vardagsbetraktelser – Sida 4

Rekryteringskonsulter

Det borde väl räknas som någon sorts framgång när rekryteringskonsulter börjar kontakta mig för att ”tipsa” om jobb inom den bransch jag faktiskt jobbar i istället för jobb inom IT-branschen.

I åratal har blockeringsfunktionen på min telefon fått jobba hårt för att blockera mängder av samtal från irriterande rekryteringskonsulter som vill att jag ska jobba som java-programmerare, något som jag lindrigt sagt inte är det minsta intresserad av.

Det märkliga är att alla dessa ”IT-konsulter” som ringer jämt och ständigt uppenbarligen inte kan ett skvatt om IT. Om de bara ides lära sig hur man faktiskt använder grundläggande söktjänster som Google, LinkedIn, Upplysning.se, Eniro.se, Hitta.se och så vidare skulle de på egen hand kunna upptäcka att jag inte alls är programmerare och dessutom ta reda på vilket telefonnummer som går till vilken Erika Groth i det här landet.

De företag som anlitar dessa klantskallar är antingen oseriösa eller grundligt inkompetenta, så varför i hela fridens namn skulle jag vilja arbeta för dem ens om de faktiskt erbjöd mig ett jobb inom mitt område?

Hur lång är en tvättminut?

Två likadana tvättmaskiner. Samma tvättprogram, som enligt displayen ska ta 40 minuter. Ungefär lika mycket tvätt i båda maskinerna. Båda startas samtidigt.

Hur kommer det sig då att den ena maskinen är klar efter 40 minuter medan den andra maskinen är klar först efter 50 minuter?

Tvättmaskiner verkar tillämpa sin egen, flytande definition av hur lång en minut är.

Hoppande laxar

Idag inledde jag officiellt min sommarsemester (helgen räknas inte). Jag har inga långväga resor inplanerade men funderar däremot på att bila runt lite här uppe i norr med kameran. Vi får se.

Semestern inleddes med en bilutflykt. Jag tillbringade eftermiddagen idag med att köra runt på några av småvägarna i kommunen för att leta efter bra naturfotoplatser. En av de guldkorn jag hittade var Fällforsen, som ligger ungefär halvvägs mellan Älvsbyn och Vidsel. En annan besökare på platsen tipsade om att laxarna hoppade i forsen. Eftersom jag inte hade med mig systemkameran testade jag istället att filma med mobilen. Jag fick med ett par hoppande laxar på filmen (som är klippt i iMovie för att få ner längden så att filmen går att ladda upp här). Det finns en laxtrappa bredvid forsen, men laxarna verkar helt ointresserade av att använda den. De kastar sig uppför själva forsen istället.

Detta är mitt första försök att lägga upp en egenhändigt tillverkad video här på bloggen. Filmredigeringen är väl kanske inte helt optimal, men för att vara ett första försök tycker jag att den är ok.

Utflykten avslutades i Laver, den gamla koppargruvan med tillhörande gruvsamhälle, som numera är en hög ruiner ute i skogen. Där lyckades jag följa fel stig vilket ledde till en mycket längre promenad än jag hade tänkt mig, dessutom utan min bricanyl som jag hade glömt i bilen. Innan jag hann tillbaka började det naturligtvis ösa ner regn, så när jag väl hittade bilen igen var jag blöt, kall och andfådd och ville bara hem. Resten av Laverområdet får jag titta på någon annan gång…

En av informationstavlorna vid Lavergruvan.

Verksbyggnaden vid Lavergruvan. — Resterna av verksbyggnaden vid Lavergruvan.

Folket kan själva

När det kommunala fastighetsbolaget valt att inte finansiera årets sommarpyntning av Älvsbyn med blommor och flaggor har befolkningen tagit saken i egna händer. Blommor planteras och flaggor sätts upp av frivilliga. Bra gjort Älvsbyborna!

Steka gröt

Har du försökt laga polenta någon gång?

Alla recept på polenta går så här:
Steg 1. Koka polentan i buljong, antingen i en kastrull på spisen eller direkt i en ugnsform i ugnen.
Steg 2. Om polentan inte redan är i en ugnsform, häll upp den kokta polentan i en form och låt stelna. Om den redan är i en form, låt stelna i formen.
Steg 3. Skär i bitar och stek bitarna i en stekpanna.

Vad de glömmer att tala om är att polenta är GRÖT. Majsgröt. Har du någon gång försökt skära gröt i bitar och steka den? Det har jag. Det går väldigt dåligt.

Fel person på fel adress

Nästa gång jag flyttar tänker jag bara ändra folkbokföringsadressen och strunta i att beställa eftersändning av posten.

Jag har flyttat rätt mycket de senaste decennierna och har hittills beställt eftersändning av posten varje gång, men det som eftersänds verkar numera bara vara reklam och andras post.

På senare år tycker jag att det har blivit vanligare att jag har fått eftersänd post i min brevlåda som egentligen är adresserad till främmande personer på adresser som jag aldrig har bott på. Senast idag fick jag ett eftersänt brev från banken som var adresserat till Jesper von Groote på en adress i Uppsala som jag aldrig har bott på.

Kanske borde posten återinföra rutinen att faktiskt läsa vad som står på kuverten när de sorterar och levererar posten?

P.S. Om Jesper von Groote i Uppsala saknar sitt brev från Swedbank så kan jag meddela att jag har lagt det oöppnat i närmaste gula brevlåda. Vem vet, kanske kommer det faktiskt fram till rätt person den här gången?

Norrbottning utan bil

Det är nu tre månader sedan jag flyttade tillbaka till Norrbotten. Till en väldigt liten ort i Norrbotten dessutom. Och jag äger fortfarande ingen bil.

Jag har haft körkort sedan 1999, tycker om att köra bil och uppskattar den den frihet det ger att ha tillgång till en bil. Trots allt detta har jag aldrig ägt någon bil. Det har inget med miljöhänsyn att göra. Det är helt enkelt en fråga om ekonomi. Att äga en bil är oproportionerligt dyrt och jag föredrar att använda mina pengar på ett bättre sätt än att bränna upp dem på att äga en bil.

Här betraktas det som en absolut sanning att man inte kan bo i Norrbotten utan att äga minst en bil. Många tycker i själva verket att det krävs flera bilar per person, och dessutom ett antal skotrar, för att kunna leva här. Att människor bevisligen har bott i Norrbotten oavbrutet sedan stenåldern utan att ha några bilar alls verkar inte ha någon betydelse. Så jag får hela tiden frågor om när jag ska skaffa en bil.

Men sanningen är att jag faktiskt inte har större behov av att äga en bil här än jag hade i Uppsala.

Även i Uppsala behövde jag använda bil då och då. Vanligen när jag ville ta mig någonstans som låg mer lantligt eller när jag behövde kunna frakta större saker som möbler. Där var det aldrig något problem. Antingen bokade jag en bil för de timmar jag behövde den via den bilpool som jag var med i under många år eller så hyrde jag en bil för några timmar eller kanske ett dygn på en bensinmack. I båda fallen kunde jag hämta och lämna bilen på kvällar och helger och betalningen fungerade smidigt via faktura eller vanligt bankkort.

Att äga en bil är enormt dyrt och fullständigt onödigt när man bara behöver använda bilen några timmar i månaden. Men i Älvsbyn finns ingen bilpool och inga bensinmackar som hyr ut bilar. Det enda som finns är biluthyrningsföretaget Hertz som bara har öppet på kontorstid, begär att kunder kan visa upp ett kreditkort (vilket jag vägrar använda) och vägrar hyra ut bilar per timme. Ett hopplöst opraktiskt alternativ.

Ett stort problem är att länet nästan helt saknar fungerande kollektivtrafik. I själva Älvsbyn spelar det ingen roll för Älvsbyn är en liten ort. Jag kan gå eller cykla överallt. Däremot behöver jag nästan alltid en bil om jag vill kunna ta mig någonstans utanför Älvsbyn. Det finns länsbussar som går mellan städerna här men de går i bästa fall några få gånger om dagen och aldrig på kvällar och helger. Bussarna är alltså inte särskilt användbara. Många norrbottningar, och för den delen norrlänningar överhuvudtaget, verkar ha fått för sig att det är sörlänningarnas fel att kollektivtrafiken inte fungerar här. Det är skitsnack. Vi här uppe bestämmer helt och hållet själva över vår kollektivtrafik och resultatet av detta självbestämmande är fullständigt uruselt.

Så slutsatsen blir att jag kommer att behöva köpa en bil. En bil som jag sedan måste betala multum för att äga och som bara kommer att stå still huvuddelen av tiden.

Jag har inga problem med att betala för att köra bilar men jag tycker faktiskt att det är jävligt onödigt att jag också ska måsta betala för att äga bilen.

Den sjuka jobbstressen

En bra film av Arbetsmiljöverket om ett stort och allvarligt hälsoproblem – den sjuka jobbstressen. Ett problem som Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) som träder i kraft den 31 mars 2016 är tänkta att motverka.

Björken i mars

I Älvsbyn är det fortfarande vinter. Inte mycket har hänt med björken under den senaste månaden.

In Älvsbyn it’s still winter. Not much has happened with the birch during the last month.

Februari har varit ovanligt varm. Den här gången gick snön på kyrkogården ända upp till knäna på mig när jag plumsade fram genom den för att komma åt att fotografera björken.

February has been unusually warm. This time the snow at the graveyard reached all the way up to my knees when I walked through it in order to photograph the birch.

Snön täcker nästan gravstenarna helt och hållet nu.

The snow almost covers the gravestones completely now.

De vackra isfigurerna på barken har försvunnit sedan sist. Nu finns bara små fläckar av halvsmält snö kvar på trädet.

The pretty ice figures on the bark has disappeared since last month. Now only small spots of half melted snow remain on the tree.

Björken är en av flera björkar på kyrkogården.

The birch is one of many birches in the cemetery.

Björken står granne med kyrkan i Älvsbyn.

The birch is located right next to the church in Älvsbyn.

Själva kyrkan i Älvsbyn är en trevlig, liten, gul träkyrka. Här sjunger jag ibland med kören.

The church in Älvsbyn is a nice little yellow wooden church. Here I sometimes sing with the choir.

Det snöade inte när jag var ute och fotade björken, men när jag var på väg ner från kullen där kyrkan ligger kunde jag se sämre väder komma in över bergen.

It wasn’t snowing when I was out photographing the birch, but as I walked down from the hill where the church is located I could see bad weather heading towards me over the mountains.

Raden med ljus i backen i bakgrunden är Kanisbacken.

The straight row of lights on the hill in the background is the Kanis ski slope.

Lämnar man bilen ute för länge på vintern får man skotta fram den om man vill kunna åka någonstans. Notera att det är två bilar på bilden. Den röda bilen är bara delvis täckt av snö men bilen bredvid är helt övertäckt.

If you leave your car outside for too long during the winter you better bring a shovel if you want to use it. Note that there are two cars in the photo. The red one is only partly covered in snow but the car beside it is completely covered in snow.

När det är riktigt kallt är det bra att fälla upp vindrutetorkarna när man parkerar bilen för att de inte ska frysa fast. Men det har inte varit riktigt kallt på flera veckor nu.

When it’s really cold it’s good to lift the windscreen wipers from the glass when you park the car so they don’t freeze to the windshield. But it hasn’t been really cold for weeks now.

Ett vårtecken är att istapparna växer till från taken. Jag skulle uppskatta att en del av istapparna i Älvsbyn börjar närma sig en meter i längd. Husägarna är skyldig att ta bort istapparna men många av dem struntar i den lagen. Så snart är det väl någon som dödas av en fallande istapp igen.

A sign of spring is ice taps growing from the roofs. I would estimate that some of the ice taps in Älvsbyn are close to one meter in length by now. The house owners are required to remove the ice taps but many of them ignore that law. So I suppose that soon someone will once again die from a falling ice tap.

Fotona ovan är tagna 2016-03-06 i Älvsbyn.

Kolla även in andra trädföljare på The Squirrelbasket (internationellt).

Betygsatt och klart

Idag fick jag betyget på mitt examensarbete i miljö- och hälsoskydd som jag lämnade in i december. Nu är äntligen alla kurser som ska ingå i min miljö- och hälsoskyddsexamen avslutade så idag kunde jag till slut lämna in examensansökan till Stockholms universitet.

Trots att jag har flera universitetsexamina sedan tidigare är examensarbetet i miljö- och hälsoskydd faktiskt det första ”riktiga” examensarbete jag har gjort. Min grundexamen i biologi (en femårig magisterexamen) avslutade jag istället med en ettårig forskarskola som ersatte det vanliga examensarbetet.

Jag valde att skriva examensarbetet i miljö- och hälsoskydd på svenska vilket var en utmaning i sig efter att nästan enbart ha skrivit vetenskapliga texter på engelska under många år.

Mitt examensarbete med titeln En studie av sambandet mellan urbanisering och maximiflödena i Hagbyån i Stockholms län kommer inom kort att publiceras online av Stockholms universitet så att de som är intresserade kan komma åt att läsa rapporten. Som biolog hade jag egentligen föredragit en slagkraftigare titel, men det var tydligen inte så populärt inom det geovetenskapliga fältet.