logisk.

Och i Vistträsk har jag sett svanar varje gång jag har kört förbi den här veckan. Så flyttfåglarna håller definitivt på att anlända här uppe nu. Våren är äntligen på väg.

Brexit – på avstånd är komplett vansinne fascinerande att observera

För ett tag sedan började jag följa vad som händer med Brexit, och jag liksom fastnade. Särskilt i brittisk media som är mycket mer hänsynslös och rättfram mot politiker jämfört med svensk media. Av någon märklig anledning är det enormt fängslande att följa i realtid hur britterna, i slowmotion och mer eller mindre av misstag, fullständigt demolerar sitt eget politiska system. Brittiska politiker säger bara nej till allt som ens vagt påminner om ett konkret förslag. De säger till och med nej till att säga nej.

Men mitt i fascinationen tycker jag också synd om dem. Särskilt de britter som aldrig velat lämna EU, och det var nästan hälften av de som röstade i folkomröstningen för tre år sedan. I Skottland, där jag en gång för länge sedan bodde en period, var det mer än hälften som röstade nej till att lämna EU.

För britternas skull hoppas jag att de lyckas ta sitt förstånd till fånga och få stopp på eländet. Om inte annat för att de mest bara lyckas med att splittra sitt eget land. Men att EU bara beviljar britterna den ena förlängningen efter den andra kommer knappast att åstadkomma mer än att dra ut på plågan för alla inblandade.

Asparna i april

Nu när snön har börjat smälta bort och stubbarna syns är det tydligt att de saknade träden har blivit nersågade. Och de verkar fortfarande hålla på att fälla träd. Jag hoppas bara att i alla fall några av asparna får stå kvar året ut så att jag kan slutföra det här trädföljarprojektet.

Now that the snow is melting and the tree stumps are visible it’s clear that the missing trees have been cut down. And the cutting seems to be ongoing still. I just hope that at least some of the aspens will be left standing until the end of the year so that I can complete this year’s tree following project.

De kvarvarande asparna har börjat blomma. Jag tycker det verkar vara hanhängen som håller på att slå ut. Aspar är skildkönade, det vill säga, träden är antingen hanträd eller honträd.

The remaining aspens are starting to flower. I think it looks like male flowers that are emerging. Aspens are dioecious, meaning that each tree is either male or female.

De trädstammar som ligger och väntar på att bli borttransporterade är inte resterna av de fällda asparna utan barrträd. Men i snittytan på vissa av dem kan man se fina exempel på hur kvistar och grenar bildas långt inne i stammen och tränger sig ut genom veden. Sådana pedagogiska exempel värmer i hjärtat eftersom de påminner mig om hur jag en gång i tiden undervisade universitetsstudenter i växtanatomi och växtfysiologi.

The stacked tree logs that are waiting to be removed are not the remains of the aspens but conifers. But on some of the cut surfaces you can see nice examples of how twigs and branches start out near the middle of the trunk and work their way out through the wood. Such pedagogical examples warm my heart since they remind me of how, many years ago, I used to teach university students plant anatomy and physiology.

Det märks att vägen vid asparna är skadad av tunga fordon vilket inte direkt förbättrar den redan ganska dåliga vägkvaliteten. En fördel med att de har rensat bland träden är i alla fall att älven syns bättre från vägen. Isen har inte gått än, men det är nog inte så många veckor kvar. Eftersom campingrestaurangen för närvarande håller stängt på helgerna kunde jag inte avsluta mitt trädspanande med en fika. Men kanske nästa gång…

It is clear that the road by the aspens has been damaged by heavy vehicles which doesn’t improve the already rather bad road quality. One good thing about the tree cutting is that at least now you can see the river much better from the road. The ice hasn’t broken yet but I’m guessing it will break in a few more weeks. Since the camping restaurant is currently closed during the weekends I couldn’t end my tree watching with a coffee and cake break. But maybe next time…

Fotona är tagna den 6 april 2019.

Im following a treeKolla även in andra trädföljare på The Squirrelbasket (internationellt).

Asparna i mars

Det är fortfarande vinter men nu när vi börjar närma oss vårvintern är dagarna i alla fall ljusa. Här uppe i och intill Arktis har vi minst 5 olika årstider på svenska (höst, vinter, vårvinter, vår och sommar). Jag säger minst 5 eftersom sommaren i praktiken delas in i 3 olika sommarårstider: försommar, högsommar och sensommar. På samiska språk skiljer man på 8 årstider vilka i princip motsvarar de 7 nordsvenska årstiderna plus ”höstvinter”. På finska finns det flera ord som verkar motsvara vårvinter (kevättalvi, lopputalvi, varhaiskevät) men jag är osäker på hur man i praktiken brukar dela upp året i norra Finland idag.

Idag snöade det kraftigt. Asparna gör fortfarande inget märkbart. De väntar som de flesta andra på våren. Fast några av asparna verkar ha försvunnit sedan förra månaden.

It is still winter but now that we are approaching the season known up here in northern Sweden as spring-winter at least it is actually daylight outside during the day. Up here in the Arctic and near-Arctic we have at least 5 distinct seasons in Swedish (höst=autumn/fall, vinter=winter, vårvinter=spring-winter, vår=spring and sommar=summer). I say at least because in practice summer is divided into 3 distinct summer seasons: försommar=pre-summer, högsommar=middle of summer and sensommar=late summer. Saami languages have 8 distinct seasons which basically correspond to the 7 North Swedish seasons plus ”autumn-winter”. In Finnish there are several words that seem to correspond to the Swedish word vårvinter (kevättalvi, lopputalvi, varhaiskevät) but I’m not sure how people in Northern Finland nowadays divide the year into seasons in practice.

Today it is snowing heavily. The aspens are still not doing anything noticeable. Like almost everyone else they are waiting for spring to arrive. But some of the aspens seem to have disappeared since last month.

Fotot är taget den 9 mars 2019.

Im following a treeKolla även in andra trädföljare på The Squirrelbasket (internationellt).

Finns det stora gravhögar på ön Selholmen i Piteälven?

Att det finns stora högar på ön Selholmen som ligger i Piteälven i Älvsbyn upptäckte jag redan första sommaren i Älvsbyn. Jag har till och med klättrat upp på en av högarna där för att kolla utsikten. Men jag har aldrig funderat närmare på hur de högarna har bildats eller att de skulle kunna vara forntida gravhögar, trots att jag har bott så länge i Uppsala och har både sett och klättrat upp på flera stora högar som definitivt är gamla gravhögar. Antagligen för att det inte är meningen att det ska finnas stora gravhögar så här långt norrut.

Men förra året besökte arkeologerna på Norrbottens museum ön Selholmen för att titta närmare på högarna och den första tanke som slog dem var just gravhögar. Stora gravhögar. Lite letande i arkiven visade att upptäckten inte var ny utan att flera generationer arkeologer ända sedan åtminstone 1920-talet har tagit sig en titt på högarna på ön Selholmen och kommit fram till att de måste vara gravhögar, men av någon anledning har ingen hittills kommit sig för att kontrollera saken genom att faktiskt sätta spaden i marken och se efter vad som finns inne i högarna.

Men den här gången verkar det som att arkeologerna har tänkt ta itu med att faktiskt försöka ta reda på om Selholmenhögarna verkligen är gravhögar eller om de är någonting annat. Jag ser fram emot att följa vad de kommer fram till på deras Kulturmiljöblogg (https://kulturmiljonorrbotten.com/). Det vore jättekul om de lyckas visa att det faktiskt finns stora, forntida gravhögar även här uppe i Norrbotten.

Asparna i februari

Det är fortfarande mitt i vintern och mörkt. På sistone har det varit kallt med utetemperaturer kring -30°C. Som vanligt den här tiden på året behövde jag öka ljusstyrkan på bilderna ganska mycket eftersom det fortfarande är så mörkt ute, även på dagen. Asparna gör inget märkbart. De gråa aspstammarna känns igen på den gula vägglaven Xanthoria parietina som nästan alltid växer på aspstammar.

It is still the middle of winter and dark. Lately it’s been cold with outdoor temperatures around -30°C.  As usual at this time of year I needed to increase the brightness in the photos quite a lot since it is still so dark outside, even at daytime. The aspens are not doing anything noticeable. The grey aspen stems are recognisable by the common yellow lichen Xanthoria parietina that almost always grows on aspen tree trunks.

Fotona är tagna den 2 februari 2019.

Im following a treeKolla även in andra trädföljare på The Squirrelbasket (internationellt).