Rönnen i januari

Nu är det ett nytt år och björken som jag följde under 2016 har bytts ut mot en rönn (Sorbus aucuparia). Jag valde ut 2017 års träd att följa redan förra månaden. Eftersom det är mitt i vintern har inte mycket hänt med rönnen sedan i december. Detta har hittills varit en mycket mild vinter med bara några enstaka dagar med temperaturer under -20°C men desto fler dagar med plusgrader och till och med regn. Trots det är marken fortfarande täckt av snö, även om träden till största delen inte är det.

Now it’s a new year and the birch that I followed during 2016 had been replaced by a rowan (Sorbus aucuparia). I already chose which tree to follow during 2017 a month ago. Since it’s the middle of winter the rowan looks the same as it did in December. This has so far been a very mild winter with only a few days with temperatures below -20°C but far more days with temperatures above freezing and even rain. Despite this the ground is still covered by snow, even though most trees are not.
Det är visserligen vinter och därför relativt lite vatten i Storforsen, men forsen är ändå rätt imponerande. Jag filmade en liten snutt med mobilen för att försöka fånga det dånande ljudet från forsen. Det gick sådär. Testade också att ta några bilder på forsen med lång slutartid (1/4 sek).

Vi har några timmars dagsljus den här tiden på året, men solen orkar ännu inte tillräckligt högt upp för att synas över bergen vid Storforsen.

Jag är rätt besviken att jag ännu inte sett till några djur vid Storforsen. Det ska bland annat finnas utter som brukar synas till på isen på vintern.

It’s winter and therefore not much water in Storforsen (The Grand Rapid), but the rapid is still rather impressive. I did a little movie using my mobile phone in order to try to capture the roaring sound of the rapid, but I’m not sure it worked that well. I also tried to take a few photos of the rapid with long exposure time (1/4 sec).

We have a few hours of daylight at this time of year, but the sun doesn’t quite reach high enough on the sky to be visible above the mountains at Storforsen yet.

I’m quite disappointed that I still haven’t seen any animals at Storforsen. There is for example supposed to be otters that come up on the ice at winter.

 

Fotona är tagna 2017-01-07 i Storforsen, Bredsel.

Im following a treeKolla även in andra trädföljare på The Squirrelbasket (internationellt).

Bloggstatistik för 2016

Enligt StatCounter var antalet besökare på bloggen under år 2016 lägre än under år 2015 men ungefär lika många som under år 2014. Totalt har bloggen haft 14 429 besökare sedan starten 2013, varav 3 919 stycken under år 2016.

De populäraste* inläggen på den här bloggen är:

1. Skillnaden mellan förväntat och verkligt resultat (1)
2. Växternas evolution (3)
3. Björken i december (advent) (ny**)
4. Evolution – en fråga om tro? (ny)
5. När Suorvadammen brister (2)

*Avser antal besök på webbsidan i en webbläsare under den senaste månaden. Statistiken inkluderar inte de som läser bloggen via RSS-läsare. Förra årets placering anges inom parentes.

**December månads inlägg i trädföljarserien från 2015 fanns också med på det årets 5 i topplista.

2016 har inneburit stabilitet

Politiskt sett har 2016 inte varit något höjdarår. Nationalism, populism och främlingsfientlighet har haft beklagligt stora framgångar både i Sverige och utomlands. Men för mig personligen har 2016 varit det bästa året på mycket länge.

För knappt ett år sedan började jag på mitt nuvarande jobb. Detta är första gången någonsin som jag har en tillsvidareanställning. Att äntligen ha ett fast jobb har gett mig stabilitet. Det ger en ekonomisk trygghet som gör att jag inte längre tvingas leva några dagar i taget utan kan börja planera långsiktigt. Det kaos som har varat sedan min doktorandanställning avslutades 2009 är till slut över en gång för alla.

Att bo och leva på en liten ort har också gjort att mitt tidigare alltför stressiga liv har lugnat ner sig och jag ser med tillförsikt fram emot 2017.

Bloggar jag läser

Även om jag, som de flesta bloggare, håller koll på hur många som tittar in på den här sidan läser jag själv sällan andras bloggar direkt på webben. Istället använder jag en flödesläsare. Den flödesläsare jag använder heter Feedly och finns både som mobilapp och på webben.

Tänkte jag skulle fortsätta vad som har blivit en nyårstradition här på bloggen och ge lite cred till de bloggar som jag för närvarande läser i Feedly. Listan har inte förändrats särskilt mycket sedan förra året.

Foto

Bildliga Betraktelser
Birgittas bilder
Cecilia Bergmans blogg
Det sa klick
Kerstins naturbilder
Kristinas bilder
Marie K
Mats Wilhelm
Mitt fönster mot skogen
Anna Ulmestrand Photo
ZooBorns
BioFoto på Fotosidan

Livsstil

Fjällripans blogg
The Fourth Continent
Travels with the Blonde Coyote

Vetenskap

Aardvarchaeology
Ett sötare blod
In the Company of Plants and Rocks
Magma Cum Laude
PhD Comics
The Last Word On Nothing

Karriär och arbetsmarknad

Naturvetarbloggen

Bekanta

spela fela
Tuesday’s Adventures

Förutom alla dessa följer jag även bloggen Kulturmiljö vid Norrbottens Museum, men den läser jag faktiskt inte i Feedly utan direkt i webläsaren eftersom deras rss-flöde inte fungerar så bra i Feedly.

Kreativ är inte alltid bra

Ungefär 750 000 fastigheter i Sverige har inte kommunalt avlopp. Där ska istället fastighetsägaren fixa fungerande avloppsrening själv på sin fastighet, vilket ärligt talat inte alltid går så bra. Att granska och ställa krav på avloppsanläggningar så att de fungerar tillräckligt bra är en stor del av arbetet på ett kommunalt miljökontor. Generell information till fastighetsägare om vilka olika avloppstekniker som finns och vad som krävs för att en avloppsanläggning ska uppfylla den nationella lagstiftningen finns på avloppsguiden.se.

Norsk Vann, som är Norges motsvarighet till Svenskt Vatten, har gjort de humoristiska filmerna Kontrolløren och Hytteeier’n om kreativa fritidshusägare som försöker övertyga kommunens miljöinspektör om hur bra deras egenhändigt konstruerade vatten- och avloppslösning är.

Kreativitet är inte alltid bra. När kommunens miljöinspektörer kommer ut och besöker er till sommaren för att ta en titt på avloppet kommer det inte att se ut så här, eller hur?

Att räkna sina steg

Stegräknare verkar vara på väg att bli trendiga igen.

Jag köpte en stegräknare för några år sedan. Första dagarna tyckte jag att det var kul att följa hur många steg jag tog enligt stegräknaren. Men ganska snart började jag bli misstänksam. Det steg som stegräknaren registrerade verkade inte alltid stämma. Räknade verkligen stegräknaren rätt?

Jag bestämde mig för att testa min stegräknare. Det är enkelt, om än något tidskrävande. Jag räknade helt enkelt mina steg själv och jämförde sedan med hur många steg stegräknaren trodde att jag hade tagit. Stegräknaren var inte ens i närheten av det verkliga antalet. Jag upprepade kontrollräkningen några gånger med samma resultat.

Det blev slutet för stegräknare hos mig. Sedan blev stegräknaren liggande och samlade damm ett tag tills den hamnade i soporna vid en flytt.

Val av nästa års träd att följa

Idag har det varit kallt och klart ute. Temperaturen låg runt -20 °C när jag körde till Storforsen i Piteälven för att välja ut ett träd att följa inför nästa år. Jag hade siktet inställt på en rönn, men att försöka avgöra vilket träd som tillhör vilken art visade sig vara lättare sagt än gjort när de flesta träden är helt täckta av snö och is.

Today it’s been cold and clear outside. The temperature was around -20 °C when I drove to Storforsen (The Grand Rapid) in Pite River to pick out a new tree to follow for next year. I wanted to find a rowan (Sorbus aucuparia), but trying to determine which tree that belonged to which species was easier said than done when most of them were completely covered in snow and ice.

På sommaren brukar jag parkera några kilometer uppströms inne i själva naturreservatet, men på vintern är det mer praktiskt att parkera nere vid hotellet där det finns motorvärmaruttag. Utsikten är fin från bron över Varjisån som går från hotellet och in i naturreservatet vid forsen. Storforsen strömmar så snabbt att vattnet i själva forsen aldrig fryser, oavsett hur kallt det blir. Men resten av Piteälven och dess biflöde Varjisån är till största delen frusna nu.

In summer I usually park my car at the parking lot a few kilometers upstream in the actual nature reserve, but in winter it’s more practical to park down by the hotel where you can plug in the engine preheater in the parking lot. It’s a nice view from the bridge over Varjis stream that goes from the hotel into the nature reserve by the rapid. The water in the actual rapid flows so fast that it never freezes, no matter how cold it gets. But the rest of Pite River and its small tributary the Varjis stream are mostly frozen by now. Över forsen står ett konstant dimmoln i den kalla, torra vinterluften. Det knirrar högt under skorna när jag går på den torra, frusna snön. Ute på bron snider det kallt och ögonfransarna vill hela tiden frysa fast tills jag kommer in i skogen på andra sidan.

There is a constant cloud of fog hanging over the rapid in the cold, dry winter air. My steps make a loud knirr, knirr, knirr sound when I walk on the dry, frozen snow. Out on the bridge there is a cold breeze that causes my eye lashes to freeze to ice and stick together until I enter the forest on the other side.Sådär ja. Inne i skogen till sist där det är lä. Nu gäller det bara att hitta en rönn som står bra till för att kunna fotograferas.

Finally. Inside the forest at last where there is no wind. Now I just need to find a rowan that grows in a nice, photogenic spot.

Det finns så klart massor av granar och tallar, men de passar inte lika bra som lövträd i det här sammanhanget för deras utseende förändras väldigt lite över året. Det finns även mängder av björkar, men eftersom jag har följt en björk i år vill jag ha ett annat träd till nästa år.

There are of course plenty of Norway Spruces and Scots Pines, but they are less suitable than deciduous trees for this purpose because their appearance change very little over the year. There are also plenty of birches, but since I followed a birch this year I want a different tree for next year.

Även om det inte är förhållandevis lite vatten i älven under vintern forsar vattnet ändå på rätt bra. På sommarn är det trevligt att sitta och grilla här, men just nu är det inte riktigt grillväder.

Although there is not much water in the river during winter the rapid is still impressive. In summer this is a nice place to have a barbecue, but it’s not really barbecue weather right now.

Jag tror att någon av dessa träd är en rönn, men vilken? Omöjligt att avgöra. Det enda jag ser är vitt, vitt, vitt.

I think one of these trees is a rowan, but which one? Impossible to tell. All I can see is white, white, white.

Hittade ett par alar som stod fint till. En al kanske skulle vara ett bra alternativ?

Found a few alders that grew in a nice spot. Maybe an alder would be a nice option?Jag letade dock vidare lite till, och till sist fick jag faktiskt se ett träd som verkade ha kvar hängen med frusna rönnbär. Alldeles intill forsen. Det trädet blir bra.

But I kept on looking, and finally I found a tree that seemed to still have frozen rowan berries hanging from the branches. Right next to the rapid. That tree will do.

Men nu närmade sig klockan halv tre på eftermiddagen och det blev allt mörkare ute. Jag insåg dessutom att jag inte hade på mig tillräckligt mycket varma kläder på benen som började bli rejält frusna. Dags att gå tillbaka till bilen och åka hem till värmen igen.

But by now it was nearly half past two in the afternoon and it was getting dark. I also realized that my leg wear wasn’t warm enough and my legs were getting very cold. Time to go back to the car and drive back home again.

Tillbaka på ”rätt” sida om älven vid det lilla kapellet efter ett väl utfört uppdrag.

Back on the ”right” side of the river by the little chapel after a job well done.

Fotona är tagna 2016-12-11 i Storforsen, Bredsel.

Im following a treeKolla även in andra trädföljare på The Squirrelbasket (internationellt).