Tur i oturen – en blogg om hur absurd verkligheten är
När nu befolkningen tydligen slår nytt rekord i att göra av med pengar även denna jul kan jag ju även passa på att tipsa om de tre hjälporganisationer som jag själv stödjer regelbundet med en slant varje månad:
Majblomman – som arbetar mot barnfattigdom i Sverige
Sverige för UNHCR – som samlar in pengar till FN:s flyktingorgan UNHCR
WaterAid – som arbetar för att alla ska få tillgång till rent vatten, toaletter och hygien
Inget barn önskar sig vaccin, en varm filt eller vattenreningstabletter i julklapp, men om man har tvingats fly från sitt hem och lever under fruktansvärda förhållanden är det vad man måste ha för att överleva. Därför vill jag tipsa om att du kan köpa julklappar i UNICEF:s gåvoshop. Alla saker skickas till de barn som behöver dem mest, till exempel barn på flykt. Du själv får ett gåvobevis som du kan ge bort i julklapp om du vill.
En nyhet för i år är att Akelius Stiftelse kommer att dubbla varje krona som du eller någon annan handlar för i UNICEF:s gåvoshop under december månad vilket gör att UNICEF kan hjälpa ännu fler barn.
På julklappslistan i år finns till exempel nötkräm mot undernäring, vinterkläder till barn och ett katastrofpaket. Gå in och köp julklappar som räddar barns liv på unicef.se/gavoshop.
***
Det här inlägget är obetald reklam för UNICEF Sverige.
Denna blogg ingår i UNICEF:s bloggnätverk ”Bloggare för varje unge”.
Nu när snön har lagt sig kan det vara lite trixigt att ta sig till rönnen. Idag var den vanliga stigen längs vattnet från hotellet fram till bron över den frusna Varjisån inte skottad men jag lyckades ändå ta mig dit genom att gå en omväg. På isen vid bron fanns spår av bland annat hare. Stigen från bron till rönnen var i alla fall väl upptrampad. Rönnen är nu åter igen insnöad precis som den var för ett år sedan när jag började följa den.
Now that the ground is completely covered by snow it can be a bit tricky to get to the rowan. Today the snow hadn’t been shoveled away from the usual path along the water from the hotel to the bridge across the frozen Varjis stream but I still managed to get to the bridge by taking a detour. On the ice by the bridge there were tracks from, among others, a hare. At least the path from the bridge to the rowan is a well-worn path even in winter. The rowan tree is once again covered in snow just like it was a year ago when I started following it.
Nu är det dags att säga adjö till rönnen och att presentera nästa års träd:
Now it’s time to say goodbye to the rowan and to present next year’s tree:
Nästa år kommer jag att följa en hägg (Prunus padus). Åtminstone tror jag att det är den vanliga svenska häggen. När det gäller parkträd kan det vara svårt att vara helt säker på att de inte har planterat någon liknande, exotisk släkting, men troligen är den här en vanlig hägg. Hägg växer utspritt i norra Eurasien men verkar, enligt utbredningskartan ovan från Den virtuella floran, inte finns naturligt i Nordamerika. Just denna hägg är den mittersta av tre stycken häggar som står bredvid varandra på en pytteliten parkyta i Älvsbyn. Jag valde den mittersta eftersom den har den häftigaste formen. Fåglarna har ätit upp de flesta häggbären men några hänger fortfarande kvar.
Next year I will follow a bird cherry (Prunus padus). According to Wikipedia the same tree is also known as hackberry, hagberry or Mayday tree in English. At least I think it’s the usual native Swedish bird cherry. When it comes to trees that have been planted in parks it is hard to know for sure that they haven’t planted some similar, exotic relative, but this one is probably the usual, native bird cherry. Bird cherry grows throughout northern Eurasia but doesn’t, according to the distribution map above from Den virtuella floran, seem to grow naturally in North America. This bird cherry in particular is the middle one of three bird cherry trees that grow next to each other on a tiny park area in Älvsbyn. I chose the middle one because it has the coolest shape. The birds have eaten most of the fruits but some still remain on the tree.
Medeltemperaturen i november månad var något högre än normalt enligt SMHI (figuren ovan visar skillnaden mellan medeltemperaturen för november i år och den normala medeltemperaturen i november).
The mean temperature in November was slightly above normal according to the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI) (the figure above shows the difference between the mean temperature for November this year and the normal mean temperature in November).
Fotona är tagna 2017-12-02 i Storforsen, Bredsel och i Älvsbyn.
Kolla även in andra trädföljare på The Squirrelbasket (internationellt).
Som jag tidigare nämnde har jag beställt en analys av både mitt autosomala DNA, för att identifiera släktingar, och mitt mitokondrieDNA, för att undersöka min raka mödralinjes ursprung, från företaget Family Tree DNA i USA som ett komplement till min släktforskning. Mitt mitokondrieDNA (mtDNA) visade sig tillhöra en haplogrupp som heter H1. Intressant nog en sort som visade sig vara både mycket vanlig och mycket ovanlig på en och samma gång.
MtDNA finns inne i cellerna inuti en speciell del som heter mitokondrier. Mitokondrier finns inne i alla celler hos eukaryoter som växter, svampar och djur. Mitokondrien var ursprungligen, för några miljarder år sedan, en bakterie som en gång i tiden invaderade den cell som blev förmoder till alla eukaryoter. Bakterien blev kvar där inne, förlorade med tiden förmågan att klara sig själv och blev till slut en integrerad del av den eukaryota cellen. Utan mitokondrier skulle vi omedelbums dö eftersom mitokondrierna sköter cellandningen. En del av de mest ökända gifterna som bland annat används som kemiska stridsmedel dödar just genom att de stoppar mitokondriernas cellandning.
Poängen med mitokondrier ur genealogiskt perspektiv är att eftersom mitokondrien en gång var en frilevande bakterie har mitokondrier fortfarande en egen uppsättning DNA som är skild från det mänskliga DNA:t på kromosomerna (så kallat automsomalt DNA) – du vet, det där DNA:t du ärver hälften av från din mamma och hälften från din pappa. Mitokondrier kan inte hoppa från spermierna in i ägget. Dina mitokondrier härstammar därför endast från de mitokondrier som fanns i ägget vid befruktningen. Med andra ord, ditt mtDNA kommer endast från din mamma. Det gäller oavsett om du själv är kvinna eller man.
Alla mitokondrier i alla nu levande människor härstammar från mitokondrierna hos den för länge sedan döda kvinna som var den sista gemensamma förmodern till alla nu levande människor (på den rent kvinnliga linjen). Hon levde någonstans på den afrikanska kontinenten, troligen för ungefär 200 000 år sedan, och brukar ofta kallas för Eva eller mitokondrie-Eva. Namnet är naturligtvis en, på typiskt vetenskapligt manér, lite skämtsam hänvisning till Bibelns Eva. Observera att mitokondrie-Eva inte var den första människan. Människor fanns redan långt tidigare. Olika människors mtDNA-sekvenser skiljer sig åt idag eftersom olika mutationer har uppstått och ansamlats i de olika släktlinjerna under de många årtusenden som har gått sedan Evas tid.
Alla mtDNA-sekvenser jämförs med en referenssekvens. Utifrån exakt vilka avvikelser från referenssekvensen som man hittar i olika mtDNA-sekvenser delas dessa sekvenser sedan in i grupper, kallade haplogrupper, som antas härstamma från en gemensam förmoder* för den gruppen. Varje haplogrupp delas sedan in i mindre undergrupper.
Mitt mtDNA har jag alltså ärvt från min mormors sida av familjen. Min mamma, mormor, mormors mor, mormors mormor, mormors mormors mor och så vidare flera tusen år tillbaka i tiden hade alla mtDNA som tillhörde haplogruppen H1. Observera att det utifrån mitt mtDNA inte går att säga något om vilken mtDNA-haplogrupp alla mina andra anmödrar och anfäder tillhörde. Kvinnorna på den rena mödralinjen utgör en mycket, mycket liten del av alla mina förfäder och förmödrar genom tiderna!
Mitt mtDNA tillhör som sagt H1, vilket är en undergrupp till haplogruppen H. I litteraturen förekommer uppskattningar som anger upp till halva befolkningen i Europa tros ha mtDNA som tillhör haplogruppen H. Även undergruppen H1 är mycket vanlig i Europa, särskilt i Spanien. H1 var en av de första undergrupperna till haplogruppen H som definierades år 2001 i en artikel av Saara Finnilä, Mervi S. Lehtonen och Kari Majamaa baserat på mtDNA från finnar.
Kvinnor med haplotypen H har fått barn i södra Europa under istiden och deras ättlingar har sedan spridit sig norrut. Men detta anses inte vara den främsta anledningen till att haplogruppen H är så vanlig i Europa. Haplogruppen H, som ofta kallas för Helena i populärvetenskapliga sammanhang, associeras istället främst med den invandring från mellanöstern som förde med sig jordbruket till Europa för några tusen år sedan. Förekomsten av haplogruppen H verkar då ha spridit sig norrut genom östra Europa och i samband med detta ha ökat kraftigt i den europeiska befolkningen. Detta kan man läsa mer om i vetenskapsjournalisten Karin Bojs bok ”Min europeiska familj de senaste 54 000 åren”. Karins eget mtDNA tillhör haplogruppen U men hennes farmors mtDNA tillhörde en av undergrupperna till H1.
Men där tar vanligheten slut. Mitt mtDNA stämmer nämligen inte med någon av de många hittills identifierade undergrupperna till H1 (se www.phylotree.org). Men sekvensen är inte helt unik för i Family Tree DNA:s databas finns (till och med idag) 12 st mtDNA-sekvenser som är identiska med min. Majoriteten av dessa (8 st) kommer från folk som i databasen anger att deras tidigaste kända anmoder på den rent kvinnliga linjen bodde i nuvarande Finland. En anger att hens tidigaste kända anmoder på den rent kvinnliga linjen bodde i Sverige och en härstammar på kvinnosidan från en kvinna med europeiskt namn i USA på 1700-talet. För de resterande 2 finns det ingen information i databasen om deras släkt. Hittills verkar jag inte dela någon gemensam historiskt känd förmoder med någon av dessa personer vilket innebär att min mtDNA-sekvens måste ha uppstått för mer än 300 år sedan. De hittills 7 st mtDNA-sekvenserna i Family Tree DNA:s databas som endast skiljer sig på 1 punkt från min verkar alla komma från personer som, på den rent kvinnliga linjen, härstammar från dagens Finland eller Sverige. I den stora vetenskapliga sekvensdatabasen GenBank (där alla sekvenser som förekommer i vetenskapliga publikationer offentliggörs) finns än så länge bara en enda mtDNA sekvens som är identisk med min, och den kommer från en man i Finland. Kanske tillhör min mtDNA-sekvens en liten finsk undergrupp till H1?
*Denna idé bygger på antagandet att varje mutation i mtDNA:t är unik och bara har uppstått i en enda kvinna vid ett enda tillfälle. Problemet är att det ibland händer att samma mutation uppstår i olika kvinnors mtDNA oberoende av varandra vilket krånglar till det för de forskare som försöker reda ut mtDNA-sekvensernas släktträd.
Nu har alla rönnlöven fallit av. Vinterns första snö har fallit och isen börjar sakta lägga sig längs älvstranden. Rönnen vilar nu åter tills det blir vår igen.
Now all the rowan leaves have fallen off. The first snow this winter has fallen and ice is slowly forming along the river banks. The rowan once again rests until next spring.
Medeltemperaturen i oktober månad var ungefär normal enligt SMHI (figuren ovan visar skillnaden mellan medeltemperaturen för oktober i år och den normala medeltemperaturen i oktober).
The mean temperature in October was fairly normal according to the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI) (the figure above shows the difference between the mean temperature for October this year and the normal mean temperature in October).
Fotona är tagna 2017-11-04 i Storforsen, Bredsel.
Kolla även in andra trädföljare på The Squirrelbasket (internationellt).
Det är slutet av oktober och ligger snö på marken. Och en mygga flög just förbi utanför fönstret.
Uppenbarligen finns det mycket seglivade myggor.
Idag var första gången i år som det var snö på marken när jag vaknade. Snön lär inte bli kvar länge men nu är vintern ändå här på riktigt.
Tur att jag redan bytt däck på bilen.
På senare tid har jag åter igen tagit upp min släktforskning som har legat och samlat damm i några år. Den utlösande faktorn den här gången var att jag plötsligt fick tag i ny information från en nyfunnen tremänning i Finland och hjälpsamma människor på släktforskarforum som gjorde att jag äntligen hittade min mormors mors födelseplats och föräldrar. Därmed kunde jag äntligen följa mina rent kvinnliga förmödrar vidare bakåt i tiden i kyrkoböckerna från det som idag är Finland men då var Sverige. Kyrkböckerna från det som idag är Finland går numera att läsa gratis i form av digitaliserade svartvita foton på nätet. Bilderna är tyvärr av rätt dålig kvalitet men går, oftast i alla fall, ändå att läsa.
Hittills har jag lyckats följa den rena kvinnolinjen tillbaka till Margareta Johansdotter som verkar vara född 1725. Margareta födde den 20 juli 1754 dottern Eva Johansdotter i Nedre Raumo. Evas pappa hette Johan Mickelsson Culju. Nedre Raumo var då en by i Nedertorneå församling i dåvarande Sverige. Nedre Raumo verkar vara samma plats som idag heter Ala-Raumo och ligger i utkanten av Torneå i nuvarande Finland. Eva födde i sin tur dottern Maria. Maria födde dottern Sofia Carolina som födde dottern Christina Carolina, kallad Stina Carolina. Stina Carolina födde Miila som födde Eva. Eva födde min mamma som födde mig. Alla dessa kvinnor, förutom jag, bodde i eller i närheten av Tornedalen. Min mamma var den första kvinnan i min raka mödralinje som flyttade någon längre sträcka från Tornedalsområdet på åtminstone 300 år.
Som tidigare biolog har jag alltid varit mest intresserad av den rent kvinnliga linjen eftersom det är dessa kvinnor jag kan vara mest säker på verkligen är mina biologiska släktingar. Förutom att tillgången till kyrklig folkbokföringsdata på nätet drastiskt har förbättrats sedan jag sist släktforskade har även möjligheten att beställa genealogiskt relevanta DNA-analyser till ett åtminstone hyfsat rimligt pris dykt upp. Dessutom börjar det nu finnas tillräckligt med folk vars DNA-sekvenser, ofta tillsammans med genealogisk information, är tillgängliga för jämförelse i databaserna för att det ska vara meningsfullt att testa att använda genetisk genealogi.
Så jag beställde ett kit från ett företag som heter Family Tree DNA i Houston, USA, där många svenskar och finnar har testat sig. Sedan svabbade jag insidan av kinden med det kit jag fick hemskickat och skickade tillbaka provet på analys. Sent omsider har jag nu äntligen fått resultatet (som f.d. molekylärbiolog måste jag säga att de jobbar då verkligen inte snabbt där borta i Texas).
Jag beställde analys av både mitt autosomala DNA, för att identifiera släktingar, och mitt mitokondrieDNA, för att undersöka min raka mödralinjes ursprung. Eftersom jag är kvinna har jag ingen Y-kromosom och kan därför inte sekvensera Y-kromosomen för att ta undersöka min raka fädralinjes ursprung. För att göra det skulle jag behöva provta min pappa eller bror och analysera deras Y-kromosom.
Bland de potentiella nära släktingar till mig som Family Tree DNA identifierat i sin databas, baserat på mitt autosomala DNA, finns ett antal personer som verkar vara släkt med mig på antingen mormors eller morfars sidor av familjen. Hittills har jag inte hittat någon uppenbar kandidat i träfflistan som jag har kunnat bekräfta är en släkting på min pappas sida av släkten, men jag fortsätter leta. Pappas anor är till största delen från Norrbotten.
Både mormor och morfar hade huvudsakligen tornedalska och nordfinska anor. Den finska befolkningen har alltid varit liten och har dessutom gått igenom flaskhalsar då stora delar av befolkningen har dött. Den är därför mer inavlad än vad mänskliga befolkningar i genomsnitt brukar vara. Samma sak gäller för övrigt generellt för befolkningen i norra Skandinavien som också historiskt har varit mycket liten. Personer med finsk bakgrund som Family Tree DNA bedömer borde vara tremänningar eller fyrmänningar baserat på graden av likhet mellan deras DNA-sekvenser är därför i själva verket ofta släkt på betydligt längre håll. Men ibland har man tur och lyckas ändå hitta den gemensamma punkten i släktträdet inom den tidsperiod som går att följa i kyrkböckerna. Jag har bland annat genom DNA-träfflistan fått kontakt med en man i Finland som också härstammar från min mormors fars föräldrar (han är alltså fyrmänning med min mamma) och som säger sig ha information om detta pars ursprung, vilket jag själv inte har kunnat hitta i kyrkböckerna.
Så avlägsna släktingar man plötsligt hittar är värdefulla även om släktskapet egentligen är väldigt utspätt. De kan vara ett sätt att komma åt ny information som gör att man äntligen kommer förbi de där irriterande punkterna i släktträdet där man har suttit fast.
Trädföljarperioden i det internationella bloggänget med trädföljare är egentligen från den 7:e till den 14:e varje månad, men det träd jag följer ligger några mil bort är det inte alltid jag har tid och möjlighet att åka dit under rätt vecka. Jag brukar därför istället köra med hela första halvan av månaden som trädföljarperiod. Den här gången besökte jag rönnen förra helgen istället för den här helgen. Den här helgen träffade jag istället först min bror i min gamla hemstad Boden på Garnisonens dag igår och idag sjöng jag med kören i kyrkan. Videon (lite suddig) ovan visar en kort snutt av stridsuppvisningen på Garnisonens dag.
The real tree following period among the international group of tree following bloggers is actually from the 7th to the 14th each month, but the tree I follow is quite far away so it’s not always possible for me to go there during the right week. Therefore I use the whole first half of each month as my tree following period instead. This time I visited the rowan last weekend instead of this weekend. This weekend I instead first visited my brother in my old home town Boden at Garrison Day yesterday and today I sang with my choir in church. The slightly blurry video above shows a little bit of the exhibition battle at Garrison Day.
Hösten är här. Rönnen är fortfarande full av klarröda rönnbär men rönnlöven har gulnat. Och det har även bladen på all annan vegetation, utom barren på barrträden som fortsätter vara gröna hela vintern.
Autumn is here. The rowan is still full of bright red rowan berries but the rowan leaves have turned yellow. And so have the leaves on all other vegetation too, except the conifer needles that stay green throughout the winter.
Medeltemperaturen i september månad var något högre än normalt enligt SMHI (figuren nedan visar skillnaden mellan medeltemperaturen för september i år och den normala medeltemperaturen i september). Är det de allt varmare vintrarna här uppe som spökar?
The mean temperature in September was slightly above normal according to the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI) (the figure below shows the difference between the mean temperature for September this year and the normal mean temperature in September). Is this because of the increasingly warm winters up here?
Fotona är tagna 2017-10-01 i Storforsen, Bredsel.
Kolla även in andra trädföljare på The Squirrelbasket (internationellt).
Nu är rönnen full av knallröda rönnbär.
Now the rowan tree is full of bright red rowan berries.
Nu syns hornen på de hornrostsvampar jag noterade förra månaden på rönnlöven. Men de svarta fläckarna på vissa av bladen såg ut att orsakas av någon annan angripare.
Now the horns are visible on the rust fungus I noticed last month on the rowan leaves. But the black spots on some of the leaves seemed to be caused by some other parasite. 
Medeltemperaturen i augusti månad var normal enligt SMHI (figuren ovan visar skillnaden mellan medeltemperaturen för augusti i år och den normala medeltemperaturen i augusti). Hela den här sommaren har alltså varit normal temperaturmässigt.
The mean temperature in August was normal according to the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI) (the figure above shows the difference between the mean temperature for August this year and the normal mean temperature in August). So this whole summer has been a normal Swedish summer with regard to temperature.
Fotona är tagna 2017-09-03 i Storforsen, Bredsel.
Kolla även in andra trädföljare på The Squirrelbasket (internationellt).