Lunglav

I dag hade jag gett mig själv i uppdrag att hitta lunglav. Enligt fyndkartan på artfakta.se skulle den finnas i Forstjärnbergets naturreservat vilket ligger ganska nära mitt hem. Så första uppgiften var att hitta till själva naturreservatet, vilket faktiskt inte var helt lätt. Särskilt inte eftersom skylten med naturreservat hade ramlat omkull och därför inte syntes särskilt bra från skogsbilvägen. Skylten visar även var stigen in i den ganska täta skogen går. Så jag körde fel ett par gånger innan jag hittade ”ingången” till reservatet.

Själva skogen var naturligtvis fullständigt indränkt med mygg så mygghatten jag köpte förra året kom väl till användning. Med hjälp av mygghatten var det någorlunda uthärdligt att gå längs skogsstigen. Det tog en stund men till slut hittade jag lunglav växande på en fallen trädstam. Uppdraget utfört!

Arga biologen ryter till


Nu är det adventstider igen. Jag blev nyligen påmind om Mirja Hagströms vid det här laget ganska många år gamla men ännu oöverträffade filmklipp på temat arga biologen ryter till (eller biogeovetaren för att vara mer exakt i just det här fallet). Jag tänkte att vi kan ta den en gång till. Det där vitgråa som många sätter i adventsljusstaken är alltså en lav, inte vitmossa. Fortfarande. Oavsett vad det står på påsen i affären.

Och om du tänker förbinda ett sår på gammaldags vis, som de försöker göra i den gamla Ronja Röverdotter-filmen, är det vitmossa du ska använda, inte laven. Särskilt inte torr lav! Kom ihåg att förklara det för barnen. Annars kan du råka ut för något synnerligen obehagligt om de försöker hjälpa dig när du gjort dig illa.

Den där vitaktiga laven som fyller adventsljusstaken kallas fönsterlav och tillhör gruppen renlavar. Tidigare lade många den mellan fönsterrutorna för att suga upp fukt. Jag tror att de nog skulle ha fått ännu bättre resultat om de hade använt vitmossa där också.

Asparna i februari

Det är fortfarande mitt i vintern och mörkt. På sistone har det varit kallt med utetemperaturer kring -30°C. Som vanligt den här tiden på året behövde jag öka ljusstyrkan på bilderna ganska mycket eftersom det fortfarande är så mörkt ute, även på dagen. Asparna gör inget märkbart. De gråa aspstammarna känns igen på den gula vägglaven Xanthoria parietina som nästan alltid växer på aspstammar.

It is still the middle of winter and dark. Lately it’s been cold with outdoor temperatures around -30°C.  As usual at this time of year I needed to increase the brightness in the photos quite a lot since it is still so dark outside, even at daytime. The aspens are not doing anything noticeable. The grey aspen stems are recognisable by the common yellow lichen Xanthoria parietina that almost always grows on aspen tree trunks.

Fotona är tagna den 2 februari 2019.

Im following a treeKolla även in andra trädföljare på The Squirrelbasket (internationellt).