Åsens flora: Korgblommiga växter

Gullris (Solidago virgaurea). Familj: Korgblommiga växter (Asteraceae)

Gullris har massor av små, gul-orangea korgar som tillsammans ger ett, tja, risigt intryck. Typiskt för de korgblommiga växterna är att det som ser ut som blommor i själva verket är blomsterkorgar som innehåller mängder av pyttesmå blommor. Man skiljer på diskblommor som sitter i mitten och strålblommor som sitter längs kanten och har en långt, utstickande kronblad.

ErikaGroth-6292

Röllika (Achillea millefolium). Familj: Korgblommiga växter (Asteraceae)

Röllika är en växt som finns i princip överallt. Den tenderar att trivas på mark som är starkt påverkad av människor och är därför välbekant för många.

ErikaGroth-6287

Prästkrage (Leucanthemum vulgare). Familj: Korgblommiga växter (Asteraceae)

Prästkragen är också en välkänd växt som trivs på mark som påverkats av människor. Den vita och gula korgen är mycket lik baldersbrå (Tripleurospermum perforatum) men prästkragen har avlånga, tandade själkblad medan baldersbråns själkblad liknar dill. Även åkerkulla (Anthemis arvensis) har en liknande korg, men åkerkulla ska inte finnas i Norrbotten och dess själkblad är en sorts mellanting mellan prästkragens och baldersbråns.

ErikaGroth-6304

Någon sorts fibbla (troligen av släktet Hieracium). Familj: Korgblommiga växter (Asteraceae)

Det finns massor av olika sorters fibblor som ofta ser väldigt lika ut. Jag tror att den här tillhör släktet hökfibblor (Hieracium). Det finns tusentals arter av hökfibblor som delas upp i flera olika undergrupper (sektioner). Det här skulle möjligen kunna vara en flockfibbla (Hieracium umbellatum).

ErikaGroth-6310ErikaGroth-6311

Åsens flora: Dunörtsväxter

Mjölkört/Mjölke/Rallarros (Epilobium angustifolium). Familj: Dunörtsväxter (Onagraceae)

Den gigantiska rallarrosen finns i hela landet men är för mig norrlandsväxten framför alla andra. Det officiella svenska namnet på arten är mjölkört, eller möjligen mjölke, vilket i princip bara används av professionella botaniker. Och då vanligen bara på jobbet. Denna praktfulla växt har massor av olika lokala namn, men det absolut vanligaste namnet är rallarros. Rallarrosorna är nu högre än vad jag är lång och deras rosavioletta blommor ger färg åt skogar och vägkanter.

ErikaGroth-6299

Åsens flora: Lejongapsväxter

Gulsporre (Linaria vulgaris). Familj: Lejongapsväxter (Scrophulariaceae)

Gulsporren har lätt igenkännbara, vitgula blommor med en bullig, orange buckla på underläppen och en lång, smal, gul sporre. De här blommorna är fotograferade i starkt solljus vilket gör att de ser ut att lysa.

ErikaGroth-6286ErikaGroth-6285

Ögontröst (Euphrasia stricta). Familj: Lejongapsväxter (Scrophulariaceae)

Det finns mängder av olika arter och underarter av ögontröst som alla är väldigt lika varandra och dessutom hybridiserar. De flesta av dem växer dock inte här uppe i norr. Den enda ögontröstart som enligt floran ska vara vanlig i den här delen av Norrbotten är vanlig ögontröst (Euphrasia stricta). Andra ögontröstarter i länet är fjällögontröst (Euphrasia frigida) som finns i fjällen och strandögontröst (Euphrasia bottnica) som finns vid Bottenviken.

ErikaGroth-6261

Ängskovall (Melampyrum pratense). Familj: Lejongapsväxter (Scrophulariaceae)

Både skogskovall (Melampyrum sylvaticum) och ängskovall (M. pratense) finns i så gott som hela landet. De bästa sättet att försöka skilja på dem är att titta på blommorna. Ängskovallen har större blommor än skogskovallen. Enligt Ursings Fältflora (1999) är skogskovallens blommor dubbelt så långa som fordret medan ängskovallens blommor är 4-5 gånger så långa som fordret. Ängskovallens blommor är också oftast vita och gula medan skogskovallens är helt gula, men färgen kan variera. Både skogskovall och ängskovall växer på Åsen. Just det här exemplaret tror jag är en ängskovall.

ErikaGroth-6272

Ängsskallra (Rhinanthus minor). Familj: Lejongapsväxter (Scrophulariaceae)

Ängsskallran har gula blommor med blåvioletta sidotänder på överläppen. Namnet skallra kommer av de runda, platta kapslarna som ser ut som just skallror. Kapslarna blir bruna när de mognar.

ErikaGroth-6298

Åsens flora: Ljungväxter

Ljung (Calluna vulgaris). Familj: Ljungväxter (Ericaceae)

Ljungen håller på att blomma över och ljungblommorna sluter sig till kapslar.

ErikaGroth-6263ErikaGroth-6262

Skvattram (Rhododendron tomentosum). Familj: Ljungväxter (Ericaceae)

Skvattram är ett av de där ganska anonyma, mörkgröna risen på marken i skogen som jag hela tiden glömmer namnet på. Skvattram är högre och sticker därför upp ur den annars ganska jämnhöga mattan av lingon- och blåbärsris.

ErikaGroth-6265ErikaGroth-6267

Blåbär (Vaccinium myrtillus). Familj: Ljungväxter (Ericaceae)

Jag älskar blåbär och passar på att äta färska blåbär varje gång jag är ute i skogen på sommaren och hösten. Själva blåbären är mörkblå eller svarta och riset är ljusgrönt, inklusive de kantiga grenarna. Blåbär heter förresten bilberry på engelska. Namnet blueberry används för en nordamerikansk undergrupp av Vaccinium-släktet som kallas Cyanococcus och som innehåller flera olika arterBlåbär och blueberry är alltså inte samma växt, och bären har olika smak. Blueberries odlas kommersiellt i Europa och säljs ofta under namnet ”amerikanska blåbär”, men växer inte vilt här.

ErikaGroth-6260

Odon (Vaccinium uliginosum). Familj: Ljungväxter (Ericaceae)

Odon är ganska lika blåbär, men bären är mer avlånga och har en ljusare blå färg. För att skilja odon från blåbär är det dock lättare att titta på bladen och grenarna. Odonbladen är mörkgröna, har en annan form än blåbärsbladen och har helbräddade kanter till skillnad från blåbärsbladens sågade kanter. Grenarna är bruna till skillnad från blåbärsrisets gröna grenar. Odonriset är också i genomsnitt lite högre än blåbärsriset.

ErikaGroth-6282

Lingon (Vaccinium vitis-idaea). Familj: Ljungväxter (Ericaceae)

Lingonen med sina tjocka, glänsande, mörkgröna blad och bär som är klarröda när de är mogna är närmast en svensk nationalväxt. Bären kan förväxlas med mjölon, men mjölon har annorlunda blad där nerverna bildar ett nätliknande mönster.

ErikaGroth-6276

Kråkbär (Empetrum nigrum). Familj: Ljungväxter (Ericaceae)

Kråkbär har svarta bär och små, barrlika, mörkgröna blad. Kråkbär äts sällan numera men var förr i tiden en vanlig del av kosten här uppe i norr. Fast min familj plockade mycket bär när jag var liten plockade vi aldrig kråkbär eftersom att de ansågs vara äckliga. När jag var liten förväxlade jag ibland blåbär och kråkbär eftersom även blåbär kan vara svarta. Resten av plantorna är dock inte alls lika varandra. Kråkbär smakar ganska udda, men numera tycker jag att kråkbärsdryck kan vara gott till maten även om jag fortfarande inte brukar plocka kråkbär själv. Floran skiljer på en nordlig och en sydlig underart av kråkbär där den nordliga påstås vara mer välsmakande. Jag har dock inte personligen smakat de olika varianterna så vilken som är godast kan jag inte uttala mig om.

ErikaGroth-6277

Åsens flora: Ormbunkar

Ekbräken (Gymnocarpium dryopteris). Familj: Hällebräkenväxter (Woodsiaceae)

Ekbräken är en liten ormbunke där bladskivan är uppdelad i tre primärflikar, varav en flik är större än de andra två. Ekbräken är bara någon eller några decimeter hög. Ormbunkar är, precis som fräkenväxterna, sporväxter och alltså endast avlägset släkt med fröväxterna.

ErikaGroth-6306

Åsens flora: Fräkenväxter

Ängsfräken (Equisetum pratense). Familj: Fräkenväxter (Equisetaceae)

Grenarna sticker rakt ut istället för att peka uppåt, och är i sig ogrenade, så detta är troligen ängsfräken snarare än åkerfräken (Equisetum arvense) eller skogsfräken (E. sylvaticum). Fräkenväxterna är sporväxter och är bara avlägset släkt med fröväxter som blomväxter och barrträd.

Fräken.

Åsens flora: Introduktion

ErikaGroth-6314Elljusspåret på Åsen är ett av mina favoritställen att promenera på i Älvsbyn. Åsen är en är just en ås som är täckt av tallskog och ligger inklämd mellan själva Älvsbyn och Piteälven. Skogen är gles eftersom den nyligen gallrades, och dessutom fälldes många av de kvarvarande träden av en storm i början av sommaren.

Igår tog jag med kameran och fotograferade några olika växter som finns längs spåret. Det får bli en liten fotoserie här på bloggen.

Växtnamnen anges enligt Den nya nordiska floran av Mossberg & Stenberg (2003). Eftersom jag inte har övat särskilt mycket på floristik (att identifiera vilda växtarter) sedan jag pluggade biologi för ca 10-15 år sedan är jag lite osäker på vad vissa av växterna heter. Så den här lilla övningen är också en sorts repetitionskurs för mig själv.