Amatörfotografernas värld

Amatör kommer från latinets ”amare” som betyder älska.

Hur titlarna amatörfotograf och professionell fotograf uppfattats har varierat över tid. Det framgår tydligt i boken Amatörfotografernas värld, Nordiska museets och Skansens årsbok Fataburen 2009. Citatet ovan kommer från bokens inledning som är skriven av redaktörerna Christina Westergren och Annette Rosengren. Boken ger en intressant överblick över amatörfotografins historia i Sverige.

Från början, det vill säga på 1800-talet, var amatörfotograferna normalt välbärgade män. Att fotografera var en dyr sysselsättning och att vara amatörfotograf innebar att man inte försörjde sig på fotograferandet utan istället ägnade sig åt konstnärligt fotograferande. Professionella fotografer däremot levde på fotograferandet och producerade de bilder som kunderna beställde. Amatörfotografernas bilder ansågs ha en högre estetisk kvalitet än de professionella fotografernas. Därför är det kanske inte så förvånande att det i början tydligen var rätt vanligt att kvinnor arbetade som professionella fotografer medan kvinnliga amatörfotografer däremot var mycket ovanliga. När det handlade om bilder med konstnärlig aspiration förväntades kvinnorna utgöra motivet, inte själva vara konstnären.

Men kvinnliga amatörfotografer har alltid funnits och sedan flera decennier tillbaka är kvinnorna helt dominerande. Fotohandlarnas branschförbund konstaterade att storkonsumenterna av film och framkallning under slutet av 1900-talet inte var män utan kvinnor, närmare bestämt tvåbarnsmammor som fotograferade sin familj. Men idag har amatörfotografin en låg status och amatörfotografernas bilder anses allmänt hålla en lägre estetiskt kvalitet än de professionella fotografernas. Detta trots att beteckningarna amatörfotograf och professionell fotograf fortfarande bara anger hur personen försörjer sig och inte säger något överhuvudtaget om fotografiernas estetiska kvalitéer.

Om man besöker en fotoklubb eller läser en fototidning är det dock lätt att få intrycket att fotografering är en hobby för män. Detta påverkar vilka kategorier av bilder som anses utgöra bra amatörfoton och vilka som inte gör det. Vanliga motiv för amatörfotograferna har alltid varit resor, natur, familjen och djur. Fotografierna utgör ofta en sorts visuell dagbok men många amatörfotografer har även haft konstnärliga eller dokumentära ambitioner med sitt fotograferande. Det finns ingen motsättning mellan att vara intresserad av konst och att fotografera familjehögtider, men särskilt familjebilder (och på senare år även den gamla klassiska konstnärliga genren självporträtt) anses oftast inte vara ”riktiga” fotografier. Den tid då fototidningarna tilltalade amatörfotograferna med frasen ”Herrar fotografer!” är inte så långt borta som man skulle önska.

Färga ägg till påsk

ErikaGroth-20120008Ägg hör påsken till. Varför inte göra vackert färgade ägg med ingredienser du antagligen har hemma?

Recept

Ingredienser:
Ägg
1 msk vinäger
1 liter vatten

Färgämne:
Mörkblå ägg: 2 dl frysta blåbär
Ljusblå ägg: 3 dl hackad färsk rödkål
Gula ägg: 1 msk gurkmeja
Ljusgula ägg: yttre, torra skal av 2 gula lökar
Rödbruna ägg: yttre, torra skal av 2 röda lökar

Gör så här:
Koka färgämnet med 1 liter vatten och 1 msk vinäger i 5 minuter (30 minuter för rödkål). Lägg i äggen och koka äggen ca 6 minuter. Ta bort kastrullen från plattan och låt äggen ligga kvar i kokvattnet i 1-12 timmar och svalna. Ju längre äggen får ligga kvar desto starkare blir färgen.

Om man vill ha mönstrade äggskal kan man lägga små blad av exempelvis citronmeliss eller persilja, lökskal eller riskorn runt ägget och packa in det i aluminiumfolie eller trä på en nylonstrumpa. Vill man ha randiga ägg kan man använda gummiband. Eventuell täckning ska sitta kvar på äggen under hela infärgningsprocessen.

Äppelträdet i april – Glad Påsk!

Ja, visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt som tär och spränger?
Ja, visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer

och det som stänger.

Ja, nog är det svårt när droppar faller.
Skälvande av ängslan tungt de hänger,
klamrar sig vid kvisten, sväller, glider –
tyngden drar dem neråt, hur de klänger.
Svårt att vara oviss, rädd och delad,
svårt att känna djupet dra och kalla,
ändå sitta kvar och bara darra –
svårt att vilja stanna

och vilja falla.

Då, när det är som värst och inget hjälper,
brister som i jubel trädets knoppar.
Då, när ingen rädsla längre håller,
faller i ett glitter kvistens droppar,
glömmer att de skrämdes av det nya,
glömmer att de ängslades för färden –
känner en sekund sin största trygghet,
vilar i den tillit

som skapar världen.

Karin Boye, ur diktsamlingen ”För trädets skull” 1935
Hör Karin Boye själv läsa första versen.

English translations of ”Yes, of course it hurts” by Jenny Nunn and by David McDuff.

På håll ser äppelträdet fortfarande oförändrat ut men när man tittar närmare ser man att något har hänt. Knopparna spricker. De nya löven börjar titta fram bakom de skyddande fjällen. Samtidigt pågår fortfarande nedbrytningen av förra årets löv och frukter nere på marken. Utan död finns inget liv.

Karin Boyes dikt om knopparna som tvekar och ängslas innan de spricker har inspirerat generationer av svenskar att pröva sina vingar och göra saker de egentligen inte vågar. Själv hoppas jag på att börja en ny fas i min karriär inom kort. Än vet jag inte var och hur, men vi får väl se…

From a distance the apple tree looks the same as it has done for months, but if you look up close it’s clear that something has happened. Bud burst. The new leaves are starting to peek out from behind the protective scales. At the same time last year’s leaves and fruits are still being digested on the ground below. Without death there can be no life.

Karin Boye’s poem (English translations of the poem: see links above) about the buds that heistate out of fear before finally bursting has inspired generations of Swedes to do things that they don’t really dare to do. I’m hoping to start a new phase in my career very soon. So far I don’t know where or how, but we’ll see…

ErikaGroth-5197ErikaGroth-5198ErikaGroth-5207ErikaGroth-5202ErikaGroth-5209Fotona ovan är tagna 2015-04-04 i Uppsala.

Im following a treeKolla även in andra trädföljare på Loose and Leafy (internationellt).

Orörd natur – fakta eller fiktion?

Jag tycker att begreppet orörd natur hör hemma i fiktionen. Orörd natur i betydelsen natur som är opåverkad av människor finns inte i verkligheten. Men trots att orörd natur bara är en fantasi är det vanligt att alla möjliga områden klassificeras som orörd natur i olika sammanhang. Miljöbalken har sida upp och sida ner med paragrafer som fastslår att naturen ska skyddas – men den lyckas aldrig definiera vad ordet natur betyder. Vad som räknas som natur varierar i praktiken kraftigt från person till person. Den enes kultur är den andres natur.

Naturfotografer försöker ofta framställa naturen som just orörd natur och gör allt de kan för att dölja alla detaljer som de tror att tittaren kan tänkas associera med människor. Jag tänker därför göra tvärt om och visa den naturen som jag ser den i verkligheten. Inte orörd av människor utan i högsta grad rörd av människor.

ErikaGroth-3704

Växternas evolution

Groth_geological time scale_smallFör att en idé som påstås förklara någon del av växternas (eller för den delen djurens) evolution ska vara trovärdig måste den kunna förklara både de molekylära bevisen och de fossila bevisen. Problemet är att molekylärbiologer och paleontologer normalt inte pratar med varandra eller läser varandras publikationer. Detta var något som jag ägnade mycket tid åt som doktorand. Jag försökte förstå barrträdskottarnas och blommornas evolutionära ursprung och varför både barrträden och blomväxterna kommit att använda samma gener för att bilda sin reproduktionsorgan trots att organen i sig inte verkar ha något gemensamt ursprung.

När man gör molekylära släktskapsanalyser av nutida växtgrupper kommer man fram till att bryofyterna (levermossor, nålfruktsmossor och mossor) bildar en gren längst ner på släktträdet. Nästa gren är lummerväxterna som är en separat grupp av kärlväxter. Sen kommer en grupp kärlväxter som innehåller fräken och ormbunkar. Längst upp finns fröväxterna som i sin tur delas in i nakenfröiga växter (barrträd, kottepalmer, ginkgo och gnetales) och gömfröiga växter (blomväxterna). Allra längst ner på släktträdet, under alla landlevande växtgrupper, sitter grönalgerna. Problemet är att detta släktträd ger en felaktig bild av hur växternas evolution gått till eftersom man struntar i alla utdöda växtgrupper.

Vad jag upptäckte när jag började läsa litteratur om växtfossil mer i detalj var att de olika organen inte dyker upp i fossilen i den tidsordning man skulle förvänta sig från det beskrivna släktträdet. Jag gjorde bilden ovan som en sammanställning över vad jag hittade i litteraturen inför min disputation 2010. Jag ville visa att det finns fler än ett sätt att se på växternas evolution. I själva doktorsavhandlingen kom jag senare att använda en förenklad version av bilden så jag har aldrig haft möjlighet att publicera originalet. Jag bestämde mig därför för att lägga upp den här. Tyvärr har jag inte längre tillgång till Adobe Illustrator så jag kan inte längre redigera bilden eller översätta den till svenska. I menyn till höger finns en förenklad version av den geologiska tidsskalan på svenska.

Fotosyntesen (photosynthesis) uppfanns av cyanobakterierna långt innan det fanns något liv på land överhuvudtaget. Resultatet var att syre med tiden började dyka upp i atmosfären och senare även ozon som gjorde det möjligt att leva på land. De tidigaste fossila spåren av landväxter (early land plants) består av sporer och dyker upp under ordovicium. Från silur finns det fossil av hela växter. På dessa fossil har man hittat klyvöppningar (stomata) och ledningsvävnad. Landväxterna under silur var alltså kärlväxter (vascular plants) och inte bryofyter.

De första bladen (leaves) bestod av de typ av blad som lummerväxter har. Lummerväxternas blad kallas mikrofyll (microphylls). Fossila mikrofyll dyker upp under den första delen av devon. De första fossila fröna (ovules=fröämnen, obefruktade frön), rötterna (roots) och stammarna (stems) är också från devonperioden. Med stammarna och rötterna följde även den första veden (wood). Träden hade gjort entré. Först mot slutet av devon dyker de första vanliga bladen (megafyll, megaphylls) upp. Alltså sådana blad som ormbunkar och fröväxter har. Notera att bladen kom efter fröna, inte före.

De tidigaste barrträden (conifers) dök upp under karbon men de första fossila representanterna för dagens barrträdsfamiljer är från dinosauriernas tidsålder. De äldsta blommor (flowers) som hittats är från krita.

Det här sättet att se på växternas evolution innebär att skifta fokus från arternas evolution till själva växtkroppens evolution. I takt med att nya fossil hittas och nya tolkningar görs av tidigare kända fossil kommer tidsskalan att behöva ritas om. Men det är viktigt att inte bara stirra sig blind på vilken art olika fossil tillhör utan även titta på vad fossilen faktiskt föreställer. Att försöka hävda att de nutida växtgrupperna representerar växternas totala diversitet är lika tokigt som att tro att styrelseledamöterna i Sveriges största företag är ett representativt urval av Sveriges befolkning.

Äppelträdet i mars

Solen börjar sakta värma igen men lövsprickningen har ännu inte kommit igång. Äppelträdet ser därför ut som det gjort i flera månader nu. Jag vet att det händer saker inne i knopparna men utanpå syns ingenting. Den här gången inspirerade de kala grenarna och stammarna mig att ta mer konstnärliga trädfoton. Den idén resulterade i att jag ramlade baklänges ner från stenbumlingen som trädet står på. Som tur var landade jag relativt mjukt i skogen istället för på asfalten.

The sun shine is starting to feel warm again but the buds have yet to burst. Hence, the apple tree looks the same as it has done for months. I know that things are happening inside the buds, invisible to me. This time the bare branches and stems inspired me to take more artistic tree photos than usual. This resulted in me falling backwards off the boulder that the apple tree is standing on. Luckily I landed in the relatively soft forest vegetation rather than on the road.

ErikaGroth-5104ErikaGroth-5113ErikaGroth-5099ErikaGroth-5087ErikaGroth-5111ErikaGroth-5120ErikaGroth-5083ErikaGroth-5076ErikaGroth-5097Fotona ovan är tagna 2015-03-05 i Uppsala.

Im following a treeKolla även in andra trädföljare på Loose and Leafy (internationellt).