Här kommer fåglarna

Nu börjar fågelflockarna komma...
Nu börjar de första fågelflockarna samlas…

Nu börjas det igen… Upptäckte igår kväll, när jag var på väg hem från en utomhuskonsert med Väsen, att fågelflockarna åter har börjat samlas. Än är flockarna ganska små, men längre framåt hösten brukar himlen i centrala Uppsala täckas av gigantiska fågelflockar. Oftast är det kajor som är i farten. För några år sedan uppskattade kommunen att det finns 45 000-60 000 kajor i Uppsala. Kajan har blivit något av en symbol för staden, men eftersom de skitar ner väldigt mycket, och dessutom äter upp säden på åkrarna, är de i praktiken inte särskilt omtyckta. Uppsala har försökt alla möjliga metoder för att minska antalet kajor, men trots alla ansträngningar förmörkas himlen varje höst av de stora fågelflockarna.

En härlig sommarkväll med bra musik.
En härlig sommarkväll med bra musik.

En av Europas mäktigaste forsar

När jag var och hälsade på familjen i Norrbotten passade vi på att besöka Storforsen. Storforsen ligger i Piteälven några mil uppströms från Älvsbyn, och är enligt länsstyrelsen Nordens största oreglerade fors. Enligt Älvsbyns kommun är det Europas största oreglerade fors. Den totala fallsträckan är 5 km och fallhöjden 82 m. Under de sista två kilometrarna faller vattnet 60 m, vilket gör den sista delen av forsen extra storslagen. Eftersom det regnat så mycket i Norrbotten på sistone var det rejält med vatten i forsen. Den är verkligen otroligt mäktig att både se och höra. Tyvärr kom det några regnskurar när vi var där, men det var trevligt ändå. Det är närmast omöjligt att fånga forsens mäktighet på bild, men här är i alla fall några foton.

Storforsen
Storforsen under regnmolnen.
Lite längre ner längs Storforsen.
Det är mycket vatten i Storforsen efter allt regnande.
Det är mycket vatten i forsen nu.
Dånet från vattenmassorna överröstar det mesta.
Det finns även vackra småfall i området kring Storforsen.
Det finns även ”små”, vackra vattenfall i området kring Storforsen. Vid det s.k. Döda fallet är det populärt att hoppa från klipporna ner i vattnet.
En liten bäck som rann parallellt med den stora forsen.
En liten bäck som rann parallellt med den stora forsen.

Vattnet i själva Storforsen är svårt att fotografera eftersom det forsar så snabbt att det mest består av kritvitt skum. Däremot finns det flera små bäckar och vattendrag runtomkring själva forsen där vattnet rinner saktare. Där går det bättre att experimentera med kamerainställningarna för att få snygga effekter.

På besök i norr

Har varit och hälsat på min familj i Boden i några dagar. Självklart var kameran med i bagaget.

Förutom de vanliga turisterna var staden denna gång full av orienterare som, tillsammans med sina familjer och diverse övriga medhjälpare, kommit för att delta i O-ringen. Enligt tidningarna har det kommit ca 15000 personer till Boden denna vecka p.g.a. orienteringstävlingarna. Det är väldigt många besökare i en stad där det i vanliga fall bor ca 27500 personer.

Boden är en väldigt grön sommarstad.
Boden är en väldigt grön sommarstad.
Skrattmås
Skrattmås
Vattnet i Bodträsket svalkar skönt...
Hittade denna gulliga hund badandes i Bodträsket.
ErikaGroth201307apporterandehund
Bad och lek.

Uppå hala dansgolvsbräderna…

Tillbaka i Gamla Uppsala, men denna gång på kvällen. Under juli är det dans på Disagården varje onsdag. Disagården är ett friluftsmuseum som består av en komplett lantgård från slutet av 1800-talet. Dessutom finns där en utedansbana och ett enkelt café. Det är väldigt vackert att sitta vid Disagården i kvällssolen med svalorna som flyger omkring bland de gamla husen.

När jag kom till Gamla Uppsala var himlen täckt av mörka moln.
När jag kom till Gamla Uppsala var himlen täckt av mörka moln, så jag var lite orolig för att det skulle börja regna.
Danskvällen började med en kort pröva-på-lektion som lockade rätt mycket folk.
Danskvällen började med en populär pröva-på-lektion.
Massor av svalor flög omkring runt de gamla husen.
Massor av svalor flög omkring runt de gamla husen.
Jag brukar gå en stund på de lägsta styltorna ibland, bara för att kolla att jag fortfarande kan.
Jag brukar då och då testa att gå en stund på de lägsta styltorna, bara för att kolla att jag fortfarande kan.
Mycket gamla redskap finns bevarade på Disagården.
Mycket gamla redskap finns bevarade på Disagården.
Dansen fortsätter till sent på kvällen...
Dansen fortsatte till sent på kvällen…
Området kring Disagården är väldigt vackert.
Området kring Gamla Uppsala och Disagården är väldigt vackert, speciellt i kvällssol.
Kvällsvy över den största av kungshögarna.
När jag åkte hem satt det fortfarande folk uppe på kungshögarna.

 

Märkligheter i Gamla Uppsala

Dagens utflykt gick till Gamla Uppsala, där de s.k. kungshögarna finns. De är gigantiska gravhögar från 500-talet. Tidigare fick man inte gå på kungshögarna då generationer av turister hade eroderat djupa spår i högarna. Nu har de åtminstone delvis restaurerats och man får åter gå på alla högar, fast det står plakat överallt att man ska gå på gräset och inte på stigarna. Det är lättare sagt än gjort, för lutningen är riktigt brant och det blåser ordentligt när man kommit upp på toppen av de större högarna.

Kyrkan i Gamla Uppsala var Sveriges (eller snarare det blivande Sveriges) första domkyrka, fast en stor del av den ursprungliga domkyrkan förstördes i en brand på 1200-talet. I samband med det flyttade ärkebiskopen från dåtidens Uppsala (dagens Gamla Uppsala) till Östra Aros (dagens Uppsala). Dagens kyrka i Gamla Uppsala består av ungefär halva den ursprungliga domkyrkan, och den används fortfarande som kyrka. Delar av väggarna är murade med vanligt tegel, men speciellt på nederdelen av väggarna sitter diverse typer av stenar inmurade. Bland annat sitter där en ca 1000 år gammal runsten. Vissa av stenarna ser, med lite fantasi, rätt roliga ut.

Runsten som sitter inmurad i kyrkväggen.
Runsten som sitter inmurad i kyrkväggen.
Den här stenen ser ut som ett troll.
En sten som ser ut som ett troll.
Denna sten liknar en sköldpadda.
Och en som liknar en sköldpadda.
Ahlgrens bilar är ute och kör på kyrkväggen.
Ahlgrens bilar är ute och kör på kyrkväggen.
Insidan av kyrkan är vackert målad.
Insidan av kyrkan är dekorerad i gammaldags stil.

Det pågår sedan något år tillbaka en stor arkeologisk utgrävning i Gamla Uppsala i det område där de nya järnvägsspåren ska byggas. Mycket av det område som nu grävs ut har varit ”det vanliga folkets” by från järnåldern och in i medeltiden. Under sommaren ger arkeologerna en kort guidad tur varje vardag. Jag var förra året och tittade på när de grävde ut några grophus och ett gravfält. Idag fick vi se spår av en enorm stolprad som verkar ha lett fram till Gamla Uppsala och dessutom rester av bostäder i närheten av det gravfält som grävdes ut förra året. Förra året visade guiden några fynd från gravfältet, men i år fanns det inte så mycket mer än stolphål i marken att titta på. Husen som de gräver ut nu kommer från en period då folk inte verkar ha lämnat så mycket material efter sig, åtminstone inte av den typ som bevaras i jorden.

Guiden visar var stolphålen finns. Stolparna bar upp taket i ett bostadshus under romersk järnålder.
Guiden förklarar hur husen var byggda under den romerska järnåldern. Idag finns det bara kvar kollager från eldhärden och stolphål efter de stolpar som bar upp taket.

När jag senare satt och åt på uteserveringen på Odinsborg kom denna talgoxe och slog sig ner på mitt bord.

En gäst vid bordet.
En gäst vid bordet.
Det var antikloppis i Gamla Uppsala. Kanske var det därför det hängde en kristallkrona i ett träd.
Det var antikloppis i Gamla Uppsala. Kanske var det därför det hängde en kristallkrona i ett träd.
En sak som är märklig med Uppsala är att man hittar övergivna strumpor lite varstans i stan. Här vid järnvägsövergången i Gamla Uppsala. Hur tappar man egentligen en strumpa utan att märka det?
Något som är lite underligt är att man ofta hittar övergivna strumpor lite varstans i stan, som här vid järnvägsövergången i Gamla Uppsala. Hur kan man tappa en strumpa utan att märka det?

Att fotografera riktigt små detaljer

Makroobjektiv ger bra närbilder, men vill man ha riktigt ordentlig förstoring behöver man koppla kameran till ett mikroskop istället för ett objektiv. Här är ett par exempel på mikroskopfoton av genaktivitet i en ung grankotte som jag tog när jag var doktorand. Dessa foton är tagna med en Hamamatsukamera monterad på ett Leica Leitz DMRXE-mikroskop.

Kotten är uppskuren i 7 mikrometer tjocka snitt och märkt med en radioaktiv sond som anger var just denna gen är aktiv (det är det som lyser gyllengult på den undre bilden). Radioaktiviteten från sonden fångas på fotografisk emulsion, som sedan framkallas på sedvanligt sätt, så jag tillbringade rätt mycket tid i mörkrum som doktorand…

ErikaGrothGrankotteÄldreLjusfältErikaGrothGrankotteÄldreMörkfält

Som doktorand använde jag ibland även elektronmikroskop för att avbilda riktigt små detaljer av växters yta. Jag har letat igenom mina gamla filer för att försöka hitta några bilder av kottar tagna med elektronmikroskopet, men jag verkar tyvärr inte ha kvar några sådana bilder.

En blöt dag i Botaniska trädgården

Köpte ett begagnat makroobjektiv samtidigt som jag köpte kameran. Jag visste att det skulle bli ett favoritobjektiv. Tog med kameran med makroobjektivet till Botaniska trädgården idag. När jag kom dit började det tyvärr att spöregna. Eftersom det var nästan en timme kvar tills både växthuset och caféet skulle öppna tog jag skydd under parasollerna på den stängda uteserveringen och väntade. Medan jag väntade på att tropiska växthuset skulle öppna roade jag mig med att fotografera regndroppar som slog ner på stolsryggarna så att vattnet stänkte åt alla håll.

De första timmarna öste regnet ner.
De första timmarna öste regnet ner.

När växthuset till sist öppnade var jag i paradiset. Ett makroobjektiv är perfekt för att fotografera växter. När jag till slut kom ut igen hade det äntligen slutat regna, så jag passade på att fotografera några av växterna i nytto- och köksväxtlandet också. Där kröp det omkring små djur på flera av växterna, som naturligtvis fick agera fotomodeller.

ErikaGroth130714blomradErikaGroth130714lotusErikaGroth130714blommorpåbladErikaGroth130714rödablommorErikaGroth130714lökErikaGroth130714snigel

Sommar, sol och SEMESTER!

Äntligen semester! Har precis skaffat min första egna systemkamera, så denna semester kommer det att bli mycket fotograferande. Det krävs mycket övning för att lära sig hantera inställningarna på en ny kamera, så de första bilderna blir lite sisådär. Fotograferade igår kväll i Hågadalen, och mitt på dagen i centrala Uppsala idag. Det har varit gassande sol hela dagen, vilket egentligen inte är optimalt för fotografering då bilderna tenderar att bli både för ljusa och för mörka samtidigt. Några bilder blev i alla fall ok…

Promenerande insekt
Promenerande insekt.
Betande häst i kvällssol
Betande häst i kvällssol.
Hågadalen i kvällssol
Hågadalen i kvällssol.
Påklädd cykel
Påklädd cykel.
Gatuvy i Uppsala
Gatuvy i Uppsala.
Snygg spegelbild av fågeln i vattnet
Snygg spegelbild av fågeln i vattnet. Dagens bästa bild!
Gräsand som putsar fjädrarna
Gräsand som putsar fjädrarna.
Bildkvaliteten är inte jättebra, men bilden är så rolig att jag tog med den ändå. Anden ser ut att göra honnör.
Kvaliteten är inte jättebra, men bilden är så rolig att jag tog med den ändå. Gräsanden ser ut att göra honnör!

Kakaduor kan skruva upp skruvar

Att kråkfåglar är väldigt intelligenta har varit känt rätt länge. De är bra på att lösa logiska problem och på att tillverka och använda ändamålsenliga redskap. Kråkan i den här videon böjer spontant pinnen till en krok när den inser att en rak pinne inte fungerar för att lyfta upp belöningen.

Kråkan i denna film använder en serie verktyg för att komma åt sin belöning. Även i detta fall klarade kråkan uppgiften utan att någon visat den hur det ska gå till.

Det är inte bara kråkfåglar som är intelligenta. Här kan du se en video på kakaduorna Dolittle, Pipin och Muppet som lugnt och metodiskt öppnar en serie lås för att komma åt godbitar i en låda. Fågelklor duger uppenbarligen lika bra som skruvmejslar eller fingrar för att skruva loss skruvar. Precis som kråkan i videon ovan har kakaduorna inga problem med att räkna ut i vilken ordning låsen ska öppnas. Studien med kakaduorna publicerades nyligen i PLOS One.

Inte konstigt att fåglar är så förbaskat bra på att stjäla jordgubbar, hur man än försöker hindra dem…