miljö- och hälsoskydd

Tänk om du aldrig mer fick använda en toalett!

Toaletter. Så oerhört viktiga. Och ändå så tabubelagda, pinsamma och skamfyllda att prata om.

I dag är FN:s internationella toalettdag. Den är till för att uppmärksamma att alldeles för många människor i världen fortfarande inte tillgång till någon toalett alls, varken i hemmet eller på jobbet eller någon annanstans. Och alldeles för många skolor har inga toaletter för eleverna. Och där skoltoaletter finns är de långt ifrån alltid utformade på ett sätt som gör att barnen vågar använda dem. Kan man inte gå på toaletten när man behöver det blir hälsan lidande, och inte presterar man särskilt bra heller. Tänk dig själv hur du skulle må om du från och med nu aldrig någonsin mer får använda en toalett. Aldrig. Någonsin.

Jag kan verkligen önska att världen hade kommit längre. Varför är det här fortfarande ett problem?

När jag för några år sedan började jobba med miljö- och hälsoskyddsfrågor fick jag upp ögonen för att saker och ting fortfarande inte alltid är som de ska på toalett- och avloppsfronten ens här i Sverige. Och ännu mindre så i många fattigare länder. Sedan dess skänker jag varje månad en slant till WaterAid, en av de välgörenhetsorganisationer som arbetar med den här frågan.

Aitikgruvan

I veckan besökte jag Aitikgruvan i Gällivare med jobbet. Förutom att besöka gruvan träffade vi även representanter från miljö- och byggkontoren på Gällivare kommun. Resan var särskilt intressant med tanke på att Boliden planerar att öppna en liknande gruva i Laver som ligger i vår kommun. Mötet med Boliden handlade mest om gruvans miljöarbete men vi hann även med en rundtur i själva gruvan som är ett gigantiskt dagbrott.

Man kan se själva malmkroppen som ett snedställt fält med grön och rödbrun färg längs den bortre väggen i dagbrottet. I Aitik bryter de huvudsakligen koppar. Förutom koppar innehåller malmen även bland annat guld och silver.

Tyvärr bjöd inte Gällivare på särskilt trevligt vårväder. Det blåste kallt och växlade mellan sol och snö under rundturen i gruvan. Det var bara att ta på sig vinterjacka, vantar och mössa.

Hela gruppen rymdes i skopan. Jag står längst till vänster i bilden. De vita strecken på bilden är snöflingor.

Kreativ är inte alltid bra

Ungefär 750 000 fastigheter i Sverige har inte kommunalt avlopp. Där ska istället fastighetsägaren fixa fungerande avloppsrening själv på sin fastighet, vilket ärligt talat inte alltid går så bra. Att granska och ställa krav på avloppsanläggningar så att de fungerar tillräckligt bra är en stor del av arbetet på ett kommunalt miljökontor. Generell information till fastighetsägare om vilka olika avloppstekniker som finns och vad som krävs för att en avloppsanläggning ska uppfylla den nationella lagstiftningen finns på avloppsguiden.se.

Norsk Vann, som är Norges motsvarighet till Svenskt Vatten, har gjort de humoristiska filmerna Kontrolløren och Hytteeier’n om kreativa fritidshusägare som försöker övertyga kommunens miljöinspektör om hur bra deras egenhändigt konstruerade vatten- och avloppslösning är.

Kreativitet är inte alltid bra. När kommunens miljöinspektörer kommer ut och besöker er till sommaren för att ta en titt på avloppet kommer det inte att se ut så här, eller hur?

Doftöverkänslighet är en mardröm

För några år sedan började jag plötsligt reagera starkt på parfymlukt och doftande växter inomhus. Ögonen kliar, det rinner ur näsan och jag får problem med luftvägar och lungor. Det känns som att jag inte kan andas in luft i lungorna, vilket är riktigt obehagligt och otäckt. Dofter gick plötsligt från att vara ett angenämt inslag i livet till att bli en mardröm.

Först hoppades jag att det skulle vara ett tillfälligt problem, kanske något stressrelaterat. Men det gick inte över. Det blev snarare värre. Att vistas i samma rum eller samma fordon med någon som har på sig parfym blev plötsligt ett jätteproblem. Och butiker med mycket parfymerade produkter klarar jag överhuvudtaget inte av gå in i.

På medicinskt fackspråk kallas doftöverkänslighet även för sensorisk hyperreaktivitet. Doftöverkänslighet är ingen allergi i strikt bemärkelse eftersom det inte involverar specifika antikroppar utan symptomen orsakas istället av överkänsliga nerver i luftvägarnas slemhinna. Ingen forskare verkar så vitt jag vet hittills ha lyckats ta reda på exakt hur problemet uppstår. Det är naturligtvis även möjligt att ha allergi mot luftburna ämnen, men allergi är alltså fysiologiskt sett inte samma sak som sensorisk hyperreaktivitet.

Tyvärr verkar det inte gå att göra något åt eländet när man väl har utvecklat doftöverkänslighet. Av vården har jag fått utskrivet astmamediciner eftersom de har kommit fram till att jag har för trånga luftvägar, vilket kan vara ett tecken på astma, men medicinerna har hittills inte haft någon effekt överhuvudtaget. Varken på luftvägarna eller på doftöverkänsligheten. Så jag ber ödmjukt alla människor att visa hänsyn och inte ta på er parfym, aftershave eller starkt parfymerade hygienprodukter när ni ska träffa människor ni inte känner mycket väl. Ni vill väl ändå inte oavsiktligt förvandla en annars trevlig upplevelse till en plågsam mardröm för den ni möter?

Jag vet att det är mitt ansvar att säga ifrån, men det är inte särskilt kul att alltid vara tvungen att vara den där jobbiga personen som ständigt klagar på att du luktar för starkt av parfym. För många är lukt en känslig fråga och de kan ta väldigt illa upp när man säger till.

Visst är det bra att lindra, men det är bättre att bota

Läkare är hyfsat bra på att behandla och lindra symptom, men tyvärr är de ofta hopplöst oförmögna att begripa och göra något åt orsaken till symptomen. Alltför många misslyckanden på den punkten är den viktigaste anledningen till att jag inte har så höga tankar om läkare. Visst har jag träffat på enstaka undantag som är förmögna att tänka längre än näsan räcker, men de har varit just det – undantag. Om alla läkare kunde tänka som den här killen skulle väldigt många människor slippa väldigt mycket onödigt lidande.

Global Handwashing Day

Bästa förebyggande behandlingen mot skadliga virus och bakterier:
Tvätta händerna med tvål och vatten och torka dem sedan torra.

Idag är Global Handwashing Day. En dag som ägnas åt att påminna alla om hur viktigt handtvätt är för hälsan.

Ett rikt land som Sverige borde vara ett föregångsland när det gäller handhygien. Tillgång till tvål och vatten för handtvätt samt tillgång till rena handdukar, pappershanddukar eller fungerande blåstorkar borde vara en självklarhet på alla platser där handhygien är viktigt. Tyvärr är avsaknad av ett lämpligt placerat handfat med både varmt och kallt vatten, tvål och något att torka händerna med bland de vanligaste felen man hittar när man som hälsoskydds- eller livsmedelsinspektör är ute och inspekterar svenska verksamheter. Så borde det inte vara. Sverige borde ha kommit längre än så.

10 dramatiska saker bara någon som haft mens kan förstå

WaterAid driver just nu en kampanj för att påminna om hur viktigt mens är. Fördomar och vidskepelse om mens begränsar på ett högst påtagligt sätt många kvinnors liv.

Det gör också brist på toaletter och brist på tvål och vatten att tvätta händerna med. Här i Sverige tenderar vi att ta för givet att alla har rinnande, rent vatten och tillgång till någon form av toalett, men det är inte alls självklart.

Över en miljard människor har inte ens tillgång till en toalett när de har mens. Den som någon gång har varit tvungen att byta en binda som är helt nedsölad med blod och klet mitt ute i skogen utan tillgång till varken toalett, rinnande vatten eller en sophink att lägga den använda bindan i vet att det inte är ett dugg jävla kul. Tänk då att tvingas upprepa samma sak varje gång du har mens.

Examen

Nu har Stockholms universitet utfärdat min magisterexamen i miljö- och hälsoskydd.

Detta är min fjärde universitetsexamen. Jag har en filosofie magisterexamen i biologi, en filosofie licentiatexamen i biologi, en filosofie doktorsexamen i biologi och nu även en naturvetenskaplig magisterexamen i miljö- och hälsoskydd.

Vissa människor samlar på saker som exempelvis stenar eller frimärken eller verktyg. Jag verkar samla på universitetsexamina.

Examensarbetet är publicerat

En studie av sambandet mellan urbanisering och maximiflödena i Hagbyån i Stockholms län

Nu kan mitt examensarbete i miljö- och hälsoskydd från Stockholms universitet laddas ner som pdf från DiVA.

Syftet med den här studien var att reda ut om det verkligen stämmer att den ökade urbaniseringen i Stockholmsregionen under de senaste decennierna har påverkat avrinningen av dagvatten så att storleken på maximiflödena i vattendragen ökat. Samhällsplanerare med flera brukar anta att det fungerar på det sättet, men som ofta när det gäller vetenskap visade det sig att verkligheten inte stämmer med teorin. Ett resultat som jag egentligen är rätt nöjd med, för det är ju just när resultaten inte stämmer med förväntningarna som vetenskap blir kul.