Saknas: Kvinnor som skriver populärvetenskap

Va fasen?! Skriver inte kvinnor populärvetenskap? Refuseras kvinnors populärvetenskapliga böcker av förlagen? Vill inte Adlibris sälja kvinnors böcker? Vad är det som pågår egentligen?

Jag kollade igenom vem som har skrivit de 50 först listade populärvetenskapliga böckerna på bokhandeln Adlibris hemsida idag. Hela 92% av dessa böcker visade sig vara skrivna av män och bara 4% av kvinnor.

Mer specifikt var det bara två av böckerna som hade en kvinnlig författare, nämligen ”Fysik: vad som är värt att veta” av Joanne Baker och ”Asteroids, comets and meteors” av Josepha Sherman. Böcker som saknade namngiven författare hoppade jag över och det var bara två författare som jag inte lyckades ta reda på könet på.

Andel kvinnliga författare inom populärvetenskap
Av de 50 först listade populärvetenskapliga böckerna på Adlibris (som hade minst en angiven författare) var 92% skrivna av män, 4% av kvinnor och 4% av författare av okänt kön.

Hör ni kvinnor där ute, det här behöver vi ta tag i. Så svårt kan det väl inte vara att komma på ett spännande vetenskapsämne som du kan skriva en bok om? Kan Richard, Bill, Tore och alla de andra karlarna så kan du också!

6 reaktioner till “Saknas: Kvinnor som skriver populärvetenskap”

  1. Tja, ser att detta är ett gammalt blogginlägg, men måste ändå lägga in en kommentar. Jag har nämligen själv funderat på att prova att skriva en populärvetenskaplig bok någon gång. Har inget specifikt ämne just nu, men jag är en sån som är intresserad av typ allt, och jag älskar att skriva. Nu när jag ser att du skriver om detta,tänkte jag fråga, vet du om man som ”vanlig person” (dvs icke forskare, jag har kandidatutbildning) kan bara sätta sig ner och skriva en populärvetenskaplig bok? och måste den godkännas av någon för att det ska vara ”riktig” populärvetenskap?

    om du inte har svar på detta så no worries 😉 ..en mycket trevlig blogg har du iallafall! /Johanna

    1. Om man vill skriva en bok är det bara att sätta sig vid datorn och sätta igång. I den bemärkelsen skiljer sig inte populärvetenskapliga böcker från andra böcker. Men om man vill ge ut boken när man väl har skrivit den krävs det att man har ett avtal med ett bokförlag, eller möjligen själv äger ett bokförlag. För att ett bokförlag ska vara intresserad av att ge ut ens bok krävs det att förlaget tror att boken kommer att sälja bra, eller åtminstone sälja hyfsat. Vilka populärvetenskapliga böcker som säljer bra beror bara delvis på deras vetenskaplig kvalitet.

      När det gäller populärvetenskapliga böcker skriver en del bokförlag avtalet i förväg där de avtalar vad boken ska handla om, hur den ska vara utformad och när den ska vara klar redan innan författaren börjar skriva. Andra bokförlag behandlar populärvetenskapliga böcker likadant som skönlitterära, d.v.s. man får skicka in sitt färdiga manus till förlaget för bedömning. Det är därför en bra idé att kolla upp hur rutinerna ser ut i de bokförlag man är intresserad av innan man börjar skriva.

      En sak som skiljer populärvetenskapliga böcker från skönlitteratur är att i populärvetenskapliga böcker förväntar sig läsaren mycket bilder och andra typer av illustrationer. Om man inte gör alla bilder och illustrationer själv krävs upphovsrättsliga avtal och normalt också avgifter till upphovsrättsinnehavarna för att man ska få använda deras bilder och illustrationer i boken.

      Hur mycket vetenskaplig träning man behöver för att kunna skriva en populärvetenskaplig bok beror mycket på vilken ambitionsnivå man tänker lägga sig på och vilken publik man inriktar sig mot. Det är stor skillnad på att skriva en fackbok som riktar sig till barn, en fackbok som riktar sig till högutbildade vuxna som vill ha de senaste från forskningsfronten och en fackbok som riktar sig till vuxna som vill ha något nytt och lättsmält i hur-jag-blir-lycklig-och-framgångsrik genren.

      Själva skrivandet i sig är egentligen bara liten del av hela arbetet med att skapa en mer seriös populärvetenskaplig bok. Det mesta av arbetet handlar om att få tag i, läsa, analysera och tolka vetenskaplig originallitteratur, att diskutera materialet med de som jobbar inom området för att få en förståelse för helheten och att sedan ta det man lärt sig och skapa en berättelse som passar de tänkta läsarna. Detta är anledningen till att de flesta som skriver populärvetenskapliga böcker antingen är forskare/universitetslärare eller journalister. Det beror helt enkelt på att de har den mångåriga analytiska och pedagogiska träning som krävs för att göra ett bra jobb.

      1. Tusen tack för att du tog dig tid att svara! 😀 Du gav mig lite att fundera på där och en hel del jag inte tänkt på.

      2. …det viktiga med forskning tycker jag, är ju att den når ut. Speciellt så komplex som världen är idag, vi behöver kunskap för att förstå världen och varandra.

  2. Jag hjälper min favoritbokhandel med listor på populärvetenskap av kvinnliga författare. Fast de är på engelska allihop! Svensk populärvetenskap av kvinnor, väldigt bra fråga. (Fast jag tycker att din inringning av naturvetenskapen är lite snäv, i nästa inlägg — jag tycker nog att till exempel Matmolekyler absolut ska räknas med, fastän den råkar handla om mat.)

    1. Det är bra att ge bokhandlare lite hjälp på traven i denna fråga. Det är viktigt i sig att kolla upp vad bibliotek och bokhandlare faktiskt svarar när någon frågar efter populärvetenskapliga böcker skrivna av kvinnor, speciellt inom ämnen där kvinnliga författare är ovanliga. Om inte biblioteken och bokhandlarna vet om att dessa böcker finns så kommer ingen annan heller att göra det.

      Det är väldigt vanligt att populärvetenskapliga böcker är genreöverskridande vilken gör dem svåra att klassificera. I nästa inlägg använder jag med flit en snäv avgränsning eftersom det är just inom det området jag tycker att bristen på kvinnliga författare är mest märkbar.

      Adlibrislistan i detta inlägg avser de böcker som listas under ”Allt inom populärvetenskap” om man klickar på rubriken ”Populärvetenskap” på Adlibris sida. Det verkar först som att de definierar populärvetenskap som populärastronomi men de fem första böckerna som faktiskt listas är ”Fysik : vad som är värt att veta” av Joanne Baker, ”Illusionen om Gud” och ”The Selfish Gene” av Richard Dawkins, ”En kortfattad historik över nästan allting” av Bill Bryson och ”Språkens historia : en upptäcktsresa i tid och rum” av Tore Janson, i den ordningen. Det verkar alltså som att Adlibris trots allt menar populärvetenskap i bred bemärkelse.

      Exempel på böcker som av någon anledning INTE finns med på denna lista (åtminstone inte bland de 50 första) är just ”Matmolekyler” av Lisa Förare Winbladh och Malin Sandström samt böcker som ”Vikten av gener: Hur DNA påverkar din vikt” av Karin Bojs och Anna Bratt och ”Ett sötare blod: om hälsoeffekterna av ett sekel med socker” av Ann Fernholm. Dessa böcker borde definitivt räknas som populärvetenskap oavsett hur man klassificerar dem ämnesmässigt.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *