Kategori: Endast text

Se folks ”hemliga” CV på LinkedIn

Att lägga upp sin CV på LinkedIn är att offentligt våga stå för den. Det ger (åtminstone i mitt tycke) ett gott intryck. Dessutom är LinkedIn en guldgruva om du vill veta vilken bakgrund de människor som idag har ditt drömjobb har. Det ger dig viktiga ledtrådar till hur du kan få samma jobb. Och LinkedIn ger dessutom viktig information om vilken typ av jobb människor med din utbildning brukar få i verkligheten.

Nu är det i praktiken så att många anger i inställningarna att deras CV bara ska vara synlig för deras kontakter på LinkedIn. Om du är inloggad på LinkedIn kommer du därför ofta bara att se förnamnet och ett foto på personen men resten av informationen är censurerad.

Vad dessa människor inte verkar känna till är att alla LinkedInprofiler är fullt synliga för de som inte är inloggade. Vill du se folks hela CV ska du alltså logga ut ur LinkedIn. Sedan startar du om webbläsarfönstret och använder en vanlig sökmotor som Google för att söka på namn eller yrkestitel och LinkedIn. Och vips så finns all denna användbara information fullt tillgänglig.

Merit = krocketvinst, lottdragning eller relevant yrkeskompetens?

”The order of authorship was determined from a twenty-five-game croquet series held at Imperial College Field Station during summer 1973.”

Biologerna M.P. Hassell och R.M. May tillbringade sommaren 1973 på Imperial Colleges fältstation. Uppenbarligen hade de tråkigt för de ägnade 25 stycken krocketmatcher åt att avgöra vem av dem som skulle få den stora äran att stå först på deras gemensamma artikel ”Aggregation of predators and insect parasites and its effect on stability”. Hassell vann. Artikeln publicerades i Journal of Animal Ecology sommaren 1974 med en fotnot om hur författarordningen avgjorts.

Det gäller att slå vakt om sin karriär. I den vetenskapliga världen är meriter samma sak som vetenskapliga publikationer. Eftersom de flesta publikationer har många författare är det vanligt att det blir slagsmål om vem som ska få äran att stå först på listan och därmed få mest uppmärksamhet. Det är inte alltid så lätt att avgöra vem som egentligen bidragit mest till projektet och då behövs en alternativ metod för att fördela platserna. Lottdragning är klassiskt men tråkigt. Om en krocketturnering är mer rättvist än lottdragning kan väl diskuteras men det är nog roligare i alla fall…

Väggen är en mur – och den går hela vägen runt

Var jag än vänder mig möts jag av människor som i full fart rusar huvudstupa in i den så berömda väggen och blir sjukskrivna. Det är tydligt att ingen är immun men att alla ändå tror sig vara det.

Jag tror att en vägg är fel liknelse. Det verkar som att människor uppfattar väggen som något man kan väja för – om man bara är en tillräckligt duktig förare. Alla ser varningstecknen men ingen verkar bli tillräckligt skrämd av dem för att sakta ner i tid. Det är alltid något annat som är viktigare här och nu.

Men det är snarare som att alla människor är omgivna av en ringmur. Och jag är inte säker på att ringmuren har några portar. Att låta bli att försöka bryta igenom muren är kanske det enda sättet att undvika att krascha in i den?

Jag vill hitta en plats innanför muren där jag kan slå mig ner. Kanske har jag till sist blivit tillräckligt gammal för att klara av att inte bara välja utan också att välja bort?

Att lämna över

Efter tre lärorika år som föreningskassör har jag nu lämnat över ansvaret till en ny kassör. Det känns väldigt skönt. Men det känns också konstigt. Jag kommer hela tiden på olika kassörsuppgifter som behöver göras och måste påminna mig själv om att det inte längre är min uppgift.

Min hjärna har inte riktigt hängt med. Den kommer väl ikapp så småningom.

Tiden är preliminär och kan komma att ändras framåt – eller bakåt

”Tåg X med planerad avgångstid 16.40 förväntas avgå 17.55.” Den typen av meddelanden hörs hela tiden i högtalarna på tågstationen. Och varje gång följs denna välmenande spådom av att den automatiska högtalarrösten rabblar upp följande mening:

”Observera att tiden är preliminär och kan komma att ändras framåt – eller bakåt.”

Med andra ord har de ingen som helst aning om huruvida tåget överhuvudtaget kommer att gå och i sådana fall när. Så varför inte bara erkänna det?

Följa träd tillsammans

Jag hoppas att fler vill hänga på det här med trädföljande. Det är roligare om man är några stycken så kan man inspireras och uppmuntras av varandra.

Det finns ett internationellt nätverk som samordnas av Lucy Corrander på bloggen Loose and Leafy. Där ingår trädföljare från alla världens hörn. För att uppmuntra fler svenskar att börja följa ett träd har jag startat facebookgruppen ”Följa ett träd”.

Så välj ut ett träd och häng på. Det är ett kul och lättsamt sätt att följa naturens växlingar och vem vet, du kanske till och med lär dig något på vägen.

Du väljer själv hur ambitiös du vill vara. Du kanske vill bidra till forskningen inom området genom att bli en fenologiväktare och rapportera till naturens kalender. Eller så kanske du föredrar att skriva en dikt baserat på dina trädobservationer varje månad? Låt fantasin flöda.

Im following a tree

En sommar vid jordens ände

Min intervju med Örjan Gustafsson finns nu att läsa på Gaudeamus hemsida. Örjan Gustafsson är forskningsledare för den första etappen av SWERUS-C3-expeditionen med isbrytaren Oden i Arktiska oceanen i sommar. Syftet med expeditionen är att ta reda på mer om sambandet mellan klimatet, permafrosten och kolcykeln.

Alla kan följa SWERUS-C3-expeditionen via sociala medier. Länkar finns på expeditionens hemsida.

Vit, blond och blåögd

Med tanke på att flera främlingsfientliga partier haft stora framgångar i gårdagens EU-val passar det rätt bra att Gaudeamus publicerade min artikel om hur och när bilden av svenskarna blev bilden av det vita, blonda och blåögda folket på nätet just idag. Den tryckta tidningen kom ut för några dagar sedan.

Min artikel har kommit ut

Nu är min journalistiska artikel om åldrandets evolution tillgänglig på Gaudeamus hemsida och papperstidningen kommer ut i veckan.

Min artikel handlar om att en internationell forskargrupp har upptäckt att det inte finns något universellt mönster för åldrande. Det finns till exempel arter där sannolikheten att dö inom den närmaste tiden inte påverkas alls eller till och med minskar när de blir gamla, tvärtemot hur det fungerar i människor. Forskarna hade jämfört hur dödlighet och fertilitet varierar med åldern hos människor och flera olika arter av djur, växter och alger. Forskningsstudien publicerades nyligen i Nature med titeln ”Diversity of ageing across the tree of life”.

Och jag kan konstatera att jag fortfarande älskar att se mitt namn på författarraden!