Se folks ”hemliga” CV på LinkedIn

Att lägga upp sin CV på LinkedIn är att offentligt våga stå för den. Det ger (åtminstone i mitt tycke) ett gott intryck. Dessutom är LinkedIn en guldgruva om du vill veta vilken bakgrund de människor som idag har ditt drömjobb har. Det ger dig viktiga ledtrådar till hur du kan få samma jobb. Och LinkedIn ger dessutom viktig information om vilken typ av jobb människor med din utbildning brukar få i verkligheten.

Nu är det i praktiken så att många anger i inställningarna att deras CV bara ska vara synlig för deras kontakter på LinkedIn. Om du är inloggad på LinkedIn kommer du därför ofta bara att se förnamnet och ett foto på personen men resten av informationen är censurerad.

Vad dessa människor inte verkar känna till är att alla LinkedInprofiler är fullt synliga för de som inte är inloggade. Vill du se folks hela CV ska du alltså logga ut ur LinkedIn. Sedan startar du om webbläsarfönstret och använder en vanlig sökmotor som Google för att söka på namn eller yrkestitel och LinkedIn. Och vips så finns all denna användbara information fullt tillgänglig.

Antagen

Skärmavbild 2014-07-11 kl. 14.00.45Så där ja. Nu är jag officiellt antagen till miljö- och hälsoskyddsprogrammet vid Stockholms universitet. Jag tjuvstartade visserligen redan förra terminen men nu är jag alltså antagen på riktigt.

Så det blir ett år till av pendlande fram och tillbaka mellan Uppsala och Stockholm. Och det känns onekligen lite märkligt att vara student igen efter att ha stått på andra sidan katedern i flera år. Men vad gör man inte för chansen att få lämna universitetet och få ett riktigt jobb en vacker dag…

En sommar vid jordens ände

Min intervju med Örjan Gustafsson finns nu att läsa på Gaudeamus hemsida. Örjan Gustafsson är forskningsledare för den första etappen av SWERUS-C3-expeditionen med isbrytaren Oden i Arktiska oceanen i sommar. Syftet med expeditionen är att ta reda på mer om sambandet mellan klimatet, permafrosten och kolcykeln.

Alla kan följa SWERUS-C3-expeditionen via sociala medier. Länkar finns på expeditionens hemsida.

Min artikel har kommit ut

Nu är min journalistiska artikel om åldrandets evolution tillgänglig på Gaudeamus hemsida och papperstidningen kommer ut i veckan.

Min artikel handlar om att en internationell forskargrupp har upptäckt att det inte finns något universellt mönster för åldrande. Det finns till exempel arter där sannolikheten att dö inom den närmaste tiden inte påverkas alls eller till och med minskar när de blir gamla, tvärtemot hur det fungerar i människor. Forskarna hade jämfört hur dödlighet och fertilitet varierar med åldern hos människor och flera olika arter av djur, växter och alger. Forskningsstudien publicerades nyligen i Nature med titeln ”Diversity of ageing across the tree of life”.

Och jag kan konstatera att jag fortfarande älskar att se mitt namn på författarraden!

Dag 1 på mitt nya liv

Så där ja. Alla buffrar jag tillverkade med stor noggrannhet är nu uthällda i vasken. Mängder av använda små plaströr ligger i soporna. Mina bakterieplattor och transgena växter är autoklaverade, eller tryckkokade som det väl heter på vanlig svenska. Labböcker och datafiler är överlämnade. Skrivbordet är tömt. Fikat är uppätet. Min sista dag som forskare på KTH är avklarad.

Eftersom akademien är som den är innebär det i och för sig inte att själva jobbet är avslutat. De rapporter som ska publiceras om arbetet är fortfarande inte klara. Men i princip är jag färdig med KTH. Och jag lämnar därmed livet som universitetsforskare bakom mig. Kanske återkommer jag en vacker dag, men just nu känner jag mig färdig med den delen av mitt liv.

Jag kommer istället att återigen sätta mig i skolbänken för att plugga miljö- och hälsoskydd. Dessutom har jag redan börjat läsa geologi på distans som komplement till min tidigare biologiutbildning. Snart kommer även min första ”riktiga” vetenskapsjournalistiska artikel ut i studenttidningen Gaudeamus.

Länge var det min stora dröm att disputera och bli en forskare. Nu har jag gjort allt det jag drömde om. Jag har min doktorstitel och jag har till och med jobbat med forskning i flera år efter doktorandtiden. Nu är det är dags att gå vidare och uppfylla nya drömmar.

Naturvetare kommer jag alltid att vara i själ och hjärta oavsett om jag jobbar som forskare eller inte. Men i fortsättningen är målet att vara en både fysiskt och psykiskt frisk och hälsosam naturvetare. Och jag är överens med min läkare om att i dagsläget förstör en fortsatt karriär som universitetsforskare mina chanser att uppnå det målet.

Vilken sorts geolog är du?

Alla yrkeskategorier har sina egna uppsättningar stereotypa fördomar om kollegorna med en lite annorlunda inriktning. Och även om ingen riktigt tar det hela på allvar så finns ändå tankarna där någonstans i bakhuvudet.

Här är en genialisk parodi på ett vanligt förekommande geologiskt diagram. Den här bilden har på sistone väckt stor entusiasm och diskussionslusta hos diverse geologer på twitter. Hur mycket behöver du tillsätta av de tre ingredienserna ”labråtta”, ”campare” och ”datanörd” för att resultatet ska bli en seismolog? Eller en berggrundsgeolog?

Geophysicist geochemist phase diagramDet framgår inte från diskussionen vem som gjort bilden men när jag googlar den verkar bloggen Diamictite av Emily J. Chin vara den tidigaste plats som bilden dyker upp på. Enligt den bloggen gjorde Emily bilden 2011 för att trycka på tröjor.

Hur skulle motsvarande bild se ut inom din yrkeskategori?

Naturvetarjobb: Att koordinera forskare

Ellenor Devines karriär har hittills varit rätt brokig. Efter att ha avslutat sin forskarutbildning vid Uppsala universitet lämnade hon universitetsvärlden och började istället jobba som rekryteringskonsult på en rekryteringsfirma. Idag har Ellenor lämnat även den tävlingsinriktade konsultvärlden bakom sig och hon jobbar numera som koordinator på Swedish Secretariat for Environmental Earth System Sciences (SSEESS).

SSEESS är ett samarbete mellan Kungl. Vetenskapsakademien, Sida och flera olika nationella forskningsråd, men rent praktiskt är organisationen knuten till Kungl. Vetenskapsakademien i Stockholm. Organisationens viktigaste uppgift är att uppmuntra fler svenska forskare att engagera sig i internationella klimat- och miljöforskningsprojekt. En stor del av arbetet handlar därför om att informera svenska forskare om vilka möjligheter som finns och att hjälpa dem att skaffa kontakter inom internationella projekt.

Som koordinator fungerar Ellenor som en sorts kombinerad administratör och informatör, och arbetsuppgifterna sträcker sig från att fixa kaffe till fikapauserna till att diskutera aktuell forskning med klimatforskare. Till vardags sysslar hon för det mesta med administrativa uppgifter som att anordna möten, skriva mötesprotokoll och administrera utlysningar om resebidrag för klimat- och miljöforskare som vill delta i internationella aktiviteter. Hon skriver också om globala miljöförändringar och om SSEESS:s aktiviteter på organisationens hemsida och i broschyrer och nyhetsbrev.

Människor föredrar att samarbeta med folk de känner och forskare är inga undantag. En viktig del av Ellenors jobb på SSEESS är därför att organisera konferenser och workshops där de svenska forskarna får träffa representanter från de stora internationella forskningsprojekten. Hon är själv biolog i grunden och har tidigare tillbringat flera år som forskare på ett laboratorium där hon studerade vätgasproducerande enzymer i cyanobakterier. Ellenors forskarbakgrund gör det lättare för henne att kommunicera med andra forskare och faktiskt förstå vad de pratar om, men ännu viktigare är att många forskare är mer benägna att lyssna på henne och ta henne på allvar om de betraktar henne som en av dem.

– Man får definitivt mer respekt som naturvetare och forskare, säger Ellenor.

SSEESS är en liten organisation med bara 3,5 tjänster. När man jobbar i en så liten organisation krävs det att man är van att ta tag i problem och få saker gjorda på egen hand för det finns inte nödvändigtvis någon som kan hjälpa en. Detta trots att personalen på SSEESS
verkligen älskar att samarbeta med varandra, vilket Ellenor trivs väldigt bra med.

– Jag gillar att jag alltid har fullt upp på det här jobbet, säger Ellenor. Visserligen är arbetsuppgifterna ibland är lite väl enkla, men jag trivs väldigt bra med att jobba i en organisation där folk verkligen vill samarbeta med varandra.

Vad jobbar egentligen naturvetare med?

Vad gör egentligen naturvetare efter att de tagit ut sin universitetsexamen? Jag började studera naturvetenskap på det som då kallades Mat-Nat-programmet vid Uppsala universitet direkt efter gymnasiet och sedan dess har jag knappt stuckit ut näsan utanför universitetsvärlden. Därför är det kanske inte så förvånande att jag har rätt dålig koll på vad naturvetare egentligen gör utanför universitetet. För att råda bot på detta har jag bestämt mig för att börja leta upp utbildade naturvetare och intervjua dem om deras jobb. Naturligtvis kommer ni läsare att få ta del av resultatet för jag misstänker att jag inte är den enda som har dålig koll på vad naturvetare egentligen jobbar med.

Den första naturvetaren vi kommer att träffa i denna serie är koordinatorn och biologen Ellenor. Fortsättning följer…