Fågelskådning vid Gammelstadsviken och Mjölkuddstjärn

Gjorde idag ett nytt försök att besöka Gammelstadsviken i Luleå från entrén vid Gamla Haparandavägen. Den här gången gick det bättre. Det fanns fortfarande kvar snö och is på stigen men tillräckligt mycket hade hunnit tina bort för att man utan större besvär skulle kunna gå till fågeltornet vid sjön. Där var det massor med folk idag eftersom det var invigning av den nu färdiga upprustningen och förbättrandet av naturreservatets tillgänglighet med bland annat en ny infart.Jag var glad över att jag äntligen lyckades få se en havsörn sväva över sjön. Tyvärr var den för långt borta för att kunna fotograferas. Det var en trevlig utflykt, särskilt eftersom den här dagen var den första dagen i år som var tillräckligt varm för att det skulle gå att vistas utomhus i t-shirt utan att frysa. Efter att ha druckit en kopp kaffe som Länsstyrelsen bjöd på, kokat på klassiskt vis över elden, drog jag vidare till den närbelägna Mjölkuddstjärn där fåglarna är lite närmare och lättare att fotografera.

Den här gången höll sig några skäggdoppingar i närheten av stranden så att jag kom åt att fotografera dem på närmare håll än förra gången jag besökte Mjölkuddstjärn.Jag såg några brunänder och, på ganska långt håll, en kricka.En nätt, liten vadare flög iväg när jag kom för nära den. Jag är lite osäker på om det var en grönbena eller en skogssnäppa.Flera skrattmåsar låg och ruvade nära gömslet bakom Scandic.

Sjungande fåglar i Hägnan

Förra helgen stannade jag till på friluftsmuseet Hägnan vid Luleå Gammelstad för en fika. Luften kring caféet ljöd av fågelsång.

Där fanns bland annat sädesärlor,
talgoxar,björktrastar,rödvingetrastar,
bofinkar, och gulsparvar med sitt karakteristiska i-i-i-i-i-i-u.På stigarna i skogen vid Hägnan låg snön fortfarande kvar men våren är ändå här. Videkissarna hade slagit ut och i en av hagarna gick ett par sömniga grisar och bökade.

Vårfåglar vid Mjölkuddstjärn

För en vecka sedan vandrade jag den 1,3 kilometer långa stigen runt Mjölkuddstjärn i Luleå och fotograferade fåglarna i sjön. Jag försökte även ta mig till fågeltornet vid den närbelägna Gammelstadsviken men stigen dit från Gamla Haparandavägen var fortfarande täckt av djup snö så jag gav upp och vände en bit in i skogen.

Det bor en hel koloni skrattmåsar i Mjölkuddstjärn men bland alla skrattmåsar hittade jag även en del andra sjöfåglar.

SkrattmåsarSothönsSädesärlorStorskrakarKniporEn sångsvanEn viggOch en skäggdopping

Rönnen i maj – och mer vårfåglar

Våren är sen i år. Nu i maj är det fortfarande mycket mer snö kvar än det har varit på åratal vid den här tiden på året. Den här observationen stödjs av det faktum att medeltemperaturen i april faktiskt var något kallare än normalt i Älvsbytrakten enligt SMHI (figuren ovan visar medeltemperaturens avvikelse från det normala). Mot förväntan gick inte Piteälven innan valborgsmässoafton i år, men tack vare ett par varma vårdagar den senaste veckan har älven gått vid Älvsbyn. Vid Storforsen håller isen på att gå både i Piteälven och i Varjisån (se videon nedan), som går ihop med Piteälven strax nedanför forsen.

Spring has been slow to arrive this year. Now in early May it is still far more snow left than it has been for years at this time of year. This observation is confirmed by the fact that the mean temperature in April actually was slightly colder than normal in the Älvsbyn region according to the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI) (the figure above shows the deviation of the mean temperature from normal). Contrary to my expectation Pite River did not break before Walpurgis Night this year but thanks to a couple of warm spring days this last week the river has now broken at Älvsbyn. At Storforsen the ice is breaking up both in Pite River and in the small Varjis stream (see video below) which join Pite River just below the rapid.


Själva rönnen har fortfarande inte förändrats sedan sist. Ännu har knopparna inte börjat spricka. Däremot har området förändrats. Nu har rönnen helt tinat fram ur snön. Nederdelen av stammarna är täckta av mossa. På marken ligger resterna av förra årets löv kvar.

The rowan tree itself still has not changed since last time. Bud burst has not started yet. But the area around the tree has changed. Now all the snow around the rowan is gone. The lower part of the stems are covered in moss. On the ground last year’s leaves still remain.Den här gången hade nästan all snö och is på stigen längs Storforsen smält bort och jag kunde för första gången i år gå (utan att riskera livet) längs forsen hela vägen upp till huvudutsiktspunkten. Där uppe passade jag på att fotografera lite mer färgglada botaniska inslag. Vid den övre entrén till naturreservatet finns en stor karta över Piteälven som förklarar hur älvsystemet ser ut och var längs älven Storforsen ligger.

This time almost all the snow and ice on the path along Storforsen had melted and for the first time this year I could walk (without risking my life) along the rapid all the way up to the main lookout point. Up there I took the chance to photograph some more colourful botanical features. By the upper entrance to the natural reserve there is a big map of Pite River that explains what the river system looks like and where along the river Storforsen is located.Piteälven startar uppe i Sulidälbmáfjället i Sàlajiegnaglaciären och slingrar sig 40 mil ner till Svensbyfjärden vid Öjebyn, Piteås gammelstad. På grund av landhöjningen (för närvarande cirka 1 meter varje århundrade här) flyttas hela tiden kusten allt längre ut. Under den senaste istiden pressade den gigantiska inlandsisens tyngd ner marken och marken håller nu sakta på att åter stiga tillbaka till sin ursprungliga nivå.

Pite River starts up in the Sulidälbmá mountain at Sàlajiegna glacier and meanders 400 kilometers down to Svensbyfjärden at Öjebyn, Piteå Old Town. Due to land rise (currently about 1 metre every 100 years here) the coast line is constantly moving further out. During the last ice age the weight of the gigantic inland ice sheet compressed the land and now the land is now slowly rising back to its original level.

 

Snösmältningen här i låglanden ökar sakta vattenföringen i Piteälven men det är inte förrän snön smälter uppe i fjällen i mitten till slutet av juni som vattenföringen är som störst i Storforsen med cirka 850 kubikmeter i sekunden. Storforsen är fin nu också men då är den mäktig på riktigt.

The melting snow here in the lowlands is slowly increasing the water flow in Pite River but it is not until the snow in the mountains up north melts in mid to late June that the water flow peaks in Storforsen at about 850 cubic metres of water per second. Storforsen is nice now too but that is when it is actually impressive.

Nu återvänder flyttfåglarna. Ett fält nära Tväråselet på vägen mot Storforsen är en populär rastplats. Den här dagen såg jag tranor, sångsvanar, kanadagäss och gräsänder där. Och en rovfågel med kluven stjärt som verkade se ut som en röd glada eller möjligen en brun glada, vilket är förvirrande eftersom ingen av de två arterna borde finnas här. Vet inte riktigt vad det var.

Now the birds that move down south for the winter are returning. A field by Tväråselet along the road to Storforsen is a popular resting site. On this day I saw Common Cranes (Grus grus), Whooper Swans (Cygnus cygnus), Canada Geese (Branta canadensis) and Mallards (Anas platyrhynchos) there. And a raptor with a forked tail that seemed to look like a Red Kite (Milvus milvus) or possibly a Black Kite (Milvus migrans), which is confusing because neither species is supposed to exist here. Don’t quite know what that was.Uppljusade bilder av rovfågeln / Brightened photos of the raptor:Fotona är tagna 2017-05-06 i Storforsen, Bredsel, och längs väg 374 vid Tväråselet.

Im following a treeKolla även in andra trädföljare på The Squirrelbasket (internationellt).

Annons för UNICEF: Världens kväll – för alla barn

Varje minut dör 11 barn av orsaker som går att förhindra. Under kvällen den 1 maj 2017 kraftsamlar vi för att fler ska vara med och kämpa för barnen. Varje minut räknas!

***
Det här inlägget är obetald reklam för UNICEF Sverige.
Denna blogg ingår i UNICEF:s bloggnätverk ”Bloggare för varje unge”.

bloggare-varenda-unge-200-150-flicka

Vårkoll vid Storforsen

Gjorde en utflykt till Storforsen i Piteälven igår och rapporterade in det fenologiska läget till Vårkollen. Det enda som fanns att rapportera var att björkarna ännu inte har börjat få några löv. Förutom björkar förekommer även vårkollsarterna sälg, hägg och tussilago i norra Sverige men inte blåsippor och vitsippor som är sydliga arter. Men vid den övre delen av Storforsen hittade jag bara björkar.Våren kom igång bra men har tyvärr kommit av sig de senaste veckorna. Mycket av snön ligger fortfarande kvar. Idag på Valborgsmässoafton har dessutom snön vräkt ner hela dagen så nu är allt snötäckt igen. Förra året gick älven innan Valborg men i år ligger isen ännu kvar även om den börjar spricka upp här och var. Själva Storforsen forsar för mycket för att kunna frysa på vintern fast igår verkade det vara ganska lite vatten i forsen för att vara vår och snösmältningstider.


Vårkollen – så här går det till
Vårkollen genomförs under 72 timmar under Valborgshelgen (29 april-1maj). Frågan i Vårkollen är: ”Hur långt har våren kommit hos dig?”.

Gå ut i naturen och kolla

  • blomningsläget för tussilago, blåsippa, vitsippa, sälg och hägg och
  • lövsprickningsläget för björk

Det är lika viktigt att vi får veta om blomningen/lövsprickningen

  • inte börjat än (inte börjat blomma; lövsprickning inte börjat)
  • pågår (blommar; lövsprickning pågår) eller
  • är över (överblommad; lövsprickning avslutad)

Sedan skickar ni in era observationer på www.vårkollen.se.

Klart!

Resultatet presenteras den 2 maj!

Vårkollen genomförs av Svenska Botaniska Föreningen och Svenska fenologinätverket. Målet är att få en ögonblicksbild av vårens utveckling i landet. Dessa data bidrar till den databas och forskning om klimatförändringens effekter som Svenska fenologinätverket stödjer under ledning av Sveriges lantbruksuniversitet.

Informationstexten om Vårkollen ovan är kopierad från ett utskick från Kjell Bolmgren, samordnare för Svenska fenologinätverket.