Okategoriserade – Sida 5

Julkonsert

Imorgon är det dags för konsert igen. Sandvikens kyrkokör, förstärkt med sångare från kören Opalen (bl.a. mig), bjuder tillsammans med Sandvikens symfoniorkester på jullåtar i massor. Så kom till Sandvikens kyrka kl. 16 söndagen den 20 december 2015.

För min del blir julkonserten imorgon söndag min avskedskonsert till Sandviken. På måndag jobbar jag min sista dag i Sandviken och på tisdag går flyttlasset från Sandviken upp till Norrbotten.

P.S. Konserten kommer att sändas i Radio Sandviken söndagen den 27 december 2015 kl. 11.00.

Annons för UNICEF: Julklappar som räddar barns liv

Inget barn önskar sig vaccin, en varm filt eller vattenreningstabletter i julklapp, men om man flytt från sitt hem och lever under fruktansvärda förhållanden är det vad man måste ha för att överleva. Den här julen är 30 miljoner barn på flykt. Därför vill jag tipsa om att du kan köpa julklappar i UNICEF:s gåvoshop. Alla saker skickas till de barn som behöver dem mest, till exempel barn på flykt. Du själv får ett fint gåvobevis, tryckt eller digitalt, att ge bort i julklapp.

På julklappslistan i år finns till exempel nötkräm mot undernäring, vinterkläder till barn och ett katastrofpaket. Gå in och köp julklappar som räddar barns liv på unicef.se/gavoshop.

***
Det här inlägget är obetald reklam för UNICEF Sverige.
Denna blogg ingår i UNICEF:s bloggnätverk ”Bloggare för varje unge”.

Annons för UNICEF: Röster från bänken

Varje dag fattas beslut som berör barn i utsatta situationer. Men barnen själva får sitta på bänken och se på när vuxna fattar beslut som kommer att påverka hela deras liv. Det är nog nu. Barnen måste få höras. UNICEF Sverige har tagit fram en poddserie, Röster från bänken, där barnen själva får komma till tals. Lyssna på barnen och ställ dig bakom kravet att barn ska få rätt att klaga när deras rättigheter kränks, på unicef.se/rösterfrånbänken.

Om Röster från bänken

I fyra nyproducerade poddar får Ewelina, Mojtaba, Erik och två systrar berätta sina berättelser. De är barn i utsatta situationer med erfarenhet av våld, psykisk ohälsa, drogmissbruk och av att komma till Sverige som ensamkommande flyktingbarn. Gemensamt för barnen är att vuxenvärlden fattat beslut över deras huvuden – utan att ta hänsyn till deras erfarenheter eller önskemål. Barnen har blivit satta på bänken och fått se på när de vuxna fattat beslut om deras liv.

Det är nog nu. UNICEF vill att barnens röster ska höras. Därför framför vi ett krav till regeringen om att införa klagorätt för barn. Det måste finnas en instans som barn kan vända sig till när deras rättigheter kränks. Det saknas i dag.

Enligt barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll ska varje land se till att barn kan vända sig till en instans och få sin sak prövad när deras rättigheter kränks. Men Sverige har hittills valt att inte skriva under det tillägget, och därför har barn idag inte den möjligheten.

Under kampanjen kommer vi att uppmana så många som möjligt att skriva under kravet. Namnunderskrifterna kommer efter kampanjen att lämnas till barnminister Åsa Regnér.

***
Det här inlägget är obetald reklam för UNICEF Sverige.
Denna blogg ingår i UNICEF:s bloggnätverk ”Bloggare för varje unge”.

Fy skäms Europa

Öppna lagliga vägar in i EU. Låt flyktingar flyga hit och ansöka om asyl när de kommer fram.

Rädda barnen försöker få ihop minst 100 000 underskrifter att skicka med Sveriges representant till EU-mötet den 14 september 2015 om den pågående flyktingkrisen. Syftet är att visa att det finns många i Sverige som stödjer kravet att Europas stater måste börja uppfylla sina skyldigheter mot asylsökande vilket inkluderar att skapa lagliga vägar in i EU för asylsökande. Jag har skrivit på.

Vi måste tillåta människor att resa in i Europa med säkra transportmedel för att kunna lämna in sin asylansökan på plats i EU. Något som var fullt möjligt till för knappt 15 år sedan då EU införde regler som i praktiken stoppar asylsökande från att kunna flyga in i EU om de inte redan blivit beviljade asyl. Vilket är omöjligt eftersom de inte kan ansöka om asyl i något EU-land innan de kommit in i EU. Ett hopplöst moment 22-problem som tvingar ut människor på dyra och livsfarliga resvägar för att föröka ta sig över gränsen till EU.

Det bästa vore så klart om människor inte behövde fly alls. Om alla krig tog slut och ingen behövde frukta att bli torterad, våldtagen, förslavad eller dödad. Men så ser verkligheten inte ut och det kommer den troligen aldrig att göra heller.

Rätten att söka asyl tillhör de grundläggande mänskliga rättigheterna. De grundläggande mänskliga rättigheterna handlar inte om politik och de grundläggande mänskliga rättigheterna har alltid företräde framför ekonomiska hänsyn. Alltid. Punkt. Slut.

Rätten att söka asyl slås fast i artikel 14 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Asylrätten framgår dessutom av artiklarna 18 och 19 i avdelning II i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. EU:s stadga om de grundläggande mänskliga rättigheterna hänvisar till FN:s flyktingkonvention från 1951 (den s.k. Genèvekonventionen) med 1967 års tilläggsprotokoll som definierar vem som är flykting, vilka rättigheter flyktingar har och vilka skyldigheter stater har gentemot flyktingar.

Just nu dör massor av människor helt i onödan för att europeiska länder försöker hindra dem från att utöva denna mänskliga rättighet. Det är inte det krig de har flytt ifrån som dödar dessa människor. Det är vi. Den här krisen har skapats av europeisk politik och det enda sättet att faktiskt förändra något är att utöva påtryckningar på politikerna. Namnlistor är kanske lite mossigt, men så länge man inte själv får vara med på ministermötena och personligen läxa upp de europeiska politikerna så finns det inte så många andra sätt att nå fram och göra sin röst hörd.

UNICEF har också en namninsamling för lagliga vägar in i EU. När det gäller deras namninsamling framgår det dock inte exakt hur de tänker använda själva namnlistan för att åstadkomma detta. Men jag har ändå skrivit på den också.

Växternas evolution

För att en idé som påstås förklara någon del av växternas (eller för den delen djurens) evolution ska vara trovärdig måste den kunna förklara både de molekylära bevisen och de fossila bevisen. Problemet är att molekylärbiologer och paleontologer normalt inte pratar med varandra eller läser varandras publikationer. Detta var något som jag ägnade mycket tid åt som doktorand. Jag försökte förstå barrträdskottarnas och blommornas evolutionära ursprung och varför både barrträden och blomväxterna kommit att använda samma gener för att bilda sin reproduktionsorgan trots att organen i sig inte verkar ha något gemensamt ursprung.

När man gör molekylära släktskapsanalyser av nutida växtgrupper kommer man fram till att bryofyterna (levermossor, nålfruktsmossor och mossor) bildar en gren längst ner på släktträdet. Nästa gren är lummerväxterna som är en separat grupp av kärlväxter. Sen kommer en grupp kärlväxter som innehåller fräken och ormbunkar. Längst upp finns fröväxterna som i sin tur delas in i nakenfröiga växter (barrträd, kottepalmer, ginkgo och gnetales) och gömfröiga växter (blomväxterna). Allra längst ner på släktträdet, under alla landlevande växtgrupper, sitter grönalgerna. Problemet är att detta släktträd ger en felaktig bild av hur växternas evolution gått till eftersom man struntar i alla utdöda växtgrupper.

Vad jag upptäckte när jag började läsa litteratur om växtfossil mer i detalj var att de olika organen inte dyker upp i fossilen i den tidsordning man skulle förvänta sig från det beskrivna släktträdet. Jag gjorde bilden ovan som en sammanställning över vad jag hittade i litteraturen inför min disputation 2010. Jag ville visa att det finns fler än ett sätt att se på växternas evolution. I själva doktorsavhandlingen kom jag senare att använda en förenklad version av bilden så jag har aldrig haft möjlighet att publicera originalet. Jag bestämde mig därför för att lägga upp den här. Tyvärr har jag inte längre tillgång till Adobe Illustrator så jag kan inte längre redigera bilden eller översätta den till svenska. I menyn till höger finns en förenklad version av den geologiska tidsskalan på svenska.

Fotosyntesen (photosynthesis) uppfanns av cyanobakterierna långt innan det fanns något liv på land överhuvudtaget. Resultatet var att syre med tiden började dyka upp i atmosfären och senare även ozon som gjorde det möjligt att leva på land. De tidigaste fossila spåren av landväxter (early land plants) består av sporer och dyker upp under ordovicium. Från silur finns det fossil av hela växter. På dessa fossil har man hittat klyvöppningar (stomata) och ledningsvävnad. Landväxterna under silur var alltså kärlväxter (vascular plants) och inte bryofyter.

De första bladen (leaves) bestod av de typ av blad som lummerväxter har. Lummerväxternas blad kallas mikrofyll (microphylls). Fossila mikrofyll dyker upp under den första delen av devon. De första fossila fröna (ovules=fröämnen, obefruktade frön), rötterna (roots) och stammarna (stems) är också från devonperioden. Med stammarna och rötterna följde även den första veden (wood). Träden hade gjort entré. Först mot slutet av devon dyker de första vanliga bladen (megafyll, megaphylls) upp. Alltså sådana blad som ormbunkar och fröväxter har. Notera att bladen kom efter fröna, inte före.

De tidigaste barrträden (conifers) dök upp under karbon men de första fossila representanterna för dagens barrträdsfamiljer är från dinosauriernas tidsålder. De äldsta blommor (flowers) som hittats är från krita.

Det här sättet att se på växternas evolution innebär att skifta fokus från arternas evolution till själva växtkroppens evolution. I takt med att nya fossil hittas och nya tolkningar görs av tidigare kända fossil kommer tidsskalan att behöva ritas om. Men det är viktigt att inte bara stirra sig blind på vilken art olika fossil tillhör utan även titta på vad fossilen faktiskt föreställer. Att försöka hävda att de nutida växtgrupperna representerar växternas totala diversitet är lika tokigt som att tro att styrelseledamöterna i Sveriges största företag är ett representativt urval av Sveriges befolkning.

Myten om det farliga dammet

Vi envisas med att blanda ihop begreppen renlighet, hygien och hälsa. Detta har gjort att vi tror oss kunna rädda vår egen och våra barns hälsa genom att fanatiskt jaga dammtussar och genom att nitiskt tvätta och desinfektera våra kroppar. Men det enda som händer är att vi städar oss sjuka. Nu har det till och med gått så långt att vi även städar våra husdjur sjuka.

Överläkaren och professorn Agnes Wolds program i radioserien Vinter 2014 är en både svidande och befriande uppgörelse med några av de hälsomyter som under det senaste århundradet har blivit viktiga grundpelare för vårt samhälle och vår världssyn.

Myter vi alla skulle må bättre av att lämna bakom oss.

Julkonsert – Världens jul!

Jag älskar att sjunga. Helst då tillsammans med andra.

Sjunger sedan i höstas i en – för mig – ny kör. Denna kör har den stora fördelen att den övar inom gångavstånd från min bostad i Uppsala istället för på diverse platser i Stockholm som min gamla kör gjorde. Intressant nog är min nya kör, Eriksbergskören, en av de få körer jag sjungit i som jag inte själv har varit med och startat upp. Den har funnits länge.

Efter att i många år ha sjungit folkmusik på gehör med en hel del inslag av improvisation och jammande blev det en tvär omställning att återgå till att sjunga klassiska körarrangemang efter noter. Men det är skoj det också.

Och som alla körer med (eller utan) självaktning har vi så klart en julkonsert som du och alla andra är välkomna till.

Julkonsert – Världens jul!
Jazzsångerskan Sani Gamedze och Eriksbergskören under ledning av Martin Svensson
Eriksbergskören, Sång
Sani Gamedze, Sång
Mattias Åström, Piano, Bas
Magnus Peterson, Bas, Flöjt
Daniel Olsson, Trummor

Söndag 21 december 2014 kl 18.00 i Eriksbergskyrkan, Uppsala
Fri entré. Kollekt.

Andras åsikter om dig är mindre värdefulla än du tror.

”There was a time I worried greatly about what others thought of me but I got over that after attempting to pay my bills with their opinions.”

— RUTH BUZZI (@Ruth_A_Buzzi) 29 november 2014

Det fanns en tid då jag oroade mig mycket över vad andra tänkte om mig, men jag kom över det när jag försökte betala mina räkningar med deras åsikter.
Citat från Ruth Buzzi.

Jag kunde inte ha uttryckt det bättre själv.

Vetenskaplig parlör

Det vetenskapliga språket kan vara svårt att förstå om man inte är van vid det. Men misströsta inte. Med denna utomordentliga vetenskapliga parlör kan du på nolltid lära dig översätta ett antal vanligt förekommande vetenskapliga uttryck till mer lättförståelig vardaglig engelska.

Jag har inte lyckats identifiera vem som ursprungligen skapade denna lista som snurrat runt i sociala medier i åratal. Någon som vet?

Bárðarbunga ruskar på sig

Nu händer det grejer på Island. Vulkanen Bárðarbunga har vaknat till liv och ruskar på sig. Visa av erfarenheten från Eyjafjallajökull agerade isländarna snabbt. Denna gång ska alla lära sig att korrekt uttala vulkanens namn. Här kan du lära dig det korrekta sättet att uttala Bárðarbunga:

Vulkanen har pepprat på med tusentals jordskalv på bara några dagar. Jordskalven verkar orsakas av att magma tränger fram i en underjordisk gång*. Någon kreativ person har till och med skapat musik av jordbävningarna. Jordbävningarna i 3D:

Vulkanismen på Island orsakas av delvis av att Island ligger ovanpå en så kallad hetfläck (som vulkanerna på Hawaii och i Yellowstone) och delvis av att Island ligger ovanpå den mittatlantiska oceanryggen där plattorna glider isär och ny havsbottenskorpa bildas.

Sannolikheten att magman kommer att tränga upp på ytan så att vulkanen får ett utbrott har bedömts som ungefär 50:50 av några olika vulkanologer. Med flygkaoset som orsakades av Eyjafjallajökull 2010 i färskt minne har detta skapat närmast en domedagsstämning. Men sannolikheten att ett nytt utbrott skulle få samma effekt är liten eftersom regelverket för flygning i luft där det kan finnas vulkanaska har förändrats sedan Eyjafjallajökulls utbrott.

Den främsta risken om Bárðarbunga får ett utbrott är istället översvämningar. Det är därför man har evakuerat människor i närområdet. Bárðarbunga ligger under den enorma glaciären Vatnajökull. Ett utbrott skapar stora volymer smältvatten som riskerar att översvämma ett glesbefolkat men relativt stort område. Även ett viktigt vattenkraftverk ligger i farozonen.

Det finns webbkameror (t.ex. här och här) riktade mot Bárðarbunga. Eller rättare sagt, riktade mot ytan av den massiva glaciären Vatnajökull ovanför platsen där Bárðarbunga ligger. Om vulkanen skulle få ett utbrott kan man alltså titta på från sitt eget trygga vardagsrum. I alla fall kan man det när den heta lavan ätit sig igenom den tjocka glaciärisen och kommit upp på ytan. Vilket inte bör ta mer än ett dygn, eller kanske några veckor som mest.

Det finns till och med en webbsida där man får veta om Bárðarbunga har ett utbrott just nu. Ja eller nej (nei). Det finns även en sida som sammanfattar den senaste informationen om jordbävningarna.

Så summa summarum,
Bárðarbunga brummar och skakar på sig, men än så länge spyr den inte ut någonting överhuvudtaget. Och för människor utanför Island finns det ingen anledning att vara rädd för ett vulkanutbrott på Island.

*dike på engelska