Arga biologen ryter till


Nu är det adventstider igen. Jag blev nyligen påmind om Mirja Hagströms vid det här laget ganska många år gamla men ännu oöverträffade filmklipp på temat arga biologen ryter till (eller biogeovetaren för att vara mer exakt i just det här fallet). Jag tänkte att vi kan ta den en gång till. Det där vitgråa som många sätter i adventsljusstaken är alltså en lav, inte vitmossa. Fortfarande. Oavsett vad det står på påsen i affären.

Och om du tänker förbinda ett sår på gammaldags vis, som de försöker göra i den gamla Ronja Röverdotter-filmen, är det vitmossa du ska använda, inte laven. Särskilt inte torr lav! Kom ihåg att förklara det för barnen. Annars kan du råka ut för något synnerligen obehagligt om de försöker hjälpa dig när du gjort dig illa.

Den där vitaktiga laven som fyller adventsljusstaken kallas fönsterlav och tillhör gruppen renlavar. Tidigare lade många den mellan fönsterrutorna för att suga upp fukt. Jag tror att de nog skulle ha fått ännu bättre resultat om de hade använt vitmossa där också.

Björken i december (advent)

Nu är det advent, mörker och kyla och jag har följt björken på kyrkogården i 12 månader. Björken är återigen täckt av snö och vilar i väntan på våren.

Now it is advent, dark and cold and I have followed the birch in the cemetery for 12 months. The birch is once again covered in snow. It rests waiting for spring to arrive.

erikagroth-6827erikagroth-6828erikagroth-6830erikagroth-6829erikagroth-6832Hela Älvsbyn är adventspyntad, men för mig har den där speciella adventskänslan inte riktigt infunnit sig. Jag har i alla fall plockat fram adventsljusstaken och tänder ljusen, ett i taget. I affären idag upptäckte jag att de faktiskt säljer mossa till adventsljusstakar som verkligen är just mossa, och inte den vanliga fönsterlaven (fönsterlav är en typ av renlav) som alla envisas med att kalla vitmossa – till alla biologers förtret. Affären sålde även påsar med lav, men jag noterade att de numera skriver ”vitmossa/fönsterlav” på de påsarna, vilket åtminstone är ett steg i rätt riktning. Kanske har tillverkarna sett den numera rätt välkända youtube-videon ”Det är för f-n inte mossa!”?

My small current home town Älvsbyn is decorated for advent, but I can’t quite seem to get that special advent feeling. At least I’ve brought my advent candle holder out from the basement, and I’m lighting the candles, one by one. Today in the supermarket I noticed that they are selling moss for decorating advent candle holders that actually is moss, and not the Cladonia stellaris lichen that is usually used for this purpose and that everyone insists on incorrecly calling Sphagnum (peat) moss – to the great irritation of all biologists. The supermarket also sold bags of Cladonia stellaris lichen, but I noted that those bags were now labeled ”vitmossa/fönsterlav” (peat moss/Cladonia stellaris lichen), which at least is a step in the right direction. Maybe the people labeling the bags have seen the now rather famous youtube video ”It’s not a f-n moss!”?
erikagroth-6834erikagroth-6843”Dekorationsmossa – Grön” just means green coloured moss for decoration.

The quite funny (according to me – a biologist) video has English subtitles that you can switch on by clicking on the subtitles icon in the video menu.

Fotona på björken är tagna 2016-12-03 i Älvsbyn.
Adventsljusstaken är så klart fotograferad på 2:a advent 2016-12-04.

Im following a treeKolla även in andra trädföljare på The Squirrelbasket (internationellt).

Åsens flora: Ormbunkar

Ekbräken (Gymnocarpium dryopteris). Familj: Hällebräkenväxter (Woodsiaceae)

Ekbräken är en liten ormbunke där bladskivan är uppdelad i tre primärflikar, varav en flik är större än de andra två. Ekbräken är bara någon eller några decimeter hög. Ormbunkar är, precis som fräkenväxterna, sporväxter och alltså endast avlägset släkt med fröväxterna.

ErikaGroth-6306

Åsens flora: Fräkenväxter

Ängsfräken (Equisetum pratense). Familj: Fräkenväxter (Equisetaceae)

Grenarna sticker rakt ut istället för att peka uppåt, och är i sig ogrenade, så detta är troligen ängsfräken snarare än åkerfräken (Equisetum arvense) eller skogsfräken (E. sylvaticum). Fräkenväxterna är sporväxter och är bara avlägset släkt med fröväxter som blomväxter och barrträd.

Fräken.

Åsens flora: Introduktion

ErikaGroth-6314Elljusspåret på Åsen är ett av mina favoritställen att promenera på i Älvsbyn. Åsen är en är just en ås som är täckt av tallskog och ligger inklämd mellan själva Älvsbyn och Piteälven. Skogen är gles eftersom den nyligen gallrades, och dessutom fälldes många av de kvarvarande träden av en storm i början av sommaren.

Igår tog jag med kameran och fotograferade några olika växter som finns längs spåret. Det får bli en liten fotoserie här på bloggen.

Växtnamnen anges enligt Den nya nordiska floran av Mossberg & Stenberg (2003). Eftersom jag inte har övat särskilt mycket på floristik (att identifiera vilda växtarter) sedan jag pluggade biologi för ca 10-15 år sedan är jag lite osäker på vad vissa av växterna heter. Så den här lilla övningen är också en sorts repetitionskurs för mig själv.

Växternas evolution

Groth_geological time scale_smallFör att en idé som påstås förklara någon del av växternas (eller för den delen djurens) evolution ska vara trovärdig måste den kunna förklara både de molekylära bevisen och de fossila bevisen. Problemet är att molekylärbiologer och paleontologer normalt inte pratar med varandra eller läser varandras publikationer. Detta var något som jag ägnade mycket tid åt som doktorand. Jag försökte förstå barrträdskottarnas och blommornas evolutionära ursprung och varför både barrträden och blomväxterna kommit att använda samma gener för att bilda sin reproduktionsorgan trots att organen i sig inte verkar ha något gemensamt ursprung.

När man gör molekylära släktskapsanalyser av nutida växtgrupper kommer man fram till att bryofyterna (levermossor, nålfruktsmossor och mossor) bildar en gren längst ner på släktträdet. Nästa gren är lummerväxterna som är en separat grupp av kärlväxter. Sen kommer en grupp kärlväxter som innehåller fräken och ormbunkar. Längst upp finns fröväxterna som i sin tur delas in i nakenfröiga växter (barrträd, kottepalmer, ginkgo och gnetales) och gömfröiga växter (blomväxterna). Allra längst ner på släktträdet, under alla landlevande växtgrupper, sitter grönalgerna. Problemet är att detta släktträd ger en felaktig bild av hur växternas evolution gått till eftersom man struntar i alla utdöda växtgrupper.

Vad jag upptäckte när jag började läsa litteratur om växtfossil mer i detalj var att de olika organen inte dyker upp i fossilen i den tidsordning man skulle förvänta sig från det beskrivna släktträdet. Jag gjorde bilden ovan som en sammanställning över vad jag hittade i litteraturen inför min disputation 2010. Jag ville visa att det finns fler än ett sätt att se på växternas evolution. I själva doktorsavhandlingen kom jag senare att använda en förenklad version av bilden så jag har aldrig haft möjlighet att publicera originalet. Jag bestämde mig därför för att lägga upp den här. Tyvärr har jag inte längre tillgång till Adobe Illustrator så jag kan inte längre redigera bilden eller översätta den till svenska. I menyn till höger finns en förenklad version av den geologiska tidsskalan på svenska.

Fotosyntesen (photosynthesis) uppfanns av cyanobakterierna långt innan det fanns något liv på land överhuvudtaget. Resultatet var att syre med tiden började dyka upp i atmosfären och senare även ozon som gjorde det möjligt att leva på land. De tidigaste fossila spåren av landväxter (early land plants) består av sporer och dyker upp under ordovicium. Från silur finns det fossil av hela växter. På dessa fossil har man hittat klyvöppningar (stomata) och ledningsvävnad. Landväxterna under silur var alltså kärlväxter (vascular plants) och inte bryofyter.

De första bladen (leaves) bestod av de typ av blad som lummerväxter har. Lummerväxternas blad kallas mikrofyll (microphylls). Fossila mikrofyll dyker upp under den första delen av devon. De första fossila fröna (ovules=fröämnen, obefruktade frön), rötterna (roots) och stammarna (stems) är också från devonperioden. Med stammarna och rötterna följde även den första veden (wood). Träden hade gjort entré. Först mot slutet av devon dyker de första vanliga bladen (megafyll, megaphylls) upp. Alltså sådana blad som ormbunkar och fröväxter har. Notera att bladen kom efter fröna, inte före.

De tidigaste barrträden (conifers) dök upp under karbon men de första fossila representanterna för dagens barrträdsfamiljer är från dinosauriernas tidsålder. De äldsta blommor (flowers) som hittats är från krita.

Det här sättet att se på växternas evolution innebär att skifta fokus från arternas evolution till själva växtkroppens evolution. I takt med att nya fossil hittas och nya tolkningar görs av tidigare kända fossil kommer tidsskalan att behöva ritas om. Men det är viktigt att inte bara stirra sig blind på vilken art olika fossil tillhör utan även titta på vad fossilen faktiskt föreställer. Att försöka hävda att de nutida växtgrupperna representerar växternas totala diversitet är lika tokigt som att tro att styrelseledamöterna i Sveriges största företag är ett representativt urval av Sveriges befolkning.