I centrum av Wikipedia

Jag såg för någon dag sedan ett TED-föredrag som hävdade att om du klickar på den första länken i vilken artikel som helst på engelskspråkiga Wikipedia och sedan fortsätter göra samma sak kommer du nästan alltid till slut att hamna på artikeln Philosophy. Om du sedan fortsätter göra samma sak ska du efter en loop komma tillbaka till Philosophy.

Det är en intressant och rätt kul övning som är unik för uppslagsverk som Wikipedia som skapas på nätet av vem som helst som vill bidra och som saknar egentlig redaktör. Detta system verkar nämligen ha resulterat i att extremt många ord (även vanliga och vardagliga ord) i artiklarna länkar till en annan Wikipediaartikel. Samma övning kan mycket sällan göras för traditionella uppslagsverk. Traditionella uppslagsverk har nämligen redaktörer som tenderar att förutsätta att läsarna själva vet hur de gör för att slå upp ett ord som de hittat i en artikel. Annars hade ju läsarna inte hittat den första artikeln till att börja med.

De äldsta referenserna på nätet till idén att första länken i nästan alla engelskspråkiga Wikipediaartiklar förr eller senare leder till Philosophy verkar vara från i maj 2011 enligt vad jag kan hitta med google (exempel). Det finns så klart en Wikipediaartikel om fenomenet där det anges att det upptäcktes senast i maj 2008. Där anges hur man ska göra:

  1. Klicka på den första icke-kursiverade länken i artikeltexten som inte står inuti en parentes.
  2. Ignorera externa länkar, länkar till den sida du är på och röda länkar som leder till sidor som inte existerar.
  3. Stanna när du når ”Philosophy”, en sida som saknar länkar, en sida som inte existerar eller när du når en loop där du efter några sidor kommer tillbaka till en tidigare sida i kedjan.

Så jag testade att göra övningen med tio slumpmässigt utvalda ord på den engelskspråkiga Wikipedia och bara ett av dem ledde till Philosophy, vilket inte är så övertygande. Däremot hamnade jag för många av orden (inklusive för Philosophy, som alltså inte alls ledde tillbaka till själv själv) i denna loop av artiklar:

Science -> Knowledge -> Fact -> Reality -> Existence -> Universe -> Space -> Physical Body -> Physics -> Natural science -> Branches of science -> Science

Eftersom Wikipedia hela tiden uppdateras ändras länkkedjor över tid, men mitt (inte särskilt vetenskapliga) resultat tyder ändå på att det spontant verkar uppstå någon sorts kärna som har något med människors grundläggande förståelse av den fysiska världen att göra.

För skojs skull testade jag samma övning på svenskspråkiga Wikipedia. Där hamnade jag för fler än hälften av de ord jag testade i loopen:

Kunskap -> Teori -> Kontemplation -> Filosofi -> Intellektuell -> Intelligens -> Tänkande -> Medvetenhet -> Kunskap

Den loopen inkluderar ju faktiskt sidan Filosofi, som dessutom till och med loopar tillbaka till sig själv. Så för närvarande verkar idén att filosofi ligger i centrum för Wikipedia faktiskt fungera bättre på svenska än på engelska. Den svenskspråkiga loopen från kunskap verkar dessutom inte vara lika kopplad till förståelse av den fysiska världen utan handla mer om människors medvetenhet om det egna tänkandet.

Betyder skillnaden något i praktiken? Knappast. Men det är ändå kul att utforska vilka skillnader som uppstår mellan Wikipedia på olika språk.

Jag vill kunna blunda med öronen

Att människan skulle vara skapelsens, eller evolutionens, krona har du nog hört förr. Struntprat!

Om människokroppen vore perfekt designad av en skicklig designer skulle vi kunna blunda med öronen precis som vi kan blunda med ögonen. Men det kan vi inte.

Den som vill blunda för ljud måste släpa med sig verktyg som öronproppar eller hörselkåpor. De är varken diskreta, bekväma eller praktiska.

I tystnaden hörs plötsligt ljuden

Det eviga oväsendet från ventilationssystemet hemma tystnade plötsligt. Det var första gången jag varit med om det i min nuvarande lägenhet. Den plötsliga tystnaden var underbar. Men när det blev tyst upptäckte jag plötsligt att man faktiskt kan höra grannarna i de andra lägenheterna, vilket jag nästan aldrig gjort förut. Bullret från ventilationen har dränkt alla andra ljud.

Barfota i sanden

Idag ägnade jag ungefär en timme åt att gå barfota i den solvarma sanden på Skvalpen-Sandgrönnorna i Luleå skärgård. Iklädd höstjacka och större delen av tiden även toppluva som skydd mot blåsten. En behaglig men märklig upplevelse. Gick en stund i själva vattnet också som var svalt men ändå varmare än jag hade väntat mig.

Anledningen att jag överhuvudtaget tog båten ut i skärgården idag var att delta i en guidad naturexkursion och lära mig några, för mig, nya växter och fåglar. Några bilder från den delen av utflykten kommer senare.

2016 har inneburit stabilitet

Politiskt sett har 2016 inte varit något höjdarår. Nationalism, populism och främlingsfientlighet har haft beklagligt stora framgångar både i Sverige och utomlands. Men för mig personligen har 2016 varit det bästa året på mycket länge.

För knappt ett år sedan började jag på mitt nuvarande jobb. Detta är första gången någonsin som jag har en tillsvidareanställning. Att äntligen ha ett fast jobb har gett mig stabilitet. Det ger en ekonomisk trygghet som gör att jag inte längre tvingas leva några dagar i taget utan kan börja planera långsiktigt. Det kaos som har varat sedan min doktorandanställning avslutades 2009 är till slut över en gång för alla.

Att bo och leva på en liten ort har också gjort att mitt tidigare alltför stressiga liv har lugnat ner sig och jag ser med tillförsikt fram emot 2017.

Att räkna sina steg

Stegräknare verkar vara på väg att bli trendiga igen.

Jag köpte en stegräknare för några år sedan. Första dagarna tyckte jag att det var kul att följa hur många steg jag tog enligt stegräknaren. Men ganska snart började jag bli misstänksam. Det steg som stegräknaren registrerade verkade inte alltid stämma. Räknade verkligen stegräknaren rätt?

Jag bestämde mig för att testa min stegräknare. Det är enkelt, om än något tidskrävande. Jag räknade helt enkelt mina steg själv och jämförde sedan med hur många steg stegräknaren trodde att jag hade tagit. Stegräknaren var inte ens i närheten av det verkliga antalet. Jag upprepade kontrollräkningen några gånger med samma resultat.

Det blev slutet för stegräknare hos mig. Sedan blev stegräknaren liggande och samlade damm ett tag tills den hamnade i soporna vid en flytt.