Kvinnor gillar tydligen rymden och stjärnor

Det finns tydligen åtminstone två svenskor som har skrivit populärvetenskapliga böcker om naturvetenskap, nämligen Marie Rådbo som skrivit ”Ögon känsliga för stjärnor : en bok om rymden” och Ulrika Engström som skrivit ”Himlens väktare : astronomins historia före teleskopet”. Har inte läst någon av dem ännu, men vi får väl se.

Jag bad bibliotekens svarstjänst Bibblan svarar om tips på kvinnliga författare som skrivit populärvetenskapliga böcker om naturvetenskap på svenska. Dessa två var de exempel de hittade. Och Stefan Grip, som var den bibliotekarie som tog sig an uppgiften, erkände att det var svårt att hitta några kvinnor alls som skriver om naturvetenskap.

Känner du själv till fler exempel på kvinnor som skrivit populärvetenskapliga böcker om naturvetenskap (helst på svenska)? Med det menar jag populärvetenskapliga böcker som handlar om biologi, kemi, geovetenskap eller fysik. Medicin och matlagning ingår inte, även om jag vet att det finns kvinnor som skrivit bra böcker om de ämnena.

Det är lite underligt att både de två böcker som jag hittade på Adlibris och de två som Bibblan svarar hittade handlade om just astronomi. Annars brukar biologi anses vara det kvinnligaste av de naturvetenskapliga ämnena medan fysik brukar anses vara det manligaste. Kanske kan jag bli en riktig pionjär om jag skriver och lyckas publicera den bok om växter och naturhistoria som jag funderar på?

Saknas: Kvinnor som skriver populärvetenskap

Va fasen?! Skriver inte kvinnor populärvetenskap? Refuseras kvinnors populärvetenskapliga böcker av förlagen? Vill inte Adlibris sälja kvinnors böcker? Vad är det som pågår egentligen?

Jag kollade igenom vem som har skrivit de 50 först listade populärvetenskapliga böckerna på bokhandeln Adlibris hemsida idag. Hela 92% av dessa böcker visade sig vara skrivna av män och bara 4% av kvinnor.

Mer specifikt var det bara två av böckerna som hade en kvinnlig författare, nämligen ”Fysik: vad som är värt att veta” av Joanne Baker och ”Asteroids, comets and meteors” av Josepha Sherman. Böcker som saknade namngiven författare hoppade jag över och det var bara två författare som jag inte lyckades ta reda på könet på.

Andel kvinnliga författare inom populärvetenskap
Av de 50 först listade populärvetenskapliga böckerna på Adlibris (som hade minst en angiven författare) var 92% skrivna av män, 4% av kvinnor och 4% av författare av okänt kön.

Hör ni kvinnor där ute, det här behöver vi ta tag i. Så svårt kan det väl inte vara att komma på ett spännande vetenskapsämne som du kan skriva en bok om? Kan Richard, Bill, Tore och alla de andra karlarna så kan du också!

Mardrömmar i affärsvärlden

Måste göra lite reklam för en av mina favoritserier. Den handlar just om hur man absolut inte ska göra reklam. Mardrömmar i affärsvärlden består av tre stycken filmer som fortfarande kan ses på UR Play.

Katastrofala beslut

Design utan framtid

Marknadsföring och PR i motvind

Filmerna handlar om några av företagsvärldens största misstag som exempelvis chokladtillverkaren Cadburys PR-kampanj där barn ska köpa choklad för att kämpa mot barnfetma, Unilevers nya tvättmedel som inte bara tvättade rent utan också frätte stora hål i kläderna och Sunny Delights nya hälsojuice som färgade barnen brandgula.

I filmerna intervjuas personer som var inblandade i besluten om hur de tänkte och vad de lärt sig av misstagen. Dessutom raljerar olika experter över vad som gick fel och vad de olika företagen borde ha gjort istället. Jag önskar att allt utbildningsmaterial jag har fått plöja igenom på diverse kurser hade varit så här underhållande.

Forskarvärlden överrumplades av sviket löfte

När den amerikanska kongressen nyligen lyckades driva igenom den mindre lysande idén att tillfälligt lägga ner den amerikanska staten uppstod en del oväntade bieffekter för världens forskare.

Forskning är nästan alltid en internationell aktivitet. Numera är forskning också en IT-baserad aktivitet. All information som forskarna genererar samlas nämligen i allmänna databaser och dessa utgör sedan grunden för ytterligare forskning. Fördelen med detta system är att vem som helst kan komma åt informationen och använda den. Problemet är att någon måste ansvara för att underhålla och uppdatera databaserna. Vem har den stabilitet och de ekonomiska resurser som krävs för att kunna garantera att informationen fortsätter att finnas tillgänglig även i framtiden? Svaret på den frågan brukar vara den amerikanska staten.

National Center for Biotechnology Information (NCBI) är en del av den amerikanska sjukvårdsmyndigheten National Institutes of Health. NCBI driver många av de absolut viktigaste databaserna inom den biovetenskapliga forskningen. Dessa databaser inkluderar GenBank som innehåller alla kända gensekvenser i alla kända organismer och PubMed som är världens främsta litteraturdatabas för biomedicinsk och molekylärbiologisk litteratur.

När den amerikanska staten nyligen lade ner verksamheten upphörde plötsligt underhållet av dessa och andra vetenskapliga databaser. Vetenskap är nämligen inte nödvändigt och ska därför inte prioriteras tycker den amerikanska staten. Nu varade uppehållet bara en kort period så konsekvenserna blev inte så allvarliga, men vad händer nästa gång den amerikanska staten får ekonomiska problem?

”To avoid lapsing into another dark age of research, the ongoing maintenance of PubMed must be guaranteed. We urge the scientific community to push for PubMed to be entirely supported and commissioned by an international forum.”

Citatet ovan kommer från det senaste numret av Nature där ett par australiensiska forskare argumenterar för att PubMed är för viktig för att riskeras och därför borde skötas av ett internationellt forum istället för av de opålitliga amerikanerna. Det låter lockande, men det framgår inte vem som då ska ha huvudansvaret för databasen. Det är tyvärr vanligt att underhållet av vetenskapliga databaser rinner ut i sanden efter några år om det inte finns någon som permanent har huvudansvaret. Och det vore ju ingen förbättring.

Eftersom det för tillfället inte finns några andra realistiska alternativ så lär den amerikanska staten fortsätta att driva dessa databaser ett bra tag till, trots att den bevisligen inte ens klarar av att driva sig själv. Forskarna får helt enkelt ha tålamod och hoppas på det bästa.

P.S. Det är en hisnande tanke att för bara några decennier sedan kunde de flesta forskare utföra sitt jobb hur bra som helst utan att ha tillgång till en enda databas eller ens en enda dator. Världen är konstig och blir bara konstigare för varje år som går…

Dans i neonskyltarnas ljus

Kulturnatten är min favorit bland Uppsalas alla festivaler. Det känns inte som att det redan har gått en hel månad sedan festivalen var, men det har det. Detta år hade jag naturligtvis min nya kamera med mig, även om många av de roligaste aktiviteterna skedde i sammanhang, eller vid ljusförhållanden, som gjorde det omöjligt att fotografera.

Varje år på Kulturnatten brukar jag se till att hinna dansa åtminstone några danser på det tillfälliga utomhusdansgolv som den lokala swingdansföreningen alltid sätter upp på en av gatorna mitt i centrum. Det är en väldigt speciell känsla att dansa utomhus, mitt bland affärerna, inför massor av åskådare. Denna gång försökte jag också ta lite foton, men eftersom det var sent på kvällen och mörkt var jag tvungen att använda ganska långa slutartider för att det skulle bli några bilder alls. Kombinationen långa slutartider och dansarnas snabba rörelser gjorde naturligtvis att bilderna blev suddiga. Effekten blev lite surrealistisk och trots allt ganska snygg, ungefär som dubbelexponeringar på gammaldags fotofilm.

I år hann jag själv bara med att dansa till ett par låtar innan jag hastade iväg för att se riddarföreningens turnering och eldshow. Den var verkligen superhäftig! Tyvärr var det både för mörkt och för mycket folk för att det skulle gå att ta några fotografier alls på den showen.

Alla är välkomna att dansa på dansgolvet som läggs ut på gågatan på Kulturnatten.
Alla var välkomna att dansa på dansgolvet som hade lagts ut mitt på gatan.
Naturligtvis var det även dansuppvisningar. Här showar Lisa och Simon från föreningen Swingkatten.
Naturligtvis var det även dansuppvisningar. Här showar Lisa och Simon från föreningen Swingkatten.
Lite publikfriande akrobatik är ett måste i sådana här sammanhang.
Lite publikfriande akrobatik är ett måste i sådana här sammanhang.

Svenskar är (trots allt) rätt bra på att läsa och räkna

OECD har jämfört läskunnigheten och de matematiska kunskaperna hos vuxna, vilket i det här fallet betyder personer som är 16 år eller äldre, i de olika OECD-länderna. Ovan kan du själv se en sammanfattning av resultatet för de olika länderna. Klicka på ”Compare countries” och sedan på ”Sweden” (plus eventuellt ytterligare ett land som du vill jämföra med). Förutom den totala rankningen görs även en grov uppdelning av resultatet baserat på åldergrupper, yrkeskategorier, utbildningsnivå och om personerna är invandrare eller infödda (klicka på ”expand/collapse” för olika rubrikerna för att se graferna).

Bäst läskunnighet och matematisk förmåga hade japanerna, och näst bäst presterade finländarna. Svenskarna hamnade på femte plats i båda kategorierna. Det resultatet är väl inte så tokigt ändå?

Amaryllisblommorna är tillbaka

Min amaryllis, som senast blommade i påskas, har fått tillbringa sommaren på min balkong. Såvitt jag vet brukar amaryller bara blomma en gång per år, så jag blev rätt förvånad när jag för några veckor sedan tänkte ta in den inför hösten och upptäckte att den hade fått en ny blomknopp. Nu blommar den för fullt för andra gången i år! Jag, som älskar amaryllisblommor, kunde inte vara nöjdare.

En gen för ett underbart liv?

Växtforskare måste gilla att läsa sagor för det finns backtravsgener med namn som HOBBIT och ELF. Faktum är att det finns många gener i backtrav som heter ELF, och de brukar därför ha ett nummer efter namnet för att skilja dem åt. När jag letade efter en av dessa ELF-gener i backtravsdatabasen hittade jag istället en gen med ett ännu häftigare namn: PRIORITY IN SWEET LIFE 1. Översatt till svenska skulle det väl bli något i stil med första prioritet i ett härligt liv.

Samma gen har också ett par andra namn, nämligen de betydligt torrare och tråkigare EMS-MUTAGENIZED BRI1 SUPPRESSOR 2 och CALRETICULIN 3EMS-MUTAGENIZED BRI1 SUPPRESSOR 2 måste ursprungligen vara ett mutantnamn för EMS är en kemikalie som används för att skapa slumpmässiga mutationer i växters arvsmassor. CALRETICULIN är ett calciumbindande protein, så det sista namnet är egentligen det namn som ger mest information om vilken sorts gen detta är.

Det jag är nyfiken på är vem som döpte genen till PRIORITY IN SWEET LIFE 1 och varför de valde just det namnet, men detta hittade jag ingen information om på genens hemsida. När ordet sweet (söt) dyker upp i ett gennamn brukar det betyda att genen i fråga är inblandad i sockermetabolismen, men jag hittar inget som tyder på att PRIORITY IN SWEET LIFE 1 har något med socker att göra. Mycket mystiskt…

Ny organell hittad som tillverkar garvämnen

Eukaryota celler är inte homogena. De innehåller en massa olika separata delar som var och en har sin egen funktion. Dessa enheter fungerar ungefär som en sorts miniorgan och kallas därför för organeller. Nu har en grupp forskare hittat en ny sorts organell som de döpt till tannosomen. Denna upptäckt är i grund och botten resultatet av att forskarna på klassiskt biologmaner använt ett mikroskop för att titta på växtceller i hög förstoring, även om de i detta fallet inte använde ett enkelt ljusmikroskop utan ett antal mer avancerade och betydligt dyrare mikroskoperingstekniker.

Tannosomer bildas inuti kloroplasterna genom att små bubblor avknoppas från tylakoidmembranerna. Tylakoidmembranerna är mest kända för att det är här som fotosyntesens ljusreaktion sker. Inuti dessa små bubblor, som bara är några tiotals nanometer stora, bildas tanniner. Detta är naturligtvis anledningen till att bubblorna kallas tannosomer. Tanniner är garvämnen. Namnet kommer av att de används för att garva läder, men deras viktigaste uppgift i naturen är att ge växter en otrevlig smak som skyddar dem mot betande djur.

Tannosomerna i sin tur avkoppas gruppvis från kloroplasterna i s.k. skyttlar. Skyttlarna skapas genom att utbuktningar i kloroplasternas membran avsnörs till små påsar. Varje påse, som är någon mikrometer i diameter, är proppfull med små tannosomer. Skyttlarna färdas genom cellens cytoplasma till vakuolen där de tas upp. Återigen sker det alltså en sorts avknoppning, men denna gång inåt mot insidan av vakuolens membran. Resultatet är att varje påse kommer att täckas av ytterligare ett påslager som skapas av vakuolens membran.

Vakuolen är en stor, vätskefylld organell som fyller ut växtcellernas volym och även fungerar som förvaringsplats för diverse olika molekyler. Dessutom bryts vissa oönskade molekyler ner i vakuolen. Det är alltså vakuolen som är slutmålet för tanninerna, men när de väl kommer fram är de mycket väl förpackade. Hela tre lager membran skiljer dem från det övriga innehållet i vakuolen. Det innersta lagret kommer alltså från tylakoidmembranet, det mittersta lagret från kloroplastmembranet och det yttersta lagret från vakuolmembranet.

Tidigare så trodde man att tanniner bildades i det endoplasmatiska nätverket, vilket är en annan sorts organell där ett flertal olika typer av komplexa molekyler byggs upp. Upptäckten att tanniner istället bildas i tannosomer är ett bra exempel på att vi egentligen bara har börjat skrapa på ytan av vad som finns att upptäcka i naturen. Mycket av det som kallas etablerad kunskap i läroböckerna visar sig vid närmare granskning bara vara mer eller mindre kvalificerade gissningar. Det finns massor kvar att göra för framtidens forskare bara när det gäller att kontrollera vilka av läroböckernas påståenden som verkligen är sanna och vilka som inte är det.

Exempelvis har vi ju den uppenbara följdfrågan till denna nya upptäckt: hur kommer de byggstenar som tanninerna byggs upp av och de enzymer som sköter själva byggandet egentligen in i tylakoiderna till att börja med?

Referens: Jean-Marc Brillouet m.fl. (2013) The tannosome is an organelle forming condensed tannins in the chlorophyllous organs of Tracheophyta. Annals of Botany 112(6): 1003-1014