Odlingslotten har redan börjat ge skörd

Min lilla odlingslott för lite drygt en månad sedan när jag fick tillgång till den och kunde börja plantera:

Min odlingslott idag:Det växer så det knakar. Särskilt på senare tid när det äntligen har börjat regna efter flera mycket torra veckor. Jag har redan hunnit börja skörda och äta rädisor, sallad och mangoldblad. Särskilt rädisorna är enorma jämfört med de som man köper i mataffärerna. Bondbönorna blommar och blomkålen har börjat bilda ett litet blomkålshuvud. Även gräslöken, morötterna, sockerärtorna och schalottenlöken har vuxit till sig och broccolin har blivit enorm, även om den hittills bara verkar bestå av blad. Det var lite trögt att få sockerärtorna att gro, men efter andra försöket att plantera ut fröna kom de till slut igång ordentligt.

Trädet i juni (klotpil)

Efter att ha planterat en rad olika grönsaker och rotfrukter på min nya lilla odlingslott vid Älvsby kyrka åkte jag vidare till trädet i parken. Vid det laget var det kväll och solen stod lågt, så fotona av trädet blev lite mörka på grund av skuggor. Men de fungerar ändå. Norrbotten hoppade mer eller mindre över våren i år och gick ännu mer direkt än vanligt från (vår)vinter till sommar. Nu är det försommar och trädet har både blommor och blad. Så vitt jag kan avgöra verkar gissningen att trädet tillhör videsläktet stämma. Jag är inte särskilt bra på att identifiera trädgårdsväxter men min bästa gissning är att trädet är en stor klotpil, också kallad bollpil, (Salix fragilis ’Bullata’). Klotpil är en trädgårds- och parkvariant av knäckepil som ursprungligen antas komma från Finland. Knäckepil växer naturligt i södra halvan av Sverige och i stora delar av Europa, men så här långt norrut förekommer den vanligen bara som planterat träd i parker och trädgårdar.

After planting plenty of different kinds of vegetables and root crops on my new small allotment next to Älvsby church I went to visit the tree in the park. By then it was evening and the sun was low on the sky so the photos are slightly dark due to shading. But they are still ok. Norrbotten county more or less skipped spring this year and went even more directly than usual from winter to summer. Now it’s early summer and the tree has both flowers and leaves. As far as I can tell the guess that the tree belongs to the willow genus (Salix) seems correct. I’m not very good at identifying garden plants but my best guess is that the tree in a large Crack Willow (Salix fragilis) variant ’Bullata’. ’Bullata’ is a park and garden variety of Crack Willow which is believed to originate from Finland. Crack Willow grows naturally in Southern Sweden and large parts of Europe, but this far north it usually only occurs as planted trees in parks och gardens.

I dammen i Lomtjärnsparken häckar i vanlig ordning bläsänder.

Wigeons are as usual breeding in the pond in the Lomtjärn park.

Fotona är tagna den 8 juni 2020.

Im following a treeKolla även in andra trädföljare på The Squirrelbasket (internationellt).

Äntligen får jag börja odla på min nya odlingslott

Eftersom mina planer för den kommande sommarsemestern redan har gått i stöpet på grund av coronapandemin blev jag glad när ett alternativ dök upp. Svenska kyrkan i Älvsbyn har i samarbete med Älvsby folkhögskola och Vän i Älvsbyn den här sommaren startat ett nytt socialt projekt som går ut på att frivilliga, helst både svenskfödda och invandrare, får använda en liten odlingslott på 4 kvm framför kyrkan att odla på. Jag ansökte direkt om en odlingslott och förrgår fick vi äntligen börja odla på våra lotter. Eftersom jag inte vet vad som växer bra just där har jag blandat allt möjligt ätbart på min lott. På mina 4 kvm har jag lyckats få plats med bondbönor, schalottenlök, broccoli, blomkål, mangold, sockerärtor, gräslök, morötter, rädisor och plocksallat. Det ska bli spännande att se hur det går, om jag får någon skörd framåt hösten.

Trädet i maj

Nu är det vår. Det mesta av snön och isen har tinat bort. Silltrutarna på dammens smältande is ser nästan ut som en målning. Och löven har börjat kika fram ur knopparna. På marken under trädet ligger resterna av förra årets löv, som uppenbarligen är av den långsmala typen. Barken är väldigt skrovlig med djupa sprickor.

Now spring has arrived. Most of the snow and ice have melted. The lesser black-backed gulls on the melting ice of the pond look almost like a painting. And the leaves are starting to peek out of the buds. The ground below the tree is covered with last year’s leaves, which obviously are of the long narrow type. The bark is really rough with deep grooves.

Jag saknar att sjunga i kör. Både övningar och konserter har varit inställda i veckor på grund av covid-19-situationen. Min kör har tyvärr inte gett sig in i den digitala världen men särskilt att de traditionella valborgsfirandena med dess traditionella vårsånger inte var tillåtna i år har inspirerat åtminstone vissa andra att testa nya digitala alternativ. Som dessa körsångare och musiker i Örebro som sjöng in våren hemifrån i en digital körkonsert.

I miss choir singing. Both practice sessions and conserts have been cancelled for weeks due to the covid-19 situation. My choir has unfortunately not gone digital but especially the fact that the usual public celebrations and festivals to welcome spring on Walpurgis Night (April 30th), which traditionally include choir singing, were not allowed this year has really inspired some others to try new digital alternatives. Like these choir singers and musicians in Örebro in southern Sweden that perform a couple of traditional Walpurgis spring songs in a digital choir concert from home.
P.S. The white and black hats are graduation caps which show that the person wearing it has graduated from upper secondary school (senior high school). In university towns it’s a tradition to wear your white graduation cap on Walpurgis Night.

Så låt oss välkomna våren med sång!
So let’s welcome spring with singing!

Fotona är tagna den 6 maj 2020.

Im following a treeKolla även in andra trädföljare på The Squirrelbasket (internationellt).

Trädet i april

Det är vårvinter. Snön och isen tinar sakta bort men ännu kan jag inte gå fram till trädet i gympaskor utan att bli blöt om fötterna. Själv är jag numera sällan i Älvsbyn där trädet står eftersom jag enligt Folkhälsomyndighetens riktlinjer för närvarande mest arbetar hemifrån. Det finns så klart både för- och nackdelar med att jobba på distans hemifrån, men för mig överväger fördelarna. Jag trivs på det stora hela riktigt bra med att slippa tvingas tillbringa nästan varje vardag på kontoret. Covid-19 förekommer i Norrbotten men än så länge är antalet svårt sjuka covid-19-patienter som måste vårdas på sjukhus inte fler än vad regionen här klarar av att hantera. Låt oss hoppas att det fortsätter på det sättet.

It’s spring-winter. The snow and ice are slowly melting but I still cannot walk up to the tree in trainers/sneakers without getting my feet wet. Nowadays I’m rarely in Älvsbyn where the tree is located since, following the current rules of The Public Health Agency of Sweden, I mostly work remotely from home. There are of course both pros and cons to working from home but for me the benefits far outweigh the drawbacks. I’m generally quite pleased not to have to spend nearly every work day in the office. Covid-19 occurs in Norrbotten County but so far the number of severely ill patients with covid-19 that need hospital care does not exceed the capacity of the regional hospitals. Let’s hope it remains that way.

Fotot är taget den 8 april 2020.

Im following a treeKolla även in andra trädföljare på The Squirrelbasket (internationellt).

Trädet i mars

Fortfarande vinter. Ingen synlig förändring av trädet sedan förra månaden. I bakgrunden har några snöskulpturer byggda av skolbarn dykt upp.

Still winter. The tree hasn’t visibly changed since last month. In the background some snow sculptures built by school children has appeared.

Fotot är taget den 6 mars 2020.

Im following a treeKolla även in andra trädföljare på The Squirrelbasket (internationellt).

Trädet i februari

Gick förbi trädet i parken på lunchrasten tidigare i veckan. Jag hade inte med mig systemkameran så jag tog några bilder med en mobilkamera istället. Jag vet ännu inte vad det är för sorts träd men gissar på någon sorts trädgårdsvariant av Salix, alltså sälg- och videsläktet. De Salix som växer naturligt här uppe blir bara buskar, aldrig stora träd, men trädgårdsvarianter följer inte alltid reglerna.

Walked past the tree in the park during my lunch break earlier this week. I didn’t bring my DSLR camera so I took some photos with a mobile phone camera instead. I still don’t know which species the tree is but my guess is some kind of garden variety of Salix, the willow genus. The Salix that grow naturally this far north only become shrubs, never big trees, but garden varieties don’t always follow the rules.

Fotona är tagna den 6 februari 2020.

Im following a treeKolla även in andra trädföljare på The Squirrelbasket (internationellt).

Ett nytt träd att följa (kanske)

Funderar på att välja det här trädet att följa under 2020. Det står väldigt fint vid dammen i Lomtjärnsparken i Älvsbyn. På sommaren brukar änder, mest bläsänder, föda upp sina söta, små ungar i dammen. Vet inte vilken art trädet är. Det verkar inte vara en inhemsk art.

I’m thinking of choosing this tree to follow during 2020. It’s growing very nicely next to a pond in the Lomtjärn park in Älvsbyn. During summer ducks, mostly Eurasian wigeons, raise their cute little ducklings in the pond. Don’t know what species the tree is. It doesn’t seem to be a native species.

Fotona är tagna den 9 januari 2020.

Im following a treeKolla även in andra trädföljare på The Squirrelbasket (internationellt).

Asparna i december

Det är midvinter men till skillnad från i Rydbergs tomtedikt från slutet av 1800-talet är kölden inte hård och stjärnorna varken gnistrar eller glimmar. Inte heller lyser snön vit på varken fur eller gran, eller på asparna. Det är milt och molnigt och snön på träden har smält. Välkommen till vårt nya klimat! Det enda som känns särskilt vintrigt och juligt är mörkret, och det blåaktiga ljuset den korta stund vi har dagsljus den här tiden på året.

It’s midwinter but unlike in Rydberg’s famous poem from the late 19th century the cold isn’t harsh and the stars neither twinkle nor shimmer. Neither does the snow shine white on fires and pines, nor on the aspens. It’s mild and cloudy and the snow on the trees have melted. Welcome to our new climate! The only thing that feels like winter and Christmas is the darkness, and the bluish light of the very short daylight hours at this time of year.


Tomten av Viktor Rydberg finns att läsa på Projekt Runeberg: runeberg.org/rydbdikt/tomten.html

A translation into English of Victor Rydberg’s poem Tomten (”House Goblin”) written by Charles Wharton Stork can be found at page 114 of his book Anthology of Swedish lyrics from 1917: archive.org/details/anthologyofswedi00stor/page/114.

The tomte was a kind of supernatural house god in rural pre-modern society. Worship of ”tompta gudhi” (tomte gods) was first documented in the 14th century but is probably a much older Scandinavian tradition. During the 20th century the old Swedish tomte merged with the American Santa Claus and became ”jultomten”, a symbol of Christmas that gives presents to children on Christmas Eve. According to old folk lore it is very important that you please your tomte by putting a bowl of Christmas porridge, with a generous amount of butter or maybe honey, outside for him to eat on Christmas Eve, which many people still do to this day. Unlike the Christian God the tomte is not the kind of god that loves everyone unconditionally and forgives everyone no matter what. Instead you get what you deserve…

This old American TV-version of Tomten is not actually a translation of the original poem by Rydberg but a translation of a much later version for children by Astrid Lindgren, but it’s still rather sweet:

Fotona är tagna den 14 december 2019.

Im following a treeKolla även in andra trädföljare på The Squirrelbasket (internationellt).