Bárðarbunga ruskar på sig

Nu händer det grejer på Island. Vulkanen Bárðarbunga har vaknat till liv och ruskar på sig. Visa av erfarenheten från Eyjafjallajökull agerade isländarna snabbt. Denna gång ska alla lära sig att korrekt uttala vulkanens namn. Här kan du lära dig det korrekta sättet att uttala Bárðarbunga:

Vulkanen har pepprat på med tusentals jordskalv på bara några dagar. Jordskalven verkar orsakas av att magma tränger fram i en underjordisk gång*. Någon kreativ person har till och med skapat musik av jordbävningarna. Jordbävningarna i 3D:

Vulkanismen på Island orsakas av delvis av att Island ligger ovanpå en så kallad hetfläck (som vulkanerna på Hawaii och i Yellowstone) och delvis av att Island ligger ovanpå den mittatlantiska oceanryggen där plattorna glider isär och ny havsbottenskorpa bildas.

Sannolikheten att magman kommer att tränga upp på ytan så att vulkanen får ett utbrott har bedömts som ungefär 50:50 av några olika vulkanologer. Med flygkaoset som orsakades av Eyjafjallajökull 2010 i färskt minne har detta skapat närmast en domedagsstämning. Men sannolikheten att ett nytt utbrott skulle få samma effekt är liten eftersom regelverket för flygning i luft där det kan finnas vulkanaska har förändrats sedan Eyjafjallajökulls utbrott.

Den främsta risken om Bárðarbunga får ett utbrott är istället översvämningar. Det är därför man har evakuerat människor i närområdet. Bárðarbunga ligger under den enorma glaciären Vatnajökull. Ett utbrott skapar stora volymer smältvatten som riskerar att översvämma ett glesbefolkat men relativt stort område. Även ett viktigt vattenkraftverk ligger i farozonen.

Det finns webbkameror (t.ex. här och här) riktade mot Bárðarbunga. Eller rättare sagt, riktade mot ytan av den massiva glaciären Vatnajökull ovanför platsen där Bárðarbunga ligger. Om vulkanen skulle få ett utbrott kan man alltså titta på från sitt eget trygga vardagsrum. I alla fall kan man det när den heta lavan ätit sig igenom den tjocka glaciärisen och kommit upp på ytan. Vilket inte bör ta mer än ett dygn, eller kanske några veckor som mest.

Det finns till och med en webbsida där man får veta om Bárðarbunga har ett utbrott just nu. Ja eller nej (nei). Det finns även en sida som sammanfattar den senaste informationen om jordbävningarna.

Så summa summarum,
Bárðarbunga brummar och skakar på sig, men än så länge spyr den inte ut någonting överhuvudtaget. Och för människor utanför Island finns det ingen anledning att vara rädd för ett vulkanutbrott på Island.

*dike på engelska

Följa träd tillsammans

Jag hoppas att fler vill hänga på det här med trädföljande. Det är roligare om man är några stycken så kan man inspireras och uppmuntras av varandra.

Det finns ett internationellt nätverk som samordnas av Lucy Corrander på bloggen Loose and Leafy. Där ingår trädföljare från alla världens hörn. För att uppmuntra fler svenskar att börja följa ett träd har jag startat facebookgruppen ”Följa ett träd”.

Så välj ut ett träd och häng på. Det är ett kul och lättsamt sätt att följa naturens växlingar och vem vet, du kanske till och med lär dig något på vägen.

Du väljer själv hur ambitiös du vill vara. Du kanske vill bidra till forskningen inom området genom att bli en fenologiväktare och rapportera till naturens kalender. Eller så kanske du föredrar att skriva en dikt baserat på dina trädobservationer varje månad? Låt fantasin flöda.

Im following a tree

Äppelträdet i augusti

Att följa ett träd under ett år. Det är något som ett antal bloggare världen över ägnar sig åt och från och med nu hoppar även jag på trenden.

Jag har valt ut det träd som jag tänker följa. Ett böjt och missformat äppelträd som står mitt på en stor sten vid en väg. Eftersom ingen vettig människa skulle plantera ett äppelträd på den här platsen har trädet troligen vuxit upp från ett frö som råkade hamna där.

img_4436img_4453I Sverige finns både förvildad domesticerad apel (Malus domestica) och vildapel (Malus sylvestris). De två arterna är väldigt lika och båda förekommer i Uppland. Dessutom förekommer även hybrider mellan de två arterna. Vildapel har små (ca 1-2 cm), mycket sura äpplen med långa skaft medan apel har större, kortskaftade äpplen som smakar sött eller lite surt. Apelns blad har dessutom luden undersida medan vildapeln har kala blad.

Nu i augusti, mitt i högsommaren, är mitt äppelträd smockfullt med gröna äpplen. Enstaka äpplen har börjat falla till marken men de flesta sitter kvar i trädet. Jag smakade så klart på ett äpple från mitt äppelträd men det smakade inte särskilt mycket alls. Lite syrligt.

Mitt träd är med största sannolikhet en förvildad domesticerad apel eftersom äpplena är kortskaftade och inte är särskilt sura. Men det skulle även kunna vara en hybrid. För att veta helt säkert måste man göra en genetisk släktskapsanalys (en så kallad fylogenetisk analys).

Bladen är gröna. Några få blad verkar vara angripna men de flesta är ännu i bra skick. Jag hittade bara ett blad som hade börjat växla till höstfärg.

img_4443IMG_4439 IMG_4441 img_4444 img_4445 img_4446 IMG_4447 IMG_4456 img_4455 img_4454 img_4451 IMG_4449 IMG_4450 IMG_4448Mer om skillnaden mellan vildapel och domesticerad apel:
Mossberg & Stenberg. 2003. Den nya nordiska floran. Wahlström & Widstrand
Naturhistoriska riksmuseet. Den virtuella floran.

Fotona är tagna 2014-08-09 i Uppsala.

Im following a tree