Forskarvärlden överrumplades av sviket löfte

När den amerikanska kongressen nyligen lyckades driva igenom den mindre lysande idén att tillfälligt lägga ner den amerikanska staten uppstod en del oväntade bieffekter för världens forskare.

Forskning är nästan alltid en internationell aktivitet. Numera är forskning också en IT-baserad aktivitet. All information som forskarna genererar samlas nämligen i allmänna databaser och dessa utgör sedan grunden för ytterligare forskning. Fördelen med detta system är att vem som helst kan komma åt informationen och använda den. Problemet är att någon måste ansvara för att underhålla och uppdatera databaserna. Vem har den stabilitet och de ekonomiska resurser som krävs för att kunna garantera att informationen fortsätter att finnas tillgänglig även i framtiden? Svaret på den frågan brukar vara den amerikanska staten.

National Center for Biotechnology Information (NCBI) är en del av den amerikanska sjukvårdsmyndigheten National Institutes of Health. NCBI driver många av de absolut viktigaste databaserna inom den biovetenskapliga forskningen. Dessa databaser inkluderar GenBank som innehåller alla kända gensekvenser i alla kända organismer och PubMed som är världens främsta litteraturdatabas för biomedicinsk och molekylärbiologisk litteratur.

När den amerikanska staten nyligen lade ner verksamheten upphörde plötsligt underhållet av dessa och andra vetenskapliga databaser. Vetenskap är nämligen inte nödvändigt och ska därför inte prioriteras tycker den amerikanska staten. Nu varade uppehållet bara en kort period så konsekvenserna blev inte så allvarliga, men vad händer nästa gång den amerikanska staten får ekonomiska problem?

”To avoid lapsing into another dark age of research, the ongoing maintenance of PubMed must be guaranteed. We urge the scientific community to push for PubMed to be entirely supported and commissioned by an international forum.”

Citatet ovan kommer från det senaste numret av Nature där ett par australiensiska forskare argumenterar för att PubMed är för viktig för att riskeras och därför borde skötas av ett internationellt forum istället för av de opålitliga amerikanerna. Det låter lockande, men det framgår inte vem som då ska ha huvudansvaret för databasen. Det är tyvärr vanligt att underhållet av vetenskapliga databaser rinner ut i sanden efter några år om det inte finns någon som permanent har huvudansvaret. Och det vore ju ingen förbättring.

Eftersom det för tillfället inte finns några andra realistiska alternativ så lär den amerikanska staten fortsätta att driva dessa databaser ett bra tag till, trots att den bevisligen inte ens klarar av att driva sig själv. Forskarna får helt enkelt ha tålamod och hoppas på det bästa.

P.S. Det är en hisnande tanke att för bara några decennier sedan kunde de flesta forskare utföra sitt jobb hur bra som helst utan att ha tillgång till en enda databas eller ens en enda dator. Världen är konstig och blir bara konstigare för varje år som går…

2 reaktioner till “Forskarvärlden överrumplades av sviket löfte”

  1. Jo, NASA:s och NOHAA:s rymdväder övervakning upphörde också! Det enda som verkade fungera var den delen som gick genom ESA.
    Men samtidigt så vet alla som läst historia att en stat kommer aldrig att vara för alltid oavsett hur bra den är, en del rasar fort och en del rasar efter några tusen år men de försvinner alltid förr eller senare. Att ha USA som styrande är lite som att låta hela männskligheten styras av en ung snorvalp i trotsåldern.

    1. Folk tänker väldigt kortsiktigt. Ingen vill tänka längre än högst något år framåt i tiden. Annars skulle ingen spara information som datafiler överhuvudtaget för hållbarheten är alldeles för kort. Både för att hårdvaran inte håller särskilt länge och för att nya programversioner förr eller senare inte längre klarar av att öppna och läsa filerna.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *