Bästa kameratillbehöret: en nylonstrumpa

ErikaGrothTrädbakomstrumpaFick idén att trä en nylonstrumpa över objektivet för att få mjukare bilder från en gammal fotobok som jag lånade på biblioteket. Att andas på linsen så att den blir immig är ett annat tips på samma tema från en annan, nyare fotobok. Jag var så klart tvungen att testa båda.

Dessa tallar är faktiskt fotograferade i bra väder. Ett vanligt, skarpt foto av tallarna skulle ha varit riktigt tråkigt. Ett foto taget med en nylonstrumpa över linsen blir däremot dramatiskt, drömlikt och mycket mer spännande.

Bilden är minimalt redigerad. Den togs ursprungligen i färg, men jag har ändrat den till gråskala och ökat kontrasten en aning för att göra den lite mer dramatisk.

DNA-sekvenseringens fader är död

CGCATTCCG TTTCGCGAAGAT AGCGCGAACGGCGAACGC

Jag vet att man måste vara molekylärbiolog för att fatta skämtet hyllningen ovan, men jag kan bara inte låta bli. Tack Ed Yong för idén. (tips: genetiska koden)

Det är en sista hälsning till Fred Sanger, vinnare av två Nobelpris och en pionjär inom DNA-sekvensering, som har avlidit vid 95 års ålder.

Naturvetarjobb: Att koordinera forskare

Ellenor Devines karriär har hittills varit rätt brokig. Efter att ha avslutat sin forskarutbildning vid Uppsala universitet lämnade hon universitetsvärlden och började istället jobba som rekryteringskonsult på en rekryteringsfirma. Idag har Ellenor lämnat även den tävlingsinriktade konsultvärlden bakom sig och hon jobbar numera som koordinator på Swedish Secretariat for Environmental Earth System Sciences (SSEESS).

SSEESS är ett samarbete mellan Kungl. Vetenskapsakademien, Sida och flera olika nationella forskningsråd, men rent praktiskt är organisationen knuten till Kungl. Vetenskapsakademien i Stockholm. Organisationens viktigaste uppgift är att uppmuntra fler svenska forskare att engagera sig i internationella klimat- och miljöforskningsprojekt. En stor del av arbetet handlar därför om att informera svenska forskare om vilka möjligheter som finns och att hjälpa dem att skaffa kontakter inom internationella projekt.

Som koordinator fungerar Ellenor som en sorts kombinerad administratör och informatör, och arbetsuppgifterna sträcker sig från att fixa kaffe till fikapauserna till att diskutera aktuell forskning med klimatforskare. Till vardags sysslar hon för det mesta med administrativa uppgifter som att anordna möten, skriva mötesprotokoll och administrera utlysningar om resebidrag för klimat- och miljöforskare som vill delta i internationella aktiviteter. Hon skriver också om globala miljöförändringar och om SSEESS:s aktiviteter på organisationens hemsida och i broschyrer och nyhetsbrev.

Människor föredrar att samarbeta med folk de känner och forskare är inga undantag. En viktig del av Ellenors jobb på SSEESS är därför att organisera konferenser och workshops där de svenska forskarna får träffa representanter från de stora internationella forskningsprojekten. Hon är själv biolog i grunden och har tidigare tillbringat flera år som forskare på ett laboratorium där hon studerade vätgasproducerande enzymer i cyanobakterier. Ellenors forskarbakgrund gör det lättare för henne att kommunicera med andra forskare och faktiskt förstå vad de pratar om, men ännu viktigare är att många forskare är mer benägna att lyssna på henne och ta henne på allvar om de betraktar henne som en av dem.

– Man får definitivt mer respekt som naturvetare och forskare, säger Ellenor.

SSEESS är en liten organisation med bara 3,5 tjänster. När man jobbar i en så liten organisation krävs det att man är van att ta tag i problem och få saker gjorda på egen hand för det finns inte nödvändigtvis någon som kan hjälpa en. Detta trots att personalen på SSEESS
verkligen älskar att samarbeta med varandra, vilket Ellenor trivs väldigt bra med.

– Jag gillar att jag alltid har fullt upp på det här jobbet, säger Ellenor. Visserligen är arbetsuppgifterna ibland är lite väl enkla, men jag trivs väldigt bra med att jobba i en organisation där folk verkligen vill samarbeta med varandra.

Vad jobbar egentligen naturvetare med?

Vad gör egentligen naturvetare efter att de tagit ut sin universitetsexamen? Jag började studera naturvetenskap på det som då kallades Mat-Nat-programmet vid Uppsala universitet direkt efter gymnasiet och sedan dess har jag knappt stuckit ut näsan utanför universitetsvärlden. Därför är det kanske inte så förvånande att jag har rätt dålig koll på vad naturvetare egentligen gör utanför universitetet. För att råda bot på detta har jag bestämt mig för att börja leta upp utbildade naturvetare och intervjua dem om deras jobb. Naturligtvis kommer ni läsare att få ta del av resultatet för jag misstänker att jag inte är den enda som har dålig koll på vad naturvetare egentligen jobbar med.

Den första naturvetaren vi kommer att träffa i denna serie är koordinatorn och biologen Ellenor. Fortsättning följer…