Trädet i juni (klotpil)

Efter att ha planterat en rad olika grönsaker och rotfrukter på min nya lilla odlingslott vid Älvsby kyrka åkte jag vidare till trädet i parken. Vid det laget var det kväll och solen stod lågt, så fotona av trädet blev lite mörka på grund av skuggor. Men de fungerar ändå. Norrbotten hoppade mer eller mindre över våren i år och gick ännu mer direkt än vanligt från (vår)vinter till sommar. Nu är det försommar och trädet har både blommor och blad. Så vitt jag kan avgöra verkar gissningen att trädet tillhör videsläktet stämma. Jag är inte särskilt bra på att identifiera trädgårdsväxter men min bästa gissning är att trädet är en stor klotpil, också kallad bollpil, (Salix fragilis ’Bullata’). Klotpil är en trädgårds- och parkvariant av knäckepil som ursprungligen antas komma från Finland. Knäckepil växer naturligt i södra halvan av Sverige och i stora delar av Europa, men så här långt norrut förekommer den vanligen bara som planterat träd i parker och trädgårdar.

After planting plenty of different kinds of vegetables and root crops on my new small allotment next to Älvsby church I went to visit the tree in the park. By then it was evening and the sun was low on the sky so the photos are slightly dark due to shading. But they are still ok. Norrbotten county more or less skipped spring this year and went even more directly than usual from winter to summer. Now it’s early summer and the tree has both flowers and leaves. As far as I can tell the guess that the tree belongs to the willow genus (Salix) seems correct. I’m not very good at identifying garden plants but my best guess is that the tree in a large Crack Willow (Salix fragilis) variant ’Bullata’. ’Bullata’ is a park and garden variety of Crack Willow which is believed to originate from Finland. Crack Willow grows naturally in Southern Sweden and large parts of Europe, but this far north it usually only occurs as planted trees in parks och gardens.

I dammen i Lomtjärnsparken häckar i vanlig ordning bläsänder.

Wigeons are as usual breeding in the pond in the Lomtjärn park.

Fotona är tagna den 8 juni 2020.

Im following a treeKolla även in andra trädföljare på The Squirrelbasket (internationellt).

Äntligen får jag börja odla på min nya odlingslott

Eftersom mina planer för den kommande sommarsemestern redan har gått i stöpet på grund av coronapandemin blev jag glad när ett alternativ dök upp. Svenska kyrkan i Älvsbyn har i samarbete med Älvsby folkhögskola och Vän i Älvsbyn den här sommaren startat ett nytt socialt projekt som går ut på att frivilliga, helst både svenskfödda och invandrare, får använda en liten odlingslott på 4 kvm framför kyrkan att odla på. Jag ansökte direkt om en odlingslott och förrgår fick vi äntligen börja odla på våra lotter. Eftersom jag inte vet vad som växer bra just där har jag blandat allt möjligt ätbart på min lott. På mina 4 kvm har jag lyckats få plats med bondbönor, schalottenlök, broccoli, blomkål, mangold, sockerärtor, gräslök, morötter, rädisor och plocksallat. Det ska bli spännande att se hur det går, om jag får någon skörd framåt hösten.

Trädet i maj

Nu är det vår. Det mesta av snön och isen har tinat bort. Silltrutarna på dammens smältande is ser nästan ut som en målning. Och löven har börjat kika fram ur knopparna. På marken under trädet ligger resterna av förra årets löv, som uppenbarligen är av den långsmala typen. Barken är väldigt skrovlig med djupa sprickor.

Now spring has arrived. Most of the snow and ice have melted. The lesser black-backed gulls on the melting ice of the pond look almost like a painting. And the leaves are starting to peek out of the buds. The ground below the tree is covered with last year’s leaves, which obviously are of the long narrow type. The bark is really rough with deep grooves.

Jag saknar att sjunga i kör. Både övningar och konserter har varit inställda i veckor på grund av covid-19-situationen. Min kör har tyvärr inte gett sig in i den digitala världen men särskilt att de traditionella valborgsfirandena med dess traditionella vårsånger inte var tillåtna i år har inspirerat åtminstone vissa andra att testa nya digitala alternativ. Som dessa körsångare och musiker i Örebro som sjöng in våren hemifrån i en digital körkonsert.

I miss choir singing. Both practice sessions and conserts have been cancelled for weeks due to the covid-19 situation. My choir has unfortunately not gone digital but especially the fact that the usual public celebrations and festivals to welcome spring on Walpurgis Night (April 30th), which traditionally include choir singing, were not allowed this year has really inspired some others to try new digital alternatives. Like these choir singers and musicians in Örebro in southern Sweden that perform a couple of traditional Walpurgis spring songs in a digital choir concert from home.
P.S. The white and black hats are graduation caps which show that the person wearing it has graduated from upper secondary school (senior high school). In university towns it’s a tradition to wear your white graduation cap on Walpurgis Night.

Så låt oss välkomna våren med sång!
So let’s welcome spring with singing!

Fotona är tagna den 6 maj 2020.

Im following a treeKolla även in andra trädföljare på The Squirrelbasket (internationellt).

Vintern rasar ut

Körsången är nog det jag saknar mest från mitt normala liv. Både körövningar och konserter är inställda så länge coronakrisen varar och min vanliga kör tillhör inte de som har blivit digitala ännu.

Tyvärr missade jag också möjligheten att sjunga med i P2:s digitala valborgskör eftersom jag inte visste om den. Men här kan man i alla fall lyssna på Längtan till landet, som ”Vintern rasar” egentligen heter, framfört av en blandad digital kör.

Hela Sverige sjunger i P2:s valborgskör

Vilken mäktig respons på P2:s Valborgskör! Wow!! Tack för ert engagemang, tillsammans startar vi nu våren med besked! ❤️️🌻

Slået op af Klassisk morgon i P2 i Onsdag den 29. april 2020

Storspoven är här

Såg några storspovar vid vägen när jag körde hem bilen från verkstaden idag efter en service som drog ut på tiden irriterande länge. Ända sedan barndomen när storspovar häckade på lindan framför mina farföräldrars sommarstuga har storspovens rop varit mer eller mindre synonymt med vår och försommar för mig.

Vad hände med Petter och Verner efter skottet?

I 1890-års folkräkning av Sveriges befolkning registrerades att både Petter, eller Petrus som han egentligen hette, född 1874 och Werner född 1879 bodde hemma hos pappa Per Groth, mamma Fredrika Elisabeth Bäck och flera ytterligare syskon på Törefors bruk i Nederkalix. Pappan Per kallades också Petter och var alltså i den här familjen Petter den äldre. I nästa folkräkning ett decennium senare, år 1900, bodde både Petter d.y. och Verner fortfarande hemma hos föräldrarna fast båda två vid det här laget var vuxna män.

Verner satt alltså inte fängslad när folkräkningen gjordes år 1900. Det kan finnas olika förklaringar till det, men vi måste ändå fråga oss om han verkligen avtjänade det straff han blev dömd till? Han finns nämligen inte med i Riksarkivets databas över frigivna straffarbetsfångar.

Och någonting verkade ha hänt med Petter d.y. som vid det laget var 25-26 år. Nu registrerades han plötsligt som en ”(idiot) mindre vetande”, trots att det inte stod någonting i kolumnen för lyten i folkräkningen 1890 när han var tonåring eller i den från 1880 när han som barn räknades för första gången. Inte heller i kyrkoböckerna från husförhören, som för den här församlingen finns tillgängliga digitalt till och med år 1890, finns några noteringar om att Petter skulle ha haft några lyten eller inlärningssvårigheter.

Vid 1910-års folkräkning bodde Petter fortfarande hemma med mamman som nu var änka. Petter d.ä. dog i början av 1910 enligt dödsannonsen i Norrskensflamman så mamma Fredrika var nybliven änka när folkräkningen gjordes. Nu var Petter d.y. en medelålders ogift man på 35-36 år som inte längre verkade klara av att arbeta och försörja sig själv utan bodde hemma hos föräldrarna. I 1910-års folkräkning står det att Petter d.y. var ”sinnessjuk”. Nu spekulerar jag naturligtvis, men kan Petter även ha blivit psykiskt skadad av att ha blivit skjuten av sin egen bror? Det är så klart omöjligt att mer än ett sekel senare veta vad som egentligen orsakade hans problem, exakt när de egentligen uppstod och vad han hade fått för diagnos om han hade levt idag. Men det är ändå anmärkningsvärt att han innan skottet verkar ha varit en helt vanlig arbetare på sågverket men efter skottet sågs han som en efterbliven eller sinnessjuk man som behövde tas omhand och försörjas av föräldrarna.

Verner Groth finns det inget spår av i 1910-års folkräkning, varken i föräldrahemmet eller någon annanstans. Men en Verner Groth från N. Kalix anlände med skeppet Cedric till Ellis Island år 1904. På passagerarmanifestet står det att han var på väg till sin bror E. A. Groth i Fargo. Det finns en stad i North Dakota som heter Fargo så antagligen är det den som avses.

Och på den amerikanska webbsidan ”Find A Grave” hittade jag en gravsten för en Werner Groth i Lakewood, Pierce County, Washington, USA som ska ha varit född 1879 som son till Peter Groth. Enligt den sidan gifte sig Verner år 1907 med Julia Tullgren och fick (minst) tre barn innan han dog 1939.