Lönnen i juli

Efter att ha följt ett äppelträd i ett år har jag nu valt ut ett nytt träd att följa. Den här gången har jag valt en lönn. Jag tror att detta träd är en vanlig svensk lönn (Acer platanoides L.). Lönn växer naturligt i den södra halvan (ungefär) av Sverige, men kan odlas längre norrut. Det finns några andra liknande lönnarter som växer förvildade i Sverige. Av dem är det främst tysklönn (Acer pseudoplatanus L.) som kan vara aktuell men tysklönn har rundare blad. Det här trädet har i mitt tycke inte tysklönnens rundare blad utan den svenska lönnens mer kantiga, spetsiga blad. Lönnen är väl mest känd som symbol för Kanada och för lönnsirap som vanligen görs av saven från en nordamerikansk lönnart som kallas sockerlönn (Acer saccharum). Fast i verkligheten är långt ifrån allt som säljs under namnet lönnsirap gjort av lönn. Jag testade pannkakor med lönnsirap när jag besökte Kanada för en konferens för några år sedan. Det är mums.

After having followed an apple tree for a year I have now chosen a new tree to follow. This time I’ve chosen a maple tree. I think it’s a Norway Maple (Acer platanoides L.). Norway Maple grows naturally in the southern half (more or less) of Sweden but it’s possible to grow it in gardens further north. There are some similar non-native maple species that have escaped from gardens and now grow wild in Sweden. Sycamore (Acer pseudoplatanus L.) is rather similar to Norway maple but sycamore have rounder leaves. In my opinion this tree have the angular, spiky leaves of a Norway maple and not the rounder leaves of a sycamore. Maple is mostly known as the symbol of Canada and for maple syrup. Maple syrup is usually made from the sap of the north american sugar maple (Acer saccharum) although not everything sold under the name maple syrup is actually made from maple. I tried pancakes with maple syrup at a conference in Canada a few years ago. It’s yummy.

ErikaGroth-5454ErikaGroth-5451ErikaGroth-5453ErikaGroth-5447ErikaGroth-5446Fotona ovan är tagna 2015-07-11 i Sandviken

Im following a treeKolla även in andra trädföljare på Loose and Leafy (internationellt).

Äppelträdet i juli

När jag nu lämnar äppelträdet i Uppsala, 12 månader efter att jag började följa det, bär det återigen på nya äpplen. Från och med nu kommer jag att följa ett nytt träd – en lönn – i Sandviken.

When I now leave the apple tree in Uppsala, Sweden, after following it for 12 months it once again carries new apples. From now on I will be following a new tree – a maple – in Sandviken, Sweden.

ErikaGroth-5458ErikaGroth-5459Fotona ovan är tagna 2015-07-12 i Uppsala.

Äppelträdet under ett år

Äppelträdet i augusti 2014

Äppelträdet i september 2014

Äppelträdet i oktober 2014

Äppelträdet i november 2014

Äppelträdet i december 2014

Äppelträdet i januari 2015

Äppelträdet i februari 2015

Äppelträdet i mars 2015

Äppelträdet i april 2015

Äppelträdet i maj 2015

Äppelträdet i juni 2015

Och nu slutligen äppelträdet i juli 2015.

Im following a treeKolla även in andra trädföljare på Loose and Leafy (internationellt).

Äppelträdet i juni

Nu sprakar Uppsala av intensiv försommargrönska. Så även äppelträdet. Men äppelblommorna verkar redan ha hunnit vissna. Jag passade på att åka förbi och fotografera äppelträdet i söndags när jag var på väg från Sandviken till Stockholm. Detta är den elfte månaden jag fotograferar äppelträdet i Uppsala så året börjar snart ta slut. Jag har redan börjat leta efter ett nytt träd att följa i min nya hemstad.

Now Uppsala is covered with lush green vegetation. So too is the apple tree. But the apple blossoms have already withered. I stopped by last Sunday on my way from Sandviken to Stockholm to photograph the apple tree that I’ve been following for eleven months now. Only one more month to go. I’ve already started looking for a new tree to follow in my new home town.

ErikaGroth-5400ErikaGroth-5398ErikaGroth-5393Fotona ovan är tagna 2015-06-07 i Uppsala.

Im following a treeKolla även in andra trädföljare på Loose and Leafy (internationellt).

Kvinnor med dyra leksaker

Något som jag faktiskt saknar från min tid som forskare är att kunna ägna hela dagar åt att köra mycket tekniskt avancerade och hutlöst dyra maskiner. Det var ofta riktigt kul. Tyvärr har jag inga foton av mig själv i labbet. Inte heller har jag några foton på alla de apparater vi använde. Det enda undantaget jag har hittat bland mina gamla filer är det här (ganska dåliga) fotot av vad som kan kallas för mynningen på den genkanon som vi använde för att skjuta in DNA i granceller. Genkanonen var varken den dyraste eller den mest avancerade apparaten jag använde som forskare men eftersom jag inte har någon bild på de andra så får den duga som exempel. Den var monterad i en sterilbänk som blåste ut steril luft från bakstycket för att minska risken att cellerna blev kontaminerade under processen.

GenkanonNormalt genmodifierar inte forskare växtceller direkt utan låter en jordbakterie som heter Agrobacterium tumefaciens göra jobbet istället. I naturen genmodifierar den växter så att de bildar en tumör. Bakterien tvingar på så sätt växterna att tillverka mat åt den. På labbet byter man ut tumörgenen i bakterien mot den gen man vill stoppa in i växten och låter sedan bakterien göra jobbet. Det är nämligen avsevärt lättare att ändra i bakteriers DNA än i flercelliga organismers. Tyvärr fungerade den tekniken inget vidare med granar. Där fick vi istället köra med brutalare metoder. Vi täckte pyttesmå guldkulor med DNA:t och sköt in det i grancellerna istället. Cellerna placeras, efter en förbehandling, i en öppen petriskål inuti den genomskinliga cylindern på bilden och besköts sedan ovanifrån. Vetenskapligt sett var projektet tyvärr ingen succé, men det var i alla fall kul att få skjuta några omgångar celler med kanonen.

Jag älskar Twittertaggen #girlswithtoys (flickor med leksaker) som drogs igång av Kate Clancy (@KateClancy) i irritation över att forskare i en intervju beskrevs som boys with toys (pojkar med leksaker). Där lägger kvinnliga forskare upp bilder på sig själva med de apparater de använder i sitt jobb. För en gångs skull ser bilder av forskare på nätet verkligen ut som riktiga forskare. Önskar bara att jag hade någon bättre bild att bidra med.

Äppelträdet i maj

Nu är äppelträdet äntligen täckt av späda, ljusgröna vårlöv. Och på marken under träden är det fullt av vitsippor. Fast just vid äppelträdet är vitsipporna mer lila än vita.

Själv är jag fullt upptagen med att packa ner allt jag äger i flyttkartonger. Nästa vecka flyttar jag till ett nytt jobb i Sandviken. Jag kommer att sakna Uppsala men efter att ha bott här i drygt 15 år ser jag fram emot nya äventyr i en ny stad.

Now the apple tree is finally covered in small, lightgreen spring leaves. And the forest floor is covered in white wood anemones (Anemone nemorosa). Although around the apple tree the wood anemones are more purple than white.

I’m currently busy packing everything I own into moving boxes. Next week I’m moving to a new job in Sandviken, Sweden. I will miss Uppsala but after more than 15 years here I look forward to new adventures in a new town.

ErikaGroth-5356ErikaGroth-5367ErikaGroth-5364ErikaGroth-5369Fotona ovan är tagna 2015-05-03 i Uppsala.

Im following a treeKolla även in andra trädföljare på Loose and Leafy (internationellt).

Äppelträdet i april – Glad Påsk!

Ja, visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt som tär och spränger?
Ja, visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer

och det som stänger.

Ja, nog är det svårt när droppar faller.
Skälvande av ängslan tungt de hänger,
klamrar sig vid kvisten, sväller, glider –
tyngden drar dem neråt, hur de klänger.
Svårt att vara oviss, rädd och delad,
svårt att känna djupet dra och kalla,
ändå sitta kvar och bara darra –
svårt att vilja stanna

och vilja falla.

Då, när det är som värst och inget hjälper,
brister som i jubel trädets knoppar.
Då, när ingen rädsla längre håller,
faller i ett glitter kvistens droppar,
glömmer att de skrämdes av det nya,
glömmer att de ängslades för färden –
känner en sekund sin största trygghet,
vilar i den tillit

som skapar världen.

Karin Boye, ur diktsamlingen ”För trädets skull” 1935
Hör Karin Boye själv läsa första versen.

English translations of ”Yes, of course it hurts” by Jenny Nunn and by David McDuff.

På håll ser äppelträdet fortfarande oförändrat ut men när man tittar närmare ser man att något har hänt. Knopparna spricker. De nya löven börjar titta fram bakom de skyddande fjällen. Samtidigt pågår fortfarande nedbrytningen av förra årets löv och frukter nere på marken. Utan död finns inget liv.

Karin Boyes dikt om knopparna som tvekar och ängslas innan de spricker har inspirerat generationer av svenskar att pröva sina vingar och göra saker de egentligen inte vågar. Själv hoppas jag på att börja en ny fas i min karriär inom kort. Än vet jag inte var och hur, men vi får väl se…

From a distance the apple tree looks the same as it has done for months, but if you look up close it’s clear that something has happened. Bud burst. The new leaves are starting to peek out from behind the protective scales. At the same time last year’s leaves and fruits are still being digested on the ground below. Without death there can be no life.

Karin Boye’s poem (English translations of the poem: see links above) about the buds that heistate out of fear before finally bursting has inspired generations of Swedes to do things that they don’t really dare to do. I’m hoping to start a new phase in my career very soon. So far I don’t know where or how, but we’ll see…

ErikaGroth-5197ErikaGroth-5198ErikaGroth-5207ErikaGroth-5202ErikaGroth-5209Fotona ovan är tagna 2015-04-04 i Uppsala.

Im following a treeKolla även in andra trädföljare på Loose and Leafy (internationellt).

Äppelträdet i mars

Solen börjar sakta värma igen men lövsprickningen har ännu inte kommit igång. Äppelträdet ser därför ut som det gjort i flera månader nu. Jag vet att det händer saker inne i knopparna men utanpå syns ingenting. Den här gången inspirerade de kala grenarna och stammarna mig att ta mer konstnärliga trädfoton. Den idén resulterade i att jag ramlade baklänges ner från stenbumlingen som trädet står på. Som tur var landade jag relativt mjukt i skogen istället för på asfalten.

The sun shine is starting to feel warm again but the buds have yet to burst. Hence, the apple tree looks the same as it has done for months. I know that things are happening inside the buds, invisible to me. This time the bare branches and stems inspired me to take more artistic tree photos than usual. This resulted in me falling backwards off the boulder that the apple tree is standing on. Luckily I landed in the relatively soft forest vegetation rather than on the road.

ErikaGroth-5104ErikaGroth-5113ErikaGroth-5099ErikaGroth-5087ErikaGroth-5111ErikaGroth-5120ErikaGroth-5083ErikaGroth-5076ErikaGroth-5097Fotona ovan är tagna 2015-03-05 i Uppsala.

Im following a treeKolla även in andra trädföljare på Loose and Leafy (internationellt).